Ett angrepp pï Den Nya Vïrldsordningen

Vi mïste inse orsaken
Bombdïdet den 11:e september 2001, dïr World Trade Center och Pentagon angreps, var inte ett angrepp mot USA, utan ett angrepp mot Den Nya Vïrldsordningen. Angreppet var en direkt fïljd av att USA blandat sig i fïr dem ovidkommande konflikter, fïr att dïrigenom underkuva alla nationer som dristat att opponera sig. Tron att USA kan angripa lïnder vïrlden ïver, men aldrig drabbas pï hemmaplan ïr naiv, fïr att inte sïga dïraktig, och angreppet kan dïrfïr inte kommit som en ïverraskning fïr nïgon rationell mïnniska.
Fïr avvita personer kan detta lïta som ett rïttfïrdigande av gïrdagens bombdïd. Vad jag framhïller dock ïr orsaken till bombdïden, vilken vi mïste fïrstï fïr att kunna hantera situationen pï ett korrekt vis. I New York ïr nu mindre ïn en tredjedel av befolkningen vit, men en stor del av de fïrmodligen tusentals mïnniskor som omkom igïr tillhïrde vïrat folk, och jag har, fïr att uttrycka mig milt, inget stïrre ïverseende med dem som angriper vïrat folk. Vi mïste hursomhelst fïrstï vilka mekanismer som utlïste dïdet, och dem har inte berïrts ïverhuvudtaget av massmedia i nïgon Vïststat.

Medians makt
ïTerrorï ïr ett vanligt fïrekommande ord i detta sammanhang; ett annat ord ïr ïhïmndï. USA skall ïhïmnas terrornï; eller som Carl Bildt ville mena pï: att det inte handlar om hïmnd, utan om en skyldighet att slï tillbaka mot terrorn. Det handlar dock om hïmnd fïr terror, men hïmndaktionen var bombdïden och inte de fïrvïntade motangrepp Den Nya Vïrldsordningen kommer att utsïtta det land, eller de lïnder, som utpekas som medskyldigt. Terrorn har Den Nya Vïrldsordningen stïtt fïr, ofta genom att anvïnda USA som ett verktyg, varfïr USA ocksï valdes ut som mïl fïr hïmnden. Dï Israel krïvde militïr intervention i Irak, angrep USA lydigt i ett krig som inte borde ha berïrt USA ïverhuvudtaget. I de fïrsta striderna dïdades tiotusentals mïnniskor, och till fïljd av de sanktioner som sedan upprïttades har ïver en miljon irakiska barn dïtt. Den sortens terror fïder en vilja till att hïmnas.
Bilder motsvarande de mycket dramatiska TV-bilder vi kunnat se igïr och idag, skulle mycket vïl kunnat visas frïn Irak under Gulfkriget. Dïr lades stora kvarter i ruiner; dïr bombarderades sjukhus; dïr fïrvandlades lïkemedelsfabriker och reningsverk till grushïgar. Omvïrlden samlades dock inte runt TV-apparaterna fïr att fïrfasas ïver vad som pïgick; Vïstvïrldens ledare fïrdïmde inte illdïden utan gav dem sitt hïgljudda gillande; journalister stïllde sig inte undrande till hur nïgon kunde tïnka sig att vinna sympatier pï dylika illdïd mot oskyldiga mïnniskor. USA fick ocksï sympatierna, inte den irakiska civilbefolkningen.
Vad som nu intrïffat ïr ett lysande exempel pï mediakontrollens makt. Skulle araber ha kontrollerat all media i Vïst, sï hade bilder liknande dem vi nu ser ifrïn USA fyllt vïra TV-rutor under Gulfkriget. Nu sï kontrolleras inte media av araber, utan av en annan, utvald elitistisk grupp, som genom sina vinklingar helt kan styra den stora massans uppfattningar om olika hïndelser. Dï USA lïgger stïder i ruiner, oavsett om det ïr i Irak eller i Serbien, sï ïr det bra; om nïgon grupp till fïljd av dessa angrepp hïmnas pï USA:s hemmaplan, sï ïr det terror. Kan hyckleriet med demokrati manifesteras pï ett tydligare sïtt? Med en kontrollerad media sï kan folks uppfattningar formas helt efter de ïnskemïl de kontrollerande har, i sïvïl vïrldsuppfattning som politik. Vad som vid ett tillfïlle anses vara bra, kan vid ett annat tillfïlle anses vara dïligt, eller terror. Vinklingen beror pï vad den grupp som kontrollerar median vïljer; samma utvalda grupp som dirigerar Den Nya Vïrldsordningen.

Evigt krig fïr evig fred
USA har under ïrens lopp fïrklarats som fredens frïmsta fïrsvarare, ironisk nog genom att stïndigt fïrklara nya krig. Krigen har dock i regel aldrig berïrt USA, eller oss, det vita folket. USA, uppbyggt av vïrat folk, borde givetvis vara en vit nation, men istïllet ïr det andra folk som skïrdar vïra frukter. Som en vit nation, borde USA inte bry sig om hur andra nationer lïser sina problem sï lïnge vi inte berïrs; det ïr deras ensak, inte vïran.
Med Den Nya Vïrldsordningen har det synsïttet ïndrats. Det sïgs mïnga fagra ord om tolerans, mïngkultur och mïngfald, men sï snart en nation inte rïttar sig efter mallen ropas det efter militïra ïtgïrder. Alla folk borde fï leva inom sitt egna omrïde och hantera sina egna problem pï det sïtt som de vïljer; vi bïr inte leva beblandade efter en degenerativ mall upprïttad av Den Nya Vïrldsordningens utvalda elit; en mall de sjïlva aldrig skulle vilja efterleva.
Nïgot att undra ïver ïr vilka konsekvenser bombdïden kommer att fï. En jïmfïrelse som de senaste dagarna ofta tagits upp ïr Pearl Harbor. Det kan vara en viktig jïmfïrelse, men ur ett annat perspektiv ïn det som vanligen framstïlls. Fïrvïningen ïver att varken den amerikanska eller den israeliska underrïttelsetjïnsten kunnat avslïja planerna i fïrhand ïr stor bland de ïexperterï som uttalar sig. Det sades ïven om Pearl Harbor, men idag vet vi att den amerikanska underrïttelsetjïnsten kïnde till planerna i fïrvïg, fast lït bli att varna de amerikanska soldaterna sï att USA, eller snarare den utvalda elit som styr USA, lïttare skulle fï med sig nationens opinion i krigsfïrklaringen mot Tyskland. Vita offrades fullt medvetet fïr att kunna ursïkta ett storskaligt krig; ett krig som inte berïrde USA, men som ïnskades av aktïrerna bakom Den Nya Vïrldsordningen. Ett scenario, vars mïjlighet inte bïr avfïrdas, ïr ett nytt militïrangrepp mot exempelvis Irak.
Kanske ïtvingasï USA sïtta in landtrupper i ett sïnderbombat