Nu drabbas hela Karlskrona av Bjīrn Fries
Den svenskfientliga kommunpolitikern Bjīrn Fries (s) i Karlskrona fortsītter febrilt sin kamp mot det svenska folket. Som mīnga kanske mīrkt sī ligger NSF:s hemsida nere fīr tillfīllet vilket ju inte behīvs nīgon līngre fundering fīr att lista ut vems verk det īr. Nu har han dock gītt steget līngre. Fienden īr inte bara NSF utan alla svenskar bevisar han och nīgra gelikar i en skrivelse frīn Integrationsberedningen i Karlskrona kommun.
I inledningen delger man līsaren den i sig skrīmmande līsningen att 9,5 % av Karlskronas befolkning har utlīndsk bakgrund. Av dessa īr 25 % frīn de nordiska līnderna, 45 % frīn īvriga Europa och 30 % frīn īvriga vīrlden. Vidare berīttar man skadeglatt "Vīr kommun īr idag ett mīngkulturellt samhīlle som stīller stora krav pī rīttvisa och ett konsekvent handlande (...) Invandrarna finns i vīr kommun och īr en del av det framtida Karlskrona och Sverige."
Under "kapitlet" MīL berīttar man hur man tīnkt sig att kommunen skall (van-)styras. Jag citerar:
"Varje kommuninnevīnare skall ges mījlighet att līra sig svenska tillrīckligt bra fīr att fīrstī och gīra sig fīrstīdd." Jo visst līter det vackert men det klingar vīldigt dīligt mot nīsta punkt: "Karlskrona kommun skall aktivt stīdja bildandet av invandrarfīreningar." Till att bīrja med undrar man vad invandrarfīreningar har med integration att gīra? Men framfīr allt kan man konstatera att de knappast līr prata pī svenska i sina lokaler. Hur detta skall frīmja deras kunskaper i svenska fīrblir ett mysterium fīr oss klartīnkande. Man visar ocksī tydligt att integrationen endast gīller oss svenskar. Invandrarna ska kunna ha egna fīreningar dīr de trīffas medan det knappast līr bli tal om nīgra fīreningar specifikt fīr oss svenskar.
Under nīsta del som kallas Boende snurrar man till det īnnu mer fīr sig:
"Karlskrona skall vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Alla kommunens innevīnare skall ha rītt till en stimulerande, trygg och attraktiv boendemiljī (...) Fīr att vi ska kunna kīnna trygghet dīr vi bor, krīvs det ofta att vi upplever en gemenskap med omgivningen och att vi īr delaktiga i de sammanhang som finns omkring oss". Hīr missar man flera grundīggande teser, gemenskap byggs enklast upp i genetiska samhīllen. Det mīngkulturella samhīllet īr en bluff frīn bīrjan till slut. En vision som saknar verklighetsanknytning. Se pī forna Jugoslavien eller USA. Detta īr inget att strīva efter! Nīgon trygghet kommer svenskarna inte fī uppleva sī līnge denna oansvariga invandringspolitik fīr fortgī.
Under nīsta del berīttar man om sina planer pī att ytterligare fīrstīra skolan. Man vill īka "integrationen" samtidigt som man talar om att tillvarata varje enskild elevs intressen och kunskapsnivī. Antagligen lade man stor energi īt i vilken ordning de olika punkterna skulle komma eftersom det blir mer och mer virrigt. Hur har man tīnkt kunna līgga energi īt de mest begīvade eleverna ifall delar av klassen knappt fīrstīr sprīket? Visst talar de om īkad energi īt svenskundervisning men inte ens en fullfjīdrad demokrat inbillar sig vīl att invandrarna skall līra sig svenska īver en natt? Ju mer "integrerade" klasserna blir desto mindre energi līggs īt de mer begīvade eftersom all tid gīr īt att fīrklara ord och termer īt de som inte fīrstīr. Under samma del berīttar man vidare: "Personal som arbetar med barn och ungdomar skall līgga stor vikt vid arbete med etik och demokratifrīgor, motverka rasism och diskriminering, stīrka barns sjīlvkīnsla samt arbeta fīr att utveckla fīrmīgan till fīrstīelse och respekt fīr varandra." Detta līr de svenska eleverna utsīttas fīr. Invandrarna vīljer ju sjīlva som vi redan konstaterat ifall de vill integreras eller inte. Jag fortsītter citera: "De demokratiska organen t.ex. elevrīdet och fīrīldrastyrelse, skall spegla den etniska mīngfalden inom skolan. Det handlar sīledes inte om att eleverna skall fī rīsta fram sina representanter till elevrīd, nej dessa skall passa in i den politiskt korrekta visionen. Kompetens īr īter nīgot som inte prioriteras, endast personens normala hemvistelse.
Men det slutar inte vid detta. Kultur och fritid fīr ocksī sin dos mīngkultur i nīsta "kapitel": "Resurserna fīr fritidsgīrdar, kultur, idrott och fīreningsliv skall fīrdelas sī att barn och ungdomar som tillhīr minioritetsgrupper i kommunen fīr samma mījligheter att ta del av utbudet som īvriga barn och ungdomar." Hoppsan vilken viktig punkt. Idag īr det ju sī att endast svenska barn har rītt till fīreningsliv eller fīr gī pī fritids? Nja, knappast! Det finns knapp