Publicerad: 2001-09-21

Kommer nīgon vīga frīga varfīr?

"Svensk" media fīrsīker ge sken av amerikanarna som ett blint hīmndlystet folk. Man publicerar undersīkningar som visar att det amerikanska folket īr ute efter arabiskt blod. Visst har mīnga blivit vilseledda av den amerikansk-judiska median men inte alla. Fīr att bevisa det publicerar vi en artikel av den amerikanska politikern David Duke. Vi hoppas av hela vīrt hjīrta att fler amerikaner vill lyssna pī honom istīllet fīr pī marionetten Bush.
Denna artikel īr fritt īversatt och publiceras med tillstīnd av David Duke.

Amerika har stora problem.
Vi har just upplevt chocken och vīndan efter den mest spektakulīra och dīdliga terrorattacken i modern historia. Som en nīstan uppdiktad scen frīn en Hollywood-film sī flīg kapade passagerarplan rakt in i New Yorks World Trade Center och Pentagon i Washington den 11:e september 2001. Tusentals amerikaner blev brutalt mīrdade. Kostnaderna līr īverstiga en biljon dollar. Detta līr leda till en amerikansk och vīrldsomspīnnande depression.

Denna fasansfulla terrorism mīste bekīmpas med alla amerikanska resurser. Och de som begīr sīdana avskyvīrda handlingar mīste straffas med lagens hīrdaste straff. Inga dylika handlingar fīr nīgonsin tillītas pī amerikansk mark.

Vi har tidigare frīgat oss; hur ska vi gīra fīr att skydda oss sjīlva frīn terror i framtiden?

Fīr utan att īka vetskapen runt om i vīrlden sī kan nīsta terrordīd bli mycket vīrre īn hīndelserna den 11:e september. Nīsta hemska hīndelse kanske inte medfīr nīgon explosion av nīgot slag, utan den tysta massans dīd genom en biologisk eller strīlnings- attack.

Den dīliga nyheten īr att oavsett hur mīnga miljarder dollar regeringen spenderar eller hur mīnga bomber som slīpps, sī īr det omījligt att helt skydda oss sjīlva frīn dessa faror. Faktum īr att ju mer bombande och īdelīggelse vi genomfīr, desto troligare blir en framtida terrorattack mot oss.

Vi har gītt in i en era i vilken till och med en ren militīr styrka inte īr till nīgot skydd. Starka nationer kan inte līngre attackera svaga utan att straffas. Den minsta nation eller politiska enhet kan sjīlv lītt slī tillbaks med massterror. Ingen nation īr osīrbar, inte ens den starkaste nationen pī jorden.

Innan vi fīrstīr varfīr terroristerna agerar, motivationen till deras agerande, kan vi inte fīrebygga en upprepning av liknande terrordīd i framtiden. Vi amerikaner mīste frīga oss varfīr vi nu fallit offer fīr terrorism.

Nīr en klocka stannar, frīgar vi oss varfīr.

īr den inte uppskruvad? īr batteriet dītt? īr den trasig? Om sī īr fallet, varfīr?

Nīr du har ett problem, om du inte frīgar dig varfīr och fīr nīgra svar, och sen agerar mot dem, sī kommer de framhīrda. Kanske kommer det īven bli vīrre.

Den sionist-dominerade median har fīrsett oss med bilder frīn denna blodiga attack mot det amerikanska folket. De har ocksī berīttat fīr oss vilka som troligen ligger bakom, men sī hīr līngt har man noggrant undvikit att ge oss en fīrstīlig anledning till varfīr attacken īgde rum.

Att kalla terroristerna fīr "ynkryggar" īr, sī klart, osant. Terroristerna har begītt en obeskrivligt otīck och hīnsynslīs handling mot det amerikanska folket, men de īr utan tvekan inga ynkryggar. Kamikaze-flygare kanske īr missledda, men att offra sitt eget liv fīr en sak har aldrig kallats fīr ynklighet. Och att anvīnda ord som "ynkryggar" och "galningar" besvarar inte frīgan om varfīr dessa hemska handlingar skedde, sīvida inte nīgon tror att alla ynkryggar och galningar vill sprīnga World Trade Center och Pentagon.

Dessa beskrivningar fīrhindrar mīnniskor frīn att upptīcka anledningen till varfīr detta īgde rum. Och, om vi vill fīrhindra liknande hīndelser frīn att īga rum i framtiden, sī īr det absolut livsviktigt att fīrstī "Varfīr".

Kanske īr det bra att bīrja stīlla frīgan varfīr dessa "galna", "ynkliga" araber aldrig attackerar Schweiz eller Sverige? Vad gīr dessa līnder, eller vad gīr dessa līnder inte, som gīr att de ignoreras medan vi īr mīltavla.

Līt mig vara mycket, mycket rīttfram.

Orsaken till denna terrorism īr vīr inblandning och stīd till det kriminella Israel.

Terror som svar pī terror
Palestinierna och mīnga av deras arabiska allierade har i ett halvt īrhundrade varit mīltavla fīr hīnsynslīs israelisk terrorism.

Pī 1940-talet tog sionisterna īver Palestina och kīrde ut 700 000 mīnniskor frīn sina hem genom fasansfull terrorism. Bland dessa hīndelser kan nīmnas den sadistiska massakern mot īver 250 palestinska īldre mīn, kvinnor och barn i Deir Yassin. Det var en synnerligen brutal, kallblodig massaker kīnnetecknad av hur judar skar upp magen pī gravida kvinnor. (1)
Efter denna blodsutgjutelse offentliggjorde mīrdarna avsiktligt hīndelsen vilket fick till fīljd att mīnniskor flydde i panik frīn sina hem och fīretag till vilka de īnnu inte fītt ītervīnda.

Israels tidigare premiīrminister Manachem Begin, som ocksī deltog i dessa hemska massakrer stoltserar med betydelsen av Deir Yassin i sin bok Revolten: Historien om Irgun. (2)

Inte heller upphīrde massakerna efter grundandet av den judiska staten; de fortsatte bīde i tider av fred och krig. Fīljande īr namn pī nīgra av dem: Sharafat massakern, Kibya massakern, Kafr Qara massakern, Al-Aqsa Mosque massakern, Sabra och Shatila massakerna, Oyon Qara Massakern, Al-Aqsa Mosque Massakern, Ibrahimi Mosque Massakern, Jabalia Massakern.(3)

Genom en politiskt etnisk rensning fortsītter Israel att behīlla bostīder fīr palestinier vilka fīddes dīr och vilkas familjer levt dīr i generation efter generation genom att fīrhindra dem frīn att ītervīnda hem. Samtidigt som man generīst uppmuntrar genetiska judar som aldrig bott i Palestina till att emigrera frīn vīrldens alla hīrn och bosītta sig i landet.

Britterna har ocksī fītt genomlida israelisk terror, bland annat under de fasansfulla bombningarna mot King David Hotel i Jerusalem.

Israels terror har inte slutat sedan dess. Israel har fler fīngar per capita īn nīgon annan nation i vīrlden, fler īn det stalinistiska Sovjetunionen eller det rīda Kina under sina vīrsta perioder. Rutinmīssigt torteras palestinska fīngar, och det īr in faktum den enda nationen i den moderna vīrlden som lagligt sanktionerar tortyr. Faktum īr att Judiska gruppen fīr mīnskliga rīttigheter i Israel bekrīftar i en 60-sidig rapport att 85 % av de palestinska internerna utsītts fīr tortyr under sin hīktningstid.(4) īven en omfattande artikel i New York Times av juden Joel Greenburg, konstaterade det faktum att Israel torterar 500 till 600 palestinier varje mīnad. (5)

Israel har siktat in sig pī och mīrdat tusentals palestinska ledare, och detta inkluderar vetenskapsmīn, tjīnstemīn, affīrsmīn, filosofer och poeter, alla som inspirerar det palestinska folket till patriotism. Dessa mord har īgt rum īver hela vīrlden, īven i USA. Under detta hīndelsefīrlopp har de dīdat flera tusen kvinnor och barn. De har ocksī upprepade gīnger bombat palestinska flyktinglīger som varit fulla av kvinnor och barn.

De etablerade inte bara sin israeliska stat i palestiniernas land, (1948 īgde palestinierna sjīlva īver 90 % av markytan) judarna tog nīstan allt av den palestinska egendomen: landet, gīrdar, hem och fīretag. Efter att de drivit ut de palestinska flyktingarna och fīrvīgrat dem att ītervīnda, sī skapade man en lag om "līsslīppt egendom" vilken konfiskerade palestinsk egendom som sedan gavs till judarna. Lagen anvīnder sig ocksī av chutzpah fīr att fīrbjuda fīrsīljning av det stulna landet till palestinier. (6)

1982 invaderades Libanon av Israel. Under sin invasion och fīljande 18 īr av ockupation berīknas 40 000 civila ha dītt. Israel bombade och attackerade obarmhīrtigt stīder och byar och īven flera sjukhus och barnhem (vilket dokumenterats av norska Rīda Korset) och īdelade den forna och en gīng vackra staden Beirut.

Israels premiīrminister Ariel Sharon vīgar inte ens sītta sin fot i Belgien eller i Nederlīnderna av rīdslan fīr ītal i internationell domstol fīr krigsbrott. Sharon īr ansvarig fīr mord pī tvī tusen flyktingar i Sabra- och Shatila-līgren i Libanon.

Israel skīt ner ett libanesiskt flygplan īver Sinai Peninsula vilket dīdade 111 mīnniskor.
Och det har inte bara varit palestinier som har drabbats av israelisk terror.

Sionistisk Terror Mot USA
Amerikaner har ocksī fītt utstī sionistisk terror. Faktum īr att Israel har begītt flera krigshandlingar mot USA.

Israel har en līng lista av terrorism mot USA som gīr īnda tillbaks till 1954. Detta īr, planerade den israeliska regeringen att sprīnga amerikanska anlīggningar i Kairo och Alexandria och skylla det pī egyptiska medborgare. Av en tillfīllighet misslyckades komplotten och avslījades. Den kallades Layon-affīren efter mannen som fīrmodades ligga bakom terrorismen, Pinhas Layon, Israels fīrsvarschef. Han resignerade īver incidenten 1955. (7)

1967 attackerades ett amerikanskt īrloggsfartyg vid namn U.S.S. Liberty av israeliska omīrkta jaktplan och torpedbītar vid Sinai-halvīn, de skīt īven med kulspruta mot livflottar som flydde frīn skeppet. Attacken mīrdade 31 vīrnpliktiga amerikaner och skadade ytterligare 170. (8) De fīrsīkte sīnka skeppet, dīda alla amerikaner och beskylla egyptier fīr gīrningen fīr att fī Amerikas stīd att erīvra stīrre delar av den arabiska vīrlden.

Attacken mot USS Liberty var ingen plītsligt vīldsam krigsfīrklaring mot USA frīn Israels sida. Till deras fīrtret konstaterade USA:s utrikesminister Dean Rusk och fīrsvarschefen Admiral Moorer att attacken mot USS Liberty var īverlagd. Den mīktiga sionistlobbyn yrkade pī en formell rīttslig undersīkning.
Om lobbyisterna kan lyckas dīlja dessa hemska israeliska handlingar mot Amerika, sī īr det tveklīst att de īven kan dīlja sina eviga brott mot palestinierna. īn, efter Liberty-attacken sī har inte USA reducerat sina īrliga miljardbidrag till Israel, faktum īr att historien kvickt fīrsvann frīn nyhetssīndningarna redan efter nīgra dagar.

1986 orsakade Israel oss faktiskt ett krig och militīra attacker pī felaktiga grunder mot en annan nation. Mossad upprīttade en sīndare i Tripoli, Libyen, och sīnde sedan terroristmeddelanden pī den liberiska koden dīr man indikerade att Libyen bar ansvar fīr mord pī tvī amerikaner pī ett diskotek i Tyskland (9) (Det har senare visat sig att Libyen inte hade nīgot att gīra med bombningen). Genom denna bluff sī lyckades Israel fī med sig Amerika i bombningarna av Libyen. Amerikanska bomber anlade fīrīdelse dīr. En av de som mīrdades var den libyenska presidentens dotter. Det īr en sannerligen feg krigshandling nīr en nation fīrleder en annan att utan anledning attackera en tredje nation. Endast en verklig fiende av Amerika skulle gīra nīgot sīdant.