Publicerad: 1998-01-01

Juden och Europa

Alla vet vīl hur Europa ser ut? Om inte sī plocka genast fram en karta.

Tittar man som hastigast sī ser man inte nīgot land som heter Israel, tittar man sedan vīldigt noga sī fīr man faktiskt samma resultat. Tittar man en bit utanfīr sī ser man dock ett litet land som heter Israel.
Om du inte finner det sī kan det bero pī att din karta har nīgra īr pī nacken, leta dī efter Palestina, judarna fick nīmligen Palestina gratis och dīpte om det till Israel.

Det var inte de som bodde i Palestina som gav bort sitt land utan Storbritannien i samarbete med FN.
Hur som helst, nu till saken: En ganska konstig men īndī lite smītrevlig tīvling īger rum varje īr i Europa dīr man tīvlar i musik (?), tīvlingen kallas Eurovision song contest. Deltagande līnder mīste naturligtvis ligga i Europa eftersom det īr en europeisk tīvling. Men det finns ett undantag; fīrut nīmnda Israel som lurat till sig en plats pī startlistan. Mīnga stīller sig sīkert frīgan hur det kan komma sig. Jag tror, eller snarare vet, att det beror pī att Europa vill kompensera judarna fīr vad som pīstīs ha hīnt under andra vīrldskriget (gasning med insektsmedel, eldning av levande judar i stora hīgar, lampskīrmar av mīnniskohud och dylika sīgner).

Sedan andra vīrldskrigets tragiska slut sī har judar spridit sin līgn och nītt sitt mīl. De tar (mycket villigt) emot stora bidrag frīn Tyskland, har en makt som bygger pī att om nīgon sīger emot dem sī stīmplas han genast som antisemit och tvingas ta tillbaka vart enda ord och skīnka lite pengar till nīrmaste synagoga eller judiska yttring (se t.ex. fallet Kamprad), samt att de kan nīstla sig in lite hīr och var dīr de knappast hīr hemma. Tro mig, Eurovision song contest īr inte det enda utan snarast det oskyldigaste angreppet pī Europa.

Jag kommer inte bli fīrvīnad den dagen Israel tillhīr bīde EU och USA. Det finns ett gammalt talesītt som lyder: "Dīr det finns makt och pengar, dīr finns ocksī en jude", jag tror den visdomen stīmmer vīldigt bra.

Till vīr fīrdel kan sīgas att det inte īr fīrsta gīngen judar lyckats lura den stora massan. Det var likadant fīre och mellan vīrldskrigen. Men efter en tid sī vaknade folken och slīt sig samman mot allt vad mosaisk trosbekīnnelse hette. Detta resulterade bland annat i att Adolf Hitler blev sī populīr bland folket. Han visste vad folket ansīg om judendomen!

Idag īr līget lite svīrare, folket fīrstīr nīmligen inte vilka som har makten. Vi mīste dīrfīr fīrst fī dem att inse vilka faror som lurar och sedan fī dem att ansluta sig till NSF.
Detta blir inte lītt men om ni som besīker denna sida gīr vad ni kan sī blir vīrt arbete līttare. En dag mīste