Kīnn dig sjīlv - av Are Wearland
"Vad īr typiskt svenskt? Existerar svenskhet?"
Frīgor som dessa stīlls stīndigt av den svenskfientliga liberala propagandaapparaten kallad media. De motsīgelsefulla svaren som ges av dem sjīlva īr att svenskhet inte existerar men att svensken īr stel, lam och trīkig. Med andra ord blir man inte ett dyft klokare av oavsett hur mīnga av dessa "debatter" mellan proffstyckare man īn skīdar.
Nej, vill man sīka efter fakta sī fīr man gī och leta nīgon annanstans, exempelvis i NSF:s boklista. Det gjorde jag och fann Are Waerlands bok "Kīnn dig sjīlv" och redan efter nīgra fī sidor sī kunde man konstatera att svenskhet visst īr nīgot alldeles speciellt.
Waerland visar i kapitel efter kapitel hur vīrt stītliga folk skiljer sig frīn den īvriga vīrlden. Allt frīn levnadssītt och syn pī titlar, fīreningsliv och den inre folksjīlen till vīr syn pī klimatet tas upp.
īven om fīrfattaren som var stor nationalist till och frīn līgger in sin egen syn pī saker och ting sī īr detta ingen propagandaskrift som enbart pekar pī svenskens mest positiva sīrdrag. Nej, hīr hittar man īven fīga imponerande drag hos svenskarna och tyvīrr kan man bara konstatera att det īn idag stīmmer in pī folket.
Boken īr i grunden uppbyggd pī anekdoter och hīndelser kring det svenska folket varav jag hīr vīljer att īterge en tyvīrr ganska trīffande bit:
Helt nyligen fīrsīkrade en folkskollīrarinna, att fosterlandskīrleken var upphovet till nationalismen och nationalismen roten till allt ont, framfīr allt till vīrldskriget.
"Men man mīste vīl dock īlska sin far och mor, och īlskar man dem, sī mīste man ju īven īlska sitt fosterland", invīnde en nīrvarande. Folkskollīrarinnan medgav det riktiga hīri, varpī fīljde en begrundande paus. Sī tillade hon, visserligen nīgot drījande:
"Det vore nog bīst, om man icke īlskade varken far eller mor. Dī fīrst kunde man vara riktigt internationell."
Vem kan inte hīlla med om att detta stīmmer mer īn vīl in pī demokraterna idag?!
Boken skrevs 1917 men īndī īr i stort sett var stavelse aktuell īn pī 90-talet, den enda skillnaden īr kapitlet om īrligheten dīr fīrfattaren berīttar om att vi kunde līmna olīsta cyklar o.s.v. vilket ju īr en omījlighet idag genom internationaliseringen.
Denna bok krossar utan tvekan kosmopoliternas propaganda och ger īven oss sjīlva en och annan tankestīllare dī vissa negativa detaljer stīmmer ruggigt bra.
Om inte Waerlands budskap om svenskens unika sīrart fīrs ut bland vīra landsmīn snarast sī fīr vīra fiender rītt i att inget svenskt finns eller som Wae