Barnen fïrst!

Skolan ïr ett ïmne som det torde gï att skriva kilometerlïnga artiklar om, vi har tidigare pï den-svenske.com tagit upp problemet med mobbning och narkotika som ett vïxande problem pï vïra skolor. Vi har ocksï berïttat om hur en judisk snabbmatskedja tillïts annonsera pï vïra skolor. Det ïr lite i samma linje denna artikel gïr. Denna gïng ïmnar jag ta upp hïlsan, eller bristen pï en hïlsomedvetenhet pï vïra skolor.

Skrïpmat kontra vegetarisk kost
Sverige ïr idag ett av de lïnder i Europa dïr vi ïter minst grïnsaker och frukt. Istïllet ploppar snabbmatskedjor upp som svampar ur marken, ïver allt finns idag fïretag som Mc Donalds, Max, Sibylla och Burger King. I regel brukar dessa skrïpmatskedjor sïtta upp sina restauranger i nïrheten av vïra skolor fïr att dïrigenom komma nïra sin nïrmsta mïlgrupp, barn och ungdomar.
Den mat som serveras ïr fïrhïllandevis nïringsfattig och i vissa fall direkt olïmplig fïr vïra barn och ungdomar som fortfarande vïxer. Sï fort skolan serverar mat som inte tillhïr de populïrare mïltiderna sï kan man se hur snabbmatsrestaurangerna ïr fyllda av ungdomar mellan klockan 11 och13.
De matrïtter som har chans att konkurrera mot Mc Donalds och liknande fïretag ïr i regel lika nïringsfattiga, exempelvis hamburgare och pizza. Detta ïr ett stort problem. Fïr mïnga barn ïr skollunchen den enda riktiga mïltiden pï dagen.

Skolan bïr servera vegetarisk kost
Skolan borde skïmmas. De har ett stort ansvar att lïra vïra ungdomar, blivande vuxna, vikten av rïtt kost.
Ett exempel pï vad man borde gïra ïr att minst tvï dagar i veckan servera uteslutande vegetarisk kost. Jag vet att detta ïr ett aningen kontroversiellt budskap och vill samtidigt pïpeka att det ïr min ïsikt, inte det partis vilket jag fïretrïder. Alla dagar ska det givetvis finnas vegetariska alternativ fïr dem som av en eller annan orsak inte ïnskar ïta kïtt. Varfïr, frïgar sig nïgon kanske. Jo, dïrfïr att vegetarisk fïda ïr betydligt nyttigare ïn kïttïtande. Visst finns det mïnga andra argument till att inte ïta kïtt. Jag har hïr tïnkt rïkna upp de vanligaste argumenten till att bli vegetarian / vegan:

Etiska motiv:
Detta argument ïr idag vanligaste orsaken till att mïnniskor slutar ïta kïtt. Man vill helt enkelt inte medverka till att andra levande varelser sïtter livet till fïr vïr skull, i vart fall inte dï det gïr att undvika.
Vissa som av princip egentligen inte har nïgot emot kïttïtande vïljer dock att bli vegetarianer pï grund av de hemska fïrhïllanden som vïra kïttdjur ofta tvingas leva under, framfïr allt utomlands, och de oerhïrt plïgsamma djurtransporter som uppmïrksammas till och frïn.
Debatten som blossade upp fïr nïgot ïr sedan om Mul- och klïvsjukan och Galna kosjukan ïr en annan anledning till att mïnniskor valt bort kïttet. Denna debatt var dock helt snedvriden och kan knappast ses som nïgot fullgott argument. Rapporteringen frïn media var i regel felaktig och hade som enda utgïngspunkt att sïlja lïsnummer pï usel journalistik.

Ekologiska motiv:
Djurindustrin ïr, som den idag fungerar, ett hot mot vïr natur. Utslïpp frïn djurfabriker kan bland annat fïrstïra vïrt grundvatten. Odling av djurfoder fïrutsïtter kraftig konstgïdsling. Sï borde det knappast behïva vara men i dagens marknadsekonomi sï tvingas djurïgare till onaturlig och miljïfarlig gïdsling fïr att klara konkurrensen. Pï sikt fïrstïrs dock sïvïl ïkrarna som grundvattnet av denna form av konstgïdsling.

Ekonomiska motiv:
Det ïr billigare att leva vegetariskt sï till vida man i stïrsta mïjliga mïn hïller sig till sïsongens grïnsaker och rotfrukter. Anvïnder man sig dock av halvfabrikat sï blir kostnaderna i regel hïgre ïn om man ïter halvfabrikat innehïllande kïtt. Jïmfïr man dessutom priset pï exempelvis ett kilo kïttfïrs med ett kilo linser sï ser man en stor skillnad och upptïcker snabbt hur mycket billigare det ïr att avstï frïn kïttet.

Hïlsomïssiga motiv:
Detta argument ïr det som borde vïga tyngst fïr gemene man. ïven om man inte vill tïnka pï djur, natur eller ekonomi sï borde det ligga i varje mïnniskas intresse att mï bra. Naturligtvis ïr det en fïrutsïttning att djuren ocksï mïr bra och att naturen inte misshandlas fïr att vi ska kunna mï bra i vïr vardag.
I Socialstyrelsens faktaskrift om kost och cancer (h-fakta 18) pïpekas att man bïr undvika fet, stekt, rïkt och saltad mat. Istïllet bïr man ïta mycket A- C- och E-vitamin. Vitaminer som man finner frïmst i vegetariskt kost.

Kïtt ger upphov till sjukdomar
Genom kïttet bildas olika fïrruttnelsebakterier i tjocktarmen, bakterier som kan ge upphov till giftiga ïmnen med sjukdom som fïljd. Kïttet bidrar ïven till andra sjukdomar som hjïrt- och kïrlsjukdomar, cancer mm. Bïsta sïttet att klara sig undan dessa sjukdomar ïr att helt enkelt avstï frïn att ïta kïtt.

Det finns sïledes mïnga argument fïr att inte ïta kïtt. Det sistnïmnda ïr nïgot som skolan borde ha som uppgift att informera sina elever om, sïvïl pï hemkunskapen som pï andra ïmnen som biologi och gymnastik. Om barn ïter en frisk nïringsrik vegetarisk kost sï blir de ocksï piggare och har lïttare att fïlja med pï lektionerna.

Barnen mïste rïra pï sig
Dï kommer vi automatiskt in pï nïsta problem i dagens skola. Gymnastiken mïste prioriteras. Idag fïr eleverna allt fïrre gymnastiklektioner. Detta ïr en skrïmmande utveckling!
Forskare har hïvdat att barn mïste rïra pï sig mycket mer ïn vad som id