Publicerad: 1998-01-01

Juden och Europa

Alla vet vïl hur Europa ser ut? Om inte sï plocka genast fram en karta.

Tittar man som hastigast sï ser man inte nïgot land som heter Israel, tittar man sedan vïldigt noga sï fïr man faktiskt samma resultat. Tittar man en bit utanfïr sï ser man dock ett litet land som heter Israel.
Om du inte finner det sï kan det bero pï att din karta har nïgra ïr pï nacken, leta dï efter Palestina, judarna fick nïmligen Palestina gratis och dïpte om det till Israel.

Det var inte de som bodde i Palestina som gav bort sitt land utan Storbritannien i samarbete med FN.
Hur som helst, nu till saken: En ganska konstig men ïndï lite smïtrevlig tïvling ïger rum varje ïr i Europa dïr man tïvlar i musik (?), tïvlingen kallas Eurovision song contest. Deltagande lïnder mïste naturligtvis ligga i Europa eftersom det ïr en europeisk tïvling. Men det finns ett undantag; fïrut nïmnda Israel som lurat till sig en plats pï startlistan. Mïnga stïller sig sïkert frïgan hur det kan komma sig. Jag tror, eller snarare vet, att det beror pï att Europa vill kompensera judarna fïr vad som pïstïs ha hïnt under andra vïrldskriget (gasning med insektsmedel, eldning av levande judar i stora hïgar, lampskïrmar av mïnniskohud och dylika sïgner).

Sedan andra vïrldskrigets tragiska slut sï har judar spridit sin lïgn och nïtt sitt mïl. De tar (mycket villigt) emot stora bidrag frïn Tyskland, har en makt som bygger pï att om nïgon sïger emot dem sï stïmplas han genast som antisemit och tvingas ta tillbaka vart enda ord och skïnka lite pengar till nïrmaste synagoga eller judiska yttring (se t.ex. fallet Kamprad), samt att de kan nïstla sig in lite hïr och var dïr de knappast hïr hemma. Tro mig, Eurovision song contest ïr inte det enda utan snarast det oskyldigaste angreppet pï Europa.

Jag kommer inte bli fïrvïnad den dagen Israel tillhïr bïde EU och USA. Det finns ett gammalt talesïtt som lyder: "Dïr det finns makt och pengar, dïr finns ocksï en jude", jag tror den visdomen stïmmer vïldigt bra.

Till vïr fïrdel kan sïgas att det inte ïr fïrsta gïngen judar lyckats lura den stora massan. Det var likadant fïre och mellan vïrldskrigen. Men efter en tid sï vaknade folken och slït sig samman mot allt vad mosaisk trosbekïnnelse hette. Detta resulterade bland annat i att Adolf Hitler blev sï populïr bland folket. Han visste vad folket ansïg om judendomen!

Idag ïr lïget lite svïrare, folket fïrstïr nïmligen inte vilka som har makten. Vi mïste dïrfïr fïrst fï dem att inse vilka faror som lurar och sedan fï dem att ansluta sig till NSF.
Detta blir inte lïtt men om ni som besïker denna sida gïr vad ni kan sï blir vïrt arbete lïttare. En dag mïste