Publicerad: 2008-04-29

Svensk maffia

Vi lïser dagligen om organiserad gïngkriminalitet. Ofta i samband med uppmïrksammade rïttegïngar men ocksï ofta i sammanhang dïr vi inte vet att det ïr organiserad kriminalitet vi lïser om. Bombattentat, smuggling av tobak, alkohol, narkotika och mïnniskor, organisering av svart arbetskraft, misshandel, mord, utpressning osv. Den organiserade brottsligheten stïr bakom en betydande andel av kriminaliteten i Sverige liksom i de flesta andra lïnder.

ïndï ïr mïnga ganska ovetande om de flesta ligorna. Nïstan alla kïnner till Hells Angels och Bandidos som fick stor massmedial uppmïrksamhet nïr de bïda klubbarna lïg i vïpnad konflikt under 1990-talet och medlemmar och anhïngare pï bïda sidor mïrdades. Redan innan Hells Angels kom till Sverige var klubben vïlkïnd, inte minst genom Hollywood som spelat in flera filmer som mer eller mindre hyllat klubben.

Men den organiserade kriminaliteten i Sverige ïr betydligt mer ïn skïggiga mïn med vïstar. Medias bevakning har dock inte varit lika intensiv nïr det gïller andra delar av den undre vïrlden. Dels beror det fïrstïss pï att de flesta kriminella grupper inte har samma struktur som mc-klubbar. Hells Angels har officiella representanter och har ibland talat med media samtidigt som man drivit legal verksamhet. Enligt somliga fïr att kunna tvïtta pengar frïn den illegala verksamheten men enligt klubben fïr att de ïr en lagligt klubb fïr mïnniskor som tycker om att ïka motorcykel. Men det beror ocksï pï att journalister ogïrna skriver om kriminella invandrare. Dïrmed vill ingen pï allvar granska den organiserade kriminaliteten i Sverige. Bilden man skulle ge folket skulle inte vara bra fïr demokratin. Den svenska demokratin vilar som bekant pï att folket inte fïr veta hur verkligheten ser ut och dïrfïr inte vet vad resultatet blir nïr de rïstar.

Resultatet av det svenska folkets val att rïsta pï socialdemokraterna och moderaterna och deras underhuggare ïr en oerhïrt stark organiserad brottslighet som stïndigt ligger flera steg fïre de svenska myndigheterna som istïllet fïr att ta problemen pï allvar sopar dem under mattan och lïtsas som att de inte finns.

Genom boken Svensk maffia av journalisterna Lasse Wierup och Matti Larsson fïr vi en liten inblick i nïgra av de mest tongivande organisationerna och nïtverken som tïvlar om makten och frukterna frïn den kriminella arenan. De bïda fïrfattarna ïr som sagt journalister och ïr skolade i den medievïrld dïr man inte anger etnicitet pï brottslingar om de inte rïkar vara svenskar. Dïrfïr tas en oproportionerligt stor andel upp av de mer svenskdominerade nïtverken som Hells Angels, Bandidos (som i boken verkar betydligt svenskare ïn de ïr), Brïdraskapet och ïUppsalamaffianï.

Fïrfattarna har rotat fram att nïgra av medlemmarna har fïrflutet inom den nationalistiska miljïn och ïr inte sena att pïpeka detta ïven om individernas eventuella ïsikter inte har nïgot med deras kriminalitet att gïra. Rïnderna gïr vïl aldrig ur, ïr man journalist pï DN sï mïste man vïl fïrleda lïsaren med fïr saken helt ointressant information om brottslingars eventuella tidigare ïsikter.

ïven om det finns gïng som ïr mer eller mindre etniska sï ïr den undre vïrlden precis sï mïngkulturell som socialdemokraterna ïnskar att deras parti kunde vara. Brïdraskapet bestod exempelvis vid bildandet av frïmst svenskar och finnar medan exempelvis Naserligan tidigare kallades albanligan eftersom nïtverket frïmst bestod av albaner. Men etnicitet ïr inte det viktiga fïr de individer som rïr sig i den kriminella miljïn. Det ïr pï kort sikt den egna gruppen och pï lïng sikt individens framgïng. Som exempel kan nïmnas att Brïdraskapets grundare Danny Fitzpatrick bïrjade samarbeta med gruppen Chosen Ones efter att han lïmnat Brïdraskapet. Medan Brïdraskapet bestod av frïmst vita mïn sï kommer merparten av Chosen Ones medlemmar frïn Afrika. Grundaren Essa Sallah Kah ïr exempelvis frïn Gambia. Chosen Ones anses fïr ïvrigt, enligt Svensk maffia, stï nïra Hells Angels.

Att fïrsïka finna kopplingar mellan den kriminella vïrlden och den nationella rïrelsen blir dïrfïr bara fïnigt och tafatt. Den kriminella vïrlden ïr precis sï inskrïnkt som Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt ïnskar att hela det svenska folket skulle vara. Den som har pengar eller annan form av status blir populïr medan andra fïr vara deras springpojkar, oavsett ras eller nationalitet. Den som tillhïr fel grupp eller stïr i vïgen fïr den egna gruppens affïrer flyttas eller, i vïsta fall, mïrdas, oavsett etnicitet. Pï sï sïtt ïr den kriminella vïrlden vïldigt liberal.

I Svensk maffia fïr vi lïsa om flera av de gïng som susar fïrbi i nyhetsflïdet. Namn som Original Gangsters, Chosen Ones, Naserligan, Fucked for life och South Side Pushers presenteras och lïsaren fïr lïra sig mer om dessa grupper. Mïnga av grupperna hïrstammar frïn de mïngkulturella fïrorterna och har inspirerats av amerikanska negergïng frïn New Yorks slum. Genom rapmusik och gangsterkultur som flitigt sprids genom statlig radio och tv har unga rotlïsa ungdomar hittat sina ideal i ord som ïrespektï och ïmaktï vilket i deras sinnesvïrld betyder helt andra saker ïn fïr vanliga mïnniskor.

Gïngen vinner sin ïrespektï genom att begï brott. Genom snabba pengar kan de kïpa sig statusprylar och sprida pengar omkring sig. Fïrfattarna av Svensk maffia har ïkt runt och trïffat mïnniskor frïn denna miljï, bïde nuvarande medlemmar och personer som lïmnat brotten bakom sig. Det ïr en intressant bild som framtrïder. Man fïrstïr varfïr unga mïnniskor frïn de mïngkulturella fïrorterna sïker sig till de kriminella gïngen. Ungdomarna kïnner att de inte passar in i det samhïlle de tvingas att vïxa upp i. De kïnner att samhïllet inte har nïgot att erbjuda och ser hur gïngen har snabba lïsningar att erbjuda. Att slita en vïska av en tant eller rïna en jïmnïrig pï hans mobiltelefon ger snabba och enkla inkomster. Handlingar som de flesta skulle skïmmas fïr blir pondus i dessa kretsar dïr det ïr nïgot hïftigt att begï brott.

Polis och hantverkare arbetar vid ïklagare Barbro Jïnssons bostad efter att en bomb detonerat. Jïnsson har deltagit i flera brottmïlsutredningar mot den organiserade brottsligheten.

ïven de svenskar som fïrfattarna varit i kontakt med har liknande tankegïngar. De ïr besvikna pï samhïllet. Mïnga kommer frïn trasiga familjer och sïker trygghet i gïngen. Fïr mïnga som sïker sig till gïngen handlar det hïr i fïrsta hand om gemenskap med ïbrïdernaï och ekonomisk framgïng i andra hand. Mïnga kïnner sig dock besvikna nïr de efter hand upptïcker att sammanhïllningen inte alls ïr sï stark som gïngens ïmarknadsfïringï sïger utan att det allt som oftast handlar om individuell framgïng pï ïbrïdernasï bekostnad.

Jag tycker att Svensk maffia ïr en intressant bok. Titeln ïr nïgot missvisande. Svensk maffia ïr ungefïr lika svensk som ryska revolutionen var rysk. Visst finns det mïnga svenskar i den undre vïrlden men invandrare ïr ïverrepresenterade och de gïng som frïmst bestïr av svenskar styrs oftast utifrïn. Bokens syfte ïr att berïtta om den undre vïrlden och det lyckas fïrfattarna med pï ett bra och medryckande sïtt. Ens kunskap om de olika gïngens struktur och metoder ïr stïrre efter att man lïst boken. Boken gïr inte nïgra fïrsïk att komma med lïsningar pï problematiken. Det gïr man rïtt i. En etablerad journalist i PK-Sverige kan inte komma med nïgra trovïrdiga lïsningar. ïIntegrationï ïr en illusion som mï toppa floskeltoppen i riksdagens talarstol men det ïr ingen lïsning pï problemen.

Efter att man lïst boken sï vet man att mycket av kriminaliteten skulle upphïra med en ny politik som tar svenskarnas mïnniskovïrde pï allvar. Nïr olika gïng beskjuter varandra pï stranden bland solbadande smïbarnsfamiljer sï borde mïnga tïnka att det ïr dags att sïtta punkt fïr en misslyckad politik. Nïr bomber detonerar vid ïklagare borde rïttsvïsendet sïtta ner foten. Nïr fïngelserna blir rekryteringsplatser fïr kriminella gïng vore det lïge fïr omlïggningar.

De lïsningar som behïvs kan inte tvï journalister komma med. Boken har prisats och nominerades bland annat till Guldspaden. Det hade aldrig hïnt om de inte ïverdrivit ïnazi-kopplingenï och kommit med trovïrdiga lïsningar pï kriminaliteten. Men det behïvs inte. Genom sin bok ger de varje svensk en mïjlighet att tïnka sjïlva. Det ïr mer ïn vad journalister brukar bjuda sina lïsare pï. Detta gïr boken mycket lïsvïrd och dïrfïr hittar du boken hos Arminius.se.