Varje dag utsïtts flera pensionïrer fïr rïn i sin egen bostad. Detta flygblad ïr gjort i fïrebyggande syfte och ger tips om hur Du skall slippa utsïttas fïr dessa hïnsynslïsa vandaler.
Hur gïr rïnen till?
Det finns tvï olika metoder.
Det ena gïr ut pï att fïrïvarna gïr inbrott medan ïldringen sjïlv ïr hemma, om ïldringen gïr motstïnd sï misshandlas han/hon, eller om det vill sig riktigt illa sï slïs personen ihjïl.
Det andra och vanligaste tillvïgagïngssïttet ïr att ringa pï och sïga sig ha nïgot ïrende varpï de slïpps in i lïgenheten. Medan den ene uppehïller pensionïren sï genomsïker en eller flera lïgenheten och tar med sig allt som ïr vïrdefullt.
"ïrendet" varierar, nïgra vanliga ursïkter fïr att ta sig in ïr: Personen vill lïna penna och papper fïr att skriva ett meddelande till nïgon granne som inte ïr hemma, personen vill bjuda pï kakor eller annat bakverk eftersom de ska "starta ett konditori ett kvarter bort", personen vill lïna toaletten, samla in klïder till behïvande, sïlja dukar, vill vïnta pï en granne, vill ha ett glas vatten eller vatten till bilen. Personen ïr grannens barnbarn som vill lïna socker eller lïmna en blomma osv osv.
Metoderna ïr mïnga men alla ïr ute efter dina pengar och ïgodelar, vissa pïstïr sig ocksï komma frïn organisationer som Rïda Korset, Jehovas Vittnen eller tom hemtjïnsten.
Hur kïnner Du igen dem?
Som alla bovar har de inget speciellt utseende. Av polisanmïlningar och rapporter framgïr dock att absolut vanligast ïr att fïrïvarna tillhïr den zigenska rasen, ïr mellan 15-35 ïr, i regel kommer bara en eller tvï (de andra smyger sig sedan in genom fïnster eller dïrrar) och att de kan vara bïde mïn och kvinnor, kvinnor ïr dock vanligast.
Det ïr dock inte helt ovanligt att fïrïvarna inte ïr zigenare ïven om de ïr starkt ïverrepresenterade, tattare, negrer, bosnier och polacker fïrekommer ocksï, i vissa enstaka fall stïr ocksï svenskar bakom brottet vilket dock ïr mycket ovanligt.
Hur vanliga ïr dessa brott?
Ingen vet sïkert dï man kan anta att vissa inte upptïcker att nïgot saknas direkt och nïr det upptïcks att nïgot saknas inte kopplar det samman med den lilla flickan som drack ett glas vatten fïr en tid sedan.
Enligt Sydsvenskan begicks under 1997 1193 brott dïr man lurat sig in hos ïldre och tagit deras saker. Vïld har mycket sïllan fïrekommit.
Gïteborgsposten hïvdar dock att antalet ïldringsrïn uppgïr till hela 3737 i Sverige under samma ïr.
Vi har inte haft mïjlighet att undersïka vad som ïr korrekt men uppenbart ïr att dessa frïcka rïn ïr vanligare ïn vad som tidigare fïrekommit, hur mïnga rïn av detta slag lïste Du om i media under 1997?
Varfïr ïr media sï tysta?
Den samlade etablerade median ïr alltid tyst vad gïller brott som utfïrs av mïnniskor med osvensk bakgrund.
Som exempel kan nïmnas att utlïndska medborgare ligger bakom 34 % av alla vïldtïkter, 37 % av alla grova narkotikabrott, 36 % av aïïa grova rïn och 27 % av alla mord (SCB:s promemoria, 1994). Enligt kïllor pï brottsofferjouren skall dessa siffror adderas med 25 om man rïknar med utlïnningar som fïtt svenskt medborgarskap och sï kallade "andra generationens invandrare".
Skurkarna pï Kumlaanstalten ïr till 70 % utlïndska medborgare, vi har inte hittat nïgra siffror pï hur mïnga av de ïvriga 30 % som har svenskt medborgarskap men utlïndsk bakgrund.
Dessa siffror fïrtigs av massmedia som lïgger ner all sin energi pï att lura folket att invandringen ïr nïgot bra.
Genom att zigenare begïr 90 % av ïldringsrïnen (Kïlla: FI juni 1994) sï finns inget intresse frïn medias sida att uppmïrksamma dessa brott som slïr mot den kategori svenskar som har svïrast fïr att fïrsvara sig och sin egendom.
Vilka blir dï lidande fïr medias propaganda? Just det, vïra svenska pensionïrer.
Hur kan Du undvika att bli ett offer?
ïppna inte dïrren fïr personer Du inte kïnner igen, framfïr allt inte fïr personer med osvenskt utseende.
Har Du dïlig syn sï ropa att de ska sïga vilka de ïr och deras ïrende, kïnner Du inte personen sï ïppna inte dïrren vilket syfte personen ïn sïger sig ha. Det ïr bïttre att ta det sïkra fïre det osïkra.
Vill Du lïmna klïder sï lïmnar Du dem sjïlv vid nïgon organisation, vill Du skïnka pengar till exempelvis Rïda Korset sï anvïnd postgirot.
De spelar pï Din tro pï mïnniskors ïrlighet. Men tyvïrr ïr detta fïrsvunnet i det mïngkulturella Sverige.
Om Du har hemhjïlp sï se till att Du alltid vet nïr de ska komma (och vem som kommer), be alltid Dina vïnner hïra av sig innan de kommer ifall Din dïrr saknar "tittïga".
Vad kan Du som anhïrig gïra?
Dels ïr det viktigt att Du berïttar fïr Din anhïriga ïldring vad vi informerat om hïr.
Tïnk pï att en orsak till att vïra gamla slïpper in frïmmande mïnniskor ïr att de kïnner sig ensamma och ser sin chans att prata nïr denna till synes "trevliga" person dyker upp.
Det absolut viktigaste Du som anhïrig kan gïra ïr dïrfïr att ïka och hïlsa pï Din mormor, morfar eller andra ïldre slïktingar lite oftare. Att ha