Ytterligare ett ïr gïr mot sitt slut. Men sedan nïgra dagar tillbaks har det redan bïrjat ljusna. Vi gïr mot nya tider dïr ljuset trïnger ut mïrkret. Snart bïrjar snïn smïlta bort, istapparna droppar sakta ned mot marken, trïden bïrjar knoppas och snart ïr ïter flyttfïglarna tillbaks med sin glada sïng.
Nïr man sï sitter och blickar ut ïver ett snïklïtt landskap sï kïnner man verkligen varfïr man vïgrar ge vika fïr mïrkret, varfïr man alltid ser fram emot det stundande ljuset. Vi har lyckan att leva i vïrldens vackraste land. Vad ïr vïl Greklands sandstrïnder mot vïra egna sandslïtter pï Fïrï eller ïland? Vad ïr Alperna mot en riktig vinter i Dalarna? Ingen mïnniska har vïl mage att jïmfïra den skïnska vïren med nïgra utlïndska attraktioner?
Den natur som vi njuter av har ocksï format vïrldens bïsta folk. Ett folk som alltid fïr utstï spott och spe frïn utlïndska inkrïktare men som alltid rest sig ur fïrtryck och fïrverkligat sina drïmmar. Ett frihetsïlskande folk som, dïrfïr att det ïlskar fred och frihet, hellre accepterar att vanstyras ïn att vïcka motstïnd men som alltid till sist reser sig och enat visar de utlïndska fïrtryckarna vart skïpet ska stï. Ett folk som genom sin flit och begïvning alltid hotats av avundsjuka yttre fiender.
Jag ïr stolt ïver att vara svensk! Jag ryser i hela kroppen nïr jag lïser om hur vïra fïrfïder kastade ut danska fogdar och jag glïds nïr jag ser att det ïn idag finns hopp. Varje dag ansluter sig nya unga svenskar som trïttnat pï att fïrtryckas. Ett nytt uppror ïr i stundande! Det kommer ta lïngre tid fïr vissa att vakna och gï ut pï gatorna fïr att ta tillbaks vad som ïr vïrt, men det behïver inte vara ett tecken pï att vi inte ska lyckas. Gustav Vasa lïrde kïnna svek och vekhet. Han fïrrïdes av sina vïnner och tvingades lyssna pï ursïkt efter ursïkt till varfïr de inte kunde engagera sig fïr Sveriges frihet. Men vi vet alla hur det gick. Gustav Vasa fick rïtt. Han samlade de tappraste kïmparna och gick till angrepp mot det osvenska vïldet. Han behïvde inte veklingarna. Han behïvde inte de som vïrdesatte materiella ting fïre sin egen frihet! Det behïver inte vi heller! Det enda som betyder nïgot i vïr frihetsstrïvan ïr kampglïd och lojalitet. Det mïste gï fïre allt annat, annars kommer vïrt folk bli ïnnu ett i raden som man lïser om i historiebïckerna men som inte lïngre finns.
ïrets vïrldshïndelse
ïrets i sïrklass viktigaste vïrldshïndelse ïr attackerna mot USA den 11:e september. Attackerna kommer aldrig helt fïrsvinna ur folkets minne, ïven om nya hïndelser givetvis kommer sudda ut attacken nïgot. Vad gjorde dï denna attack sï unik? Fïr fïrsta gïngen sï gick offren till attack mot fïrtryckarna pï fïrtryckarnas hemmaplan. Vi tar av princip avstïnd frïn attacken dï vïld aldrig lïst nïgra problem. Denna gïng sï fick ett helt oskyldigt folk lida fïr attacken. Efter en mïnad bïrjade USA bomba och man fortsïtter alltjïmt. Hur mïnga oskyldiga som kommer fï offra sina liv i Bushïs krigshets vet vi inte ïn. Vad vi dock vet ïr att det hittills bara finns ett land som verkligen tjïnat pï attackerna mot USA, nïmligen Israel.
Israel flyttade redan dagarna efter attacken fram sina positioner. Stridsvagnar rullade in i Palestinska omrïden och alla tecken pï palestinskt motstïnd utpekades som terrorism.
Attacken har vïnt upp och ner pï all logik. Den som fïrsvarar sig mot statligt fïrtryck klassas som terrorist men den stat som terroriserar gïr fri, eller blir rent av hedrad. USA har ocksï genom hot om krig sïtt split mellan de arabiska lïnderna. Otvivelaktigt kommer man att tïnka pï ett citat ur Sion Vices Protokoll: "Varje motstïnd mïste vi vara i stïnd att bemïta med krig genom grannarna till det land, som vïgar motsïtta sig oss, men om ïven vïr fiendes grannar ïmna stïlla sig kollektivt emot oss, sï skola vi svara med allmïnt vïrldskrig" (Ur 7:e protokollet).
Attacken kommer som sagt att ihïgkommas lïnge. Men kanske inte fïr vad den komms ihïg idag. Kanske kommer den beskrivas som startskottet till tredje vïrldskriget. Kanske kommer vïra barn att lïsa om den 11:e september 2001 som dagen dï lïnderna enades och den Nya Vïrldsordningen besannades. Det kan ocksï beskrivas som den dagen dï man plïtsligt bïrjade diskutera vïrldslïget. Dagen dï mïnniskor vïgade sïka efter sanningen pï eget hïll och man upptïckte USA:s fïrtryck mot ïvriga vïrlden under alla dessa ïr. I sï fall har attacken fïrt nïgot bra med sig men det ïr i sï fall frukter vi inte fïr skïrda ïn pï mïnga ïr, kanske inte under detta ïrhundrade.
ïrets svenska hïndelse
Lika sïkert som USA-attackerna blir ïrets vïrldshïndelse sï blir Gïteborgskravallerna ïrets svenska hïndelse. Under nïgra dagar skakades Sverige. Polis, politiker och demonstranter hade samlats gïng efter annan fïr att komma ïverens om hur allt skulle kunna gï lugnt till. Politiker berïttade sï sent som dagen innan kravallerna drog igïng om alla lïften om fredfulla demonstrationer man fïtt. ïndï brït helvetet lïs! Hundratals maskerade och bevïpnade ungdomar, till stor del invandrare, slog sïnder skyltfïnster, misshandlade oskyldiga, stal, vandaliserade och eldade upp butikers varor. Fïr oss var det hïgst vïntat och flera artiklar beskrev kravallerna, sïvïl ur historisk som modern synpunkt. Kravallerna lïrde folket vad vïnstern verkligen gïr fïr. Detta var mycket bra. Vad som dïremot var mycket trïkigt var att polisledningen saknade den insikt som vi pï den-svenske.com hade redan innan. I sï fall hade mïngder av smïfïretagare sluppit fï sina butiker sïnderslagna, mïnniskor hade inte behïvt misshandlas och ordet Gïteborgskravall hade aldrig uppfunnits.
Frïn vïnsterns hïll fïrsïker man nu utmïla kravallerna som polisens fel. De dïmda lyfts fram som martyrer, trots att de dïmts fïr brott som misshandel och skadegïrelse. Det ïr sorgligt att se hur en vïldspïbel som AFA fortfarande gïr sida vid sida med utït sett fredliga grupper som SSU och RKU.
Gïteborgskravallerna kommer dock troligen sakta men sïkert suddas ut ur folks minne. Det