Publicerad: 1999-01-01

Ett tredje vīrldskrig?

īr det nīgonsin ens fel att tvī trīter? Media tycks anse det, i vart fall angīende de stridigheter som varit mellan USA och Irak. Och vi īr inte sena med att hīlla med, det īr ens fel, nīmligen USA:s fel.
Media har i intensiva hetskampanjer beskrivit Saddam Hussein och Irak som terrorister, mīrdare, krigshetsare och allt vad en vanlig mīnniska kan klura ut i elakheter. Men skall man tro pī media? Ljuger de inte som vanligt?
Ja, de ljuger, Irak īr inga brottslingar, de som begītt och begīr brott īr USA, England och FN.

Bakgrund
Saddam Hussein blev ledare fīr Iraks nation 1979, men redan 1958 hade ett annat maktskifte īgt rum i Irak. Direkt var USA och England framme och fīrklarade att de skulle anvīnda vīld ifall deras oljeintressen hotades, d.v.s. deras profiter frīn oljan. Undre oljekrisen 1973 sī stīrkte USA sin handel med līnderna i regionen, vilket stīrkte den amerikanska ekonomin. Efter hand har līnder sī som Tyskland och Japan skapat allt starkare ekonomier, vilket lett till att USA varit allt mer beroende av Irak och de andra arablīnderna, fīr att behīlla sin roll som vīrldens mīktigaste nation. Man har dīrfīr alltmer arbetat fīr att gīra arabstaterna beroende av USA, vilket inte skulle uppskattas av Hussein, som vill se ett starkt och sjīlvstīndigt Irak med goda fīrbindelser till sina grannlīnder.
USA har gīng efter annan visat sig beredda att ta till mer īn handelsbojkotter fīr att fī sin vilja igenom, nīgot som accepteras av FN men inte av Hussein.

Israels inflytande
Det rīder heller ingen tvekan om att Israel har ett finger med i spelet. USA har alltid hīllt Israel om ryggen. "Det heliga landet" har allt sedan 1948 tillītits att med vīld, hot och terror utvidga sitt territorium, utan att USA rīrt ett finger. De gīnger motstīnd vīckts frīn dess arabiska grannstater, sī har USA direkt trītt in med hot om krig och isolering.
Nīr USA 1991 bīrjade bomba Irak sī hījdes mīnga rīster fīr fīrhandlingar dem emellan men USA vīgrade. I januari detta īr framlade Irak ett fīrslag som bl.a. innefattade en diskussion om Israel och arabstaterna, tillbakadragande frīn Kuwait, samt fīrhandlingar om massfīrstīrelsevapen, det sista hade Irak fīreslagit līngt innan man gick in i Kuwait, vilket var officiellt var starten fīr USA:s hīmningslīsa agerande.
Detta intresserade inte dock USA, eftersom detta krav gick ut pī att īven Israel skulle granskas och ingī i nedrustningarna.
En sīdan sak īr inte tīnkbar fīr USA som alltid agerat fīr deras sak, innan de ens arbetat fīr sitt lands bīsta.
Just den hīr gīngen sī tycktes dock israeliterna inte lika sīkra pī USA och Clinton, varpī man drog igīng hela sexanklagelsehīrvan, som ni kunde līsa om i DSNS nr 1-1998.

Efter dessa anklagelser sī har Clinton vistats oftare īn vanligt i Israel och har īven bjudit in mīnga judar pī diskussioner, med dīrrarna stīngda fīr media, vilka fīrmodligen īndī hade tigit som muren.
Att Israel har en eller flera hīllhakar pī Clinton gīr inte att fīrneka, efter den senaste tidens īppna mīrdande av den irakiska civilbefolkningen. Nīmnas bīr īven att Clinton den 13:e december utlovade 10 miljarder till Israel, fīr att de skall kunna undertrycka palestinierna. Detta besked līmnade Clinton efter en tredagarsvistelse hos Israeljudarnas ledare Benjamin Netanyahu. Dessa 10 miljarder, bīr tillīggas īr utīver de 24 miljarder kr som USA redan ger till Israel varje īr.
Ursīkten fīr de 10 miljarderna var att det skulle bli svīrare fīr judarna att fīrtrycka ursprungsbefolkningen nīr Wye Riveravtalet skulle trīda i kraft. Men redan den 16:e december hade Netanyahu glīmt smīpengarna och proklamerade att nīgot judiskt tillbakadragande (som avtalet gick ut pī) inte var att vīnta.
Nīgra reaktioner pī detta judiska svek kom aldrig, dī det snabbt "glīmdes bort" fīr en annan nyhet.
Den senare nyheten var att Clinton, bara nīgon timme efter Netanyahus svek, beodrade luftangrepp mot Bagdad.
Om detta var en "olycklig slump" att det skedde i samma veva kan diskuteras, men om det var en slump sī nog var det lustigt att Clinton līmnat Israel bara tre dagar innan "sammantrīffandet".

Monica Lewinskys roll i kriget
Efter detta har bombningar mot Irakiska mīl intrīffat i stort sett dagligen och mīnga civila har mīrdats, medias taktik har varit tystnad och de fī rapporter som slīppts har varit kortfattade och nīstan fīrsvunnit bland andra "stīrre och viktigare" hīndelser som exempelvis Monica Lewinskys Sverigebesīk. Monica pekas idag ut som ett offer trots att hon i egen hīg judisk person ligger bakom Clintons handlande. Monica īr idag en riktig folkhjīlte och levande martyr fīr den judiska befolkningen vilket kanske fīrklarar att det nya godismīrket som dīpts efter Monica Lewinsky sīlt bra i just Israel.
Monica har genom sina judisk