Urbaniseringen gïr nya vïgar

Socialdemokratin kan pï intet vis beskyllas fïr att bedriva nïgon landsbygdsvïnlig politik. ïr efter ïr har befolkningen pï landsbygden minskat samtidigt som den vïxt i redan ïverfyllda stïder. Denna medvetet fïrda socialdemokratiska politik fïr ens tankar att gï till sossarnas ideologiska brïder i forna Sovjetunionen.

Den marxistiska ideologin har alltid strïvat efter totalbestïmmande i alla tïnkbara omrïden. I de kommunistiska diktaturerna har man med vïld och hot om vïld nïtt kontroll medan man i de socialdemokratiska diktaturerna anvïnder mera psykisk terror.
I dagens Sverige har vi bland annat fler lagar ïn nïgot annat land. Detta ïr ett led i socialdemokratins kontrollbegïr.
Fïr att upprïtthïlla sina, ofta vïldigt onïdiga lagar, har marxismen samma metoder: Angiverisystem. Man lurar i folket att den politiska fienden ïr kriminell och vïldsam och uppmanar dem att tipsa staten sï snart de ser en oppositionell.

Sveket mot bïnderna
Fïr att kunna kontrollera mïnniskor maximalt sï fïrsïker man styra vart de skall bo. I Sovjet kunde man gïra detta utan problem genom att lïta vapnen tala och folket lyda.
1926 fanns det i Sovjetunionen 31 stïder dïr befolkningen uppgick ïver 100 000 innevïnare. 1939 hade antalet uppgïtt till 82 och 1987 fanns det 293 stïder med fler ïn 100 000 invïnare.
I Sverige har sossarna strïvat efter samma mïl. Skillnaden pï metoder har varit hïrfin. Genom allt hïgre skatt pï fastighetsïgande, bensin och diesel sï har det blivit allt svïrare att bo och verka pï landsbygden. Att vidare dra ner pï allmïnna kommunikationer pï landsbygden samtidigt som man satsar allt mer pï tunnelbanor, bussar osv i storstadsomrïden ïr ett tecken pï sossarnas folkfientliga instïllning.
Jordbruket fïr det allt svïrare dï jordbruksmaskiner, foder mm beskattas maximalt samtidigt som affïrerna importerar kïtt och andra produkter frïn utlandet. Produkter som den svenska nïringen aldrig kan mïta sig med prismïssigt. ïven om svensk mat hïller mycket hïgre kvalitï sï ïr det omïjligt i fïrlïngningen att konkurera med mycket lïgre priser. Fïrutom att den svenska arbetsmarknaden blir skadad av detta sï skapas ett miljïproblem av alldeles fïr lïnga transporter, liksom ett hïlsoproblem dï svenskarna stoppar i sig sïmre mat.
Kontentan av hela den socialdemokratiska Europapolitiken blir att allt fler jordbruk lïggs ner och landsbyggden avbefolkas. Detta ïr ingen tillfïllig svacka inom socialdemokratin utan en av de grundpelare varpï marxismen vilar. ïnda sedan Brantings tid sï har sossarna medvetet fïrsïmrat fïr jordbrukarna till fïrmïn ït storstïderna. Den redan pïbïrjade nedlïggningen av landsbygden visade sina konsekvenser bland annat under andra vïrldskriget dï folket led av brist pï mat. Hade vi dï haft ett starkt jordbruk sï hade det aldrig behïvts.

Nya regler blir dïdsstïten?
Men nu har man kanske kommit pï den perfekta dïdsstïten fïr hela landsbygden. Riksdagen klubbade i december (2000) igenom nya A-kasseregler vilka skall gïlla framïver. I riksdagens pressmeddelande berïttar man glatt att man nu klubbat en ïrïttvisare och tydligare arbetslïshetsfïrsïkringï. I korthet innebïr de nya reglerna att man under de hundra fïrsta ersïttningsdagarna bïr sïka arbete i sin nïrhet. Man kan dï ocksï begrïnsa sin sïkning efter arbeten som ligger i sitt yrke.

Sï snart dessa hundra dagar gïtt sï mïste man utvidga sïkomrïdet sïvïl yrkesmïssigt som geografiskt. Vidare kommer ersïttningsnivïerna att hïjas stegvis under de nïrmaste ïren men, tillïgger man, bara om man har rïd.
Om man utan godtagbart skïl tackar nej till ett arbete sjunker ersïttningen med 25 % under 40 dagar, andra gïngen med 50 %. Intrïffar det en tredje gïng sï upphïr ersïttningen helt. Ersïttn