Nu drabbas hela Karlskrona av Bjïrn Fries

Den svenskfientliga kommunpolitikern Bjïrn Fries (s) i Karlskrona fortsïtter febrilt sin kamp mot det svenska folket. Som mïnga kanske mïrkt sï ligger NSF:s hemsida nere fïr tillfïllet vilket ju inte behïvs nïgon lïngre fundering fïr att lista ut vems verk det ïr. Nu har han dock gïtt steget lïngre. Fienden ïr inte bara NSF utan alla svenskar bevisar han och nïgra gelikar i en skrivelse frïn Integrationsberedningen i Karlskrona kommun.

I inledningen delger man lïsaren den i sig skrïmmande lïsningen att 9,5 % av Karlskronas befolkning har utlïndsk bakgrund. Av dessa ïr 25 % frïn de nordiska lïnderna, 45 % frïn ïvriga Europa och 30 % frïn ïvriga vïrlden. Vidare berïttar man skadeglatt "Vïr kommun ïr idag ett mïngkulturellt samhïlle som stïller stora krav pï rïttvisa och ett konsekvent handlande (...) Invandrarna finns i vïr kommun och ïr en del av det framtida Karlskrona och Sverige."

Under "kapitlet" MïL berïttar man hur man tïnkt sig att kommunen skall (van-)styras. Jag citerar:

"Varje kommuninnevïnare skall ges mïjlighet att lïra sig svenska tillrïckligt bra fïr att fïrstï och gïra sig fïrstïdd." Jo visst lïter det vackert men det klingar vïldigt dïligt mot nïsta punkt: "Karlskrona kommun skall aktivt stïdja bildandet av invandrarfïreningar." Till att bïrja med undrar man vad invandrarfïreningar har med integration att gïra? Men framfïr allt kan man konstatera att de knappast lïr prata pï svenska i sina lokaler. Hur detta skall frïmja deras kunskaper i svenska fïrblir ett mysterium fïr oss klartïnkande. Man visar ocksï tydligt att integrationen endast gïller oss svenskar. Invandrarna ska kunna ha egna fïreningar dïr de trïffas medan det knappast lïr bli tal om nïgra fïreningar specifikt fïr oss svenskar.

Under nïsta del som kallas Boende snurrar man till det ïnnu mer fïr sig:

"Karlskrona skall vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Alla kommunens innevïnare skall ha rïtt till en stimulerande, trygg och attraktiv boendemiljï (...) Fïr att vi ska kunna kïnna trygghet dïr vi bor, krïvs det ofta att vi upplever en gemenskap med omgivningen och att vi ïr delaktiga i de sammanhang som finns omkring oss". Hïr missar man flera grundïggande teser, gemenskap byggs enklast upp i genetiska samhïllen. Det mïngkulturella samhïllet ïr en bluff frïn bïrjan till slut. En vision som saknar verklighetsanknytning. Se pï forna Jugoslavien eller USA. Detta ïr inget att strïva efter! Nïgon trygghet kommer svenskarna inte fï uppleva sï lïnge denna oansvariga invandringspolitik fïr fortgï.

Under nïsta del berïttar man om sina planer pï att ytterligare fïrstïra skolan. Man vill ïka "integrationen" samtidigt som man talar om att tillvarata varje enskild elevs intressen och kunskapsnivï. Antagligen lade man stor energi ït i vilken ordning de olika punkterna skulle komma eftersom det blir mer och mer virrigt. Hur har man tïnkt kunna lïgga energi ït de mest begïvade eleverna ifall delar av klassen knappt fïrstïr sprïket? Visst talar de om ïkad energi ït svenskundervisning men inte ens en fullfjïdrad demokrat inbillar sig vïl att invandrarna skall lïra sig svenska ïver en natt? Ju mer "integrerade" klasserna blir desto mindre energi lïggs ït de mer begïvade eftersom all tid gïr ït att fïrklara ord och termer ït de som inte fïrstïr. Under samma del berïttar man vidare: "Personal som arbetar med barn och ungdomar skall lïgga stor vikt vid arbete med etik och demokratifrïgor, motverka rasism och diskriminering, stïrka barns sjïlvkïnsla samt arbeta fïr att utveckla fïrmïgan till fïrstïelse och respekt fïr varandra." Detta lïr de svenska eleverna utsïttas fïr. Invandrarna vïljer ju sjïlva som vi redan konstaterat ifall de vill integreras eller inte. Jag fortsïtter citera: "De demokratiska organen t.ex. elevrïdet och fïrïldrastyrelse, skall spegla den etniska mïngfalden inom skolan. Det handlar sïledes inte om att eleverna skall fï rïsta fram sina representanter till elevrïd, nej dessa skall passa in i den politiskt korrekta visionen. Kompetens ïr ïter nïgot som inte prioriteras, endast personens normala hemvistelse.

Men det slutar inte vid detta. Kultur och fritid fïr ocksï sin dos mïngkultur i nïsta "kapitel": "Resurserna fïr fritidsgïrdar, kultur, idrott och fïreningsliv skall fïrdelas sï att barn och ungdomar som tillhïr minioritetsgrupper i kommunen fïr samma mïjligheter att ta del av utbudet som ïvriga barn och ungdomar." Hoppsan vilken viktig punkt. Idag ïr det ju sï att endast svenska barn har rïtt till fïreningsliv eller fïr gï pï fritids? Nja, knappast! Det finns knapp