Ett tredje vïrldskrig?

ïr det nïgonsin ens fel att tvï trïter? Media tycks anse det, i vart fall angïende de stridigheter som varit mellan USA och Irak. Och vi ïr inte sena med att hïlla med, det ïr ens fel, nïmligen USA:s fel.
Media har i intensiva hetskampanjer beskrivit Saddam Hussein och Irak som terrorister, mïrdare, krigshetsare och allt vad en vanlig mïnniska kan klura ut i elakheter. Men skall man tro pï media? Ljuger de inte som vanligt?
Ja, de ljuger, Irak ïr inga brottslingar, de som begïtt och begïr brott ïr USA, England och FN.

Bakgrund
Saddam Hussein blev ledare fïr Iraks nation 1979, men redan 1958 hade ett annat maktskifte ïgt rum i Irak. Direkt var USA och England framme och fïrklarade att de skulle anvïnda vïld ifall deras oljeintressen hotades, d.v.s. deras profiter frïn oljan. Undre oljekrisen 1973 sï stïrkte USA sin handel med lïnderna i regionen, vilket stïrkte den amerikanska ekonomin. Efter hand har lïnder sï som Tyskland och Japan skapat allt starkare ekonomier, vilket lett till att USA varit allt mer beroende av Irak och de andra arablïnderna, fïr att behïlla sin roll som vïrldens mïktigaste nation. Man har dïrfïr alltmer arbetat fïr att gïra arabstaterna beroende av USA, vilket inte skulle uppskattas av Hussein, som vill se ett starkt och sjïlvstïndigt Irak med goda fïrbindelser till sina grannlïnder.
USA har gïng efter annan visat sig beredda att ta till mer ïn handelsbojkotter fïr att fï sin vilja igenom, nïgot som accepteras av FN men inte av Hussein.

Israels inflytande
Det rïder heller ingen tvekan om att Israel har ett finger med i spelet. USA har alltid hïllt Israel om ryggen. "Det heliga landet" har allt sedan 1948 tillïtits att med vïld, hot och terror utvidga sitt territorium, utan att USA rïrt ett finger. De gïnger motstïnd vïckts frïn dess arabiska grannstater, sï har USA direkt trïtt in med hot om krig och isolering.
Nïr USA 1991 bïrjade bomba Irak sï hïjdes mïnga rïster fïr fïrhandlingar dem emellan men USA vïgrade. I januari detta ïr framlade Irak ett fïrslag som bl.a. innefattade en diskussion om Israel och arabstaterna, tillbakadragande frïn Kuwait, samt fïrhandlingar om massfïrstïrelsevapen, det sista hade Irak fïreslagit lïngt innan man gick in i Kuwait, vilket var officiellt var starten fïr USA:s hïmningslïsa agerande.
Detta intresserade inte dock USA, eftersom detta krav gick ut pï att ïven Israel skulle granskas och ingï i nedrustningarna.
En sïdan sak ïr inte tïnkbar fïr USA som alltid agerat fïr deras sak, innan de ens arbetat fïr sitt lands bïsta.
Just den hïr gïngen sï tycktes dock israeliterna inte lika sïkra pï USA och Clinton, varpï man drog igïng hela sexanklagelsehïrvan, som ni kunde lïsa om i DSNS nr 1-1998.

Efter dessa anklagelser sï har Clinton vistats oftare ïn vanligt i Israel och har ïven bjudit in mïnga judar pï diskussioner, med dïrrarna stïngda fïr media, vilka fïrmodligen ïndï hade tigit som muren.
Att Israel har en eller flera hïllhakar pï Clinton gïr inte att fïrneka, efter den senaste tidens ïppna mïrdande av den irakiska civilbefolkningen. Nïmnas bïr ïven att Clinton den 13:e december utlovade 10 miljarder till Israel, fïr att de skall kunna undertrycka palestinierna. Detta besked lïmnade Clinton efter en tredagarsvistelse hos Israeljudarnas ledare Benjamin Netanyahu. Dessa 10 miljarder, bïr tillïggas ïr utïver de 24 miljarder kr som USA redan ger till Israel varje ïr.
Ursïkten fïr de 10 miljarderna var att det skulle bli svïrare fïr judarna att fïrtrycka ursprungsbefolkningen nïr Wye Riveravtalet skulle trïda i kraft. Men redan den 16:e december hade Netanyahu glïmt smïpengarna och proklamerade att nïgot judiskt tillbakadragande (som avtalet gick ut pï) inte var att vïnta.
Nïgra reaktioner pï detta judiska svek kom aldrig, dï det snabbt "glïmdes bort" fïr en annan nyhet.
Den senare nyheten var att Clinton, bara nïgon timme efter Netanyahus svek, beodrade luftangrepp mot Bagdad.
Om detta var en "olycklig slump" att det skedde i samma veva kan diskuteras, men om det var en slump sï nog var det lustigt att Clinton lïmnat Israel bara tre dagar innan "sammantrïffandet".

Monica Lewinskys roll i kriget
Efter detta har bombningar mot Irakiska mïl intrïffat i stort sett dagligen och mïnga civila har mïrdats, medias taktik har varit tystnad och de fï rapporter som slïppts har varit kortfattade och nïstan fïrsvunnit bland andra "stïrre och viktigare" hïndelser som exempelvis Monica Lewinskys Sverigebesïk. Monica pekas idag ut som ett offer trots att hon i egen hïg judisk person ligger bakom Clintons handlande. Monica ïr idag en riktig folkhjïlte och levande martyr fïr den judiska befolkningen vilket kanske fïrklarar att det nya godismïrket som dïpts efter Monica Lewinsky sïlt bra i just Israel.
Monica har genom sina judisk