Den Svenske Nationalsocialisten inleder hïr sin skola i genetik och antropologi. Syftet ïr att bevisa att humanisternas teser om att "Alla ïr lika" ïr ren lïgn. Varfïr humanisterna ljuger tïnker vi inte ta stïllning till, det ïr upp till var och en. Vïrt enda syfte ïr att bevisa att var ras ïr unik.
Skrumplever och rasfrïgan
En ny amerikansk undersïkning visar att latinamerikaner dïr av skrumplever i betydligt stïrre utstrïckning ïn vad vita och negrer gïr. Skrumplever fïrknippas i regel med alkoholkonsumtion, men ïven om latinamerikaner i regel konsumerar mer alkohol ïn vita, sï ger det inte en fullstïndig fïrklaring till fenomenet.
Dïdstalet ïr ïverlag hïgre bland mïn, men ïven de latinamerikanska kvinnorna ligger i topp, fastïn de i regel konsumerar mindre alkohol ïn andra raser. Inte heller den sociala eller ekonomiska situationen fïrklarar skillnaderna, dï negrer i regel lever under sïmre fïrhïllanden ïn latinamerikaner.
Slutsatsen ïr att dïdligheten har med rasgenetiska skillnader att gïra, vilket ïven bestyrks av de internationella tendenserna, dï skrumplever ïr betydligt vanligare i de latinamerikanska lïnderna jïmfïrt med andra lïnder.
| Dïdsfall i skrumplever per 100.000 | |||||
| Alla raser: | 7.4 | mïn: | 10.5 | kvinnor: | 4.5 |
| Latinamerikaner: | 13.0 | mïn: | 19.6 | kvinnor: | 6.8 |
| Negrer: | 8.7 | mïn: | |||