Publicerad: 2001-12-30

Nyīrskrīnika

Ytterligare ett īr gīr mot sitt slut. Men sedan nīgra dagar tillbaks har det redan bīrjat ljusna. Vi gīr mot nya tider dīr ljuset trīnger ut mīrkret. Snart bīrjar snīn smīlta bort, istapparna droppar sakta ned mot marken, trīden bīrjar knoppas och snart īr īter flyttfīglarna tillbaks med sin glada sīng.

Nīr man sī sitter och blickar ut īver ett snīklītt landskap sī kīnner man verkligen varfīr man vīgrar ge vika fīr mīrkret, varfīr man alltid ser fram emot det stundande ljuset. Vi har lyckan att leva i vīrldens vackraste land. Vad īr vīl Greklands sandstrīnder mot vīra egna sandslītter pī Fīrī eller īland? Vad īr Alperna mot en riktig vinter i Dalarna? Ingen mīnniska har vīl mage att jīmfīra den skīnska vīren med nīgra utlīndska attraktioner?
Den natur som vi njuter av har ocksī format vīrldens bīsta folk. Ett folk som alltid fīr utstī spott och spe frīn utlīndska inkrīktare men som alltid rest sig ur fīrtryck och fīrverkligat sina drīmmar. Ett frihetsīlskande folk som, dīrfīr att det īlskar fred och frihet, hellre accepterar att vanstyras īn att vīcka motstīnd men som alltid till sist reser sig och enat visar de utlīndska fīrtryckarna vart skīpet ska stī. Ett folk som genom sin flit och begīvning alltid hotats av avundsjuka yttre fiender.

Jag īr stolt īver att vara svensk! Jag ryser i hela kroppen nīr jag līser om hur vīra fīrfīder kastade ut danska fogdar och jag glīds nīr jag ser att det īn idag finns hopp. Varje dag ansluter sig nya unga svenskar som trīttnat pī att fīrtryckas. Ett nytt uppror īr i stundande! Det kommer ta līngre tid fīr vissa att vakna och gī ut pī gatorna fīr att ta tillbaks vad som īr vīrt, men det behīver inte vara ett tecken pī att vi inte ska lyckas. Gustav Vasa līrde kīnna svek och vekhet. Han fīrrīdes av sina vīnner och tvingades lyssna pī ursīkt efter ursīkt till varfīr de inte kunde engagera sig fīr Sveriges frihet. Men vi vet alla hur det gick. Gustav Vasa fick rītt. Han samlade de tappraste kīmparna och gick till angrepp mot det osvenska vīldet. Han behīvde inte veklingarna. Han behīvde inte de som vīrdesatte materiella ting fīre sin egen frihet! Det behīver inte vi heller! Det enda som betyder nīgot i vīr frihetsstrīvan īr kampglīd och lojalitet. Det mīste gī fīre allt annat, annars kommer vīrt folk bli īnnu ett i raden som man līser om i historiebīckerna men som inte līngre finns.

īrets vīrldshīndelse
īrets i sīrklass viktigaste vīrldshīndelse īr attackerna mot USA den 11:e september. Attackerna kommer aldrig helt fīrsvinna ur folkets minne, īven om nya hīndelser givetvis kommer sudda ut attacken nīgot. Vad gjorde dī denna attack sī unik? Fīr fīrsta gīngen sī gick offren till attack mot fīrtryckarna pī fīrtryckarnas hemmaplan. Vi tar av princip avstīnd frīn attacken dī vīld aldrig līst nīgra problem. Denna gīng sī fick ett helt oskyldigt folk lida fīr attacken. Efter en mīnad bīrjade USA bomba och man fortsītter alltjīmt. Hur mīnga oskyldiga som kommer fī offra sina liv i Bushīs krigshets vet vi inte īn. Vad vi dock vet īr att det hittills bara finns ett land som verkligen tjīnat pī attackerna mot USA, nīmligen Israel.

Israel flyttade redan dagarna efter attacken fram sina positioner. Stridsvagnar rullade in i Palestinska omrīden och alla tecken pī palestinskt motstīnd utpekades som terrorism.
Attacken har vīnt upp och ner pī all logik. Den som fīrsvarar sig mot statligt fīrtryck klassas som terrorist men den stat som terroriserar gīr fri, eller blir rent av hedrad. USA har ocksī genom hot om krig sītt split mellan de arabiska līnderna. Otvivelaktigt kommer man att tīnka pī ett citat ur Sion Vices Protokoll: "Varje motstīnd mīste vi vara i stīnd att bemīta med krig genom grannarna till det land, som vīgar motsītta sig oss, men om īven vīr fiendes grannar īmna stīlla sig kollektivt emot oss, sī skola vi svara med allmīnt vīrldskrig" (Ur 7:e protokollet).
Attacken kommer som sagt att ihīgkommas līnge. Men kanske inte fīr vad den komms ihīg idag. Kanske kommer den beskrivas som startskottet till tredje vīrldskriget. Kanske kommer vīra barn att līsa om den 11:e september 2001 som dagen dī līnderna enades och den Nya Vīrldsordningen besannades. Det kan ocksī beskrivas som den dagen dī man plītsligt bīrjade diskutera vīrldslīget. Dagen dī mīnniskor vīgade sīka efter sanningen pī eget hīll och man upptīckte USA:s fīrtryck mot īvriga vīrlden under alla dessa īr. I sī fall har attacken fīrt nīgot bra med sig men det īr i sī fall frukter vi inte fīr skīrda īn pī mīnga īr, kanske inte under detta īrhundrade.

īrets svenska hīndelse
Lika sīkert som USA-attackerna blir īrets vīrldshīndelse sī blir Gīteborgskravallerna īrets svenska hīndelse. Under nīgra dagar skakades Sverige. Polis, politiker och demonstranter hade samlats gīng efter annan fīr att komma īverens om hur allt skulle kunna gī lugnt till. Politiker berīttade sī sent som dagen innan kravallerna drog igīng om alla līften om fredfulla demonstrationer man fītt. īndī brīt helvetet līs! Hundratals maskerade och bevīpnade ungdomar, till stor del invandrare, slog sīnder skyltfīnster, misshandlade oskyldiga, stal, vandaliserade och eldade upp butikers varor. Fīr oss var det hīgst vīntat och flera artiklar beskrev kravallerna, sīvīl ur historisk som modern synpunkt. Kravallerna līrde folket vad vīnstern verkligen gīr fīr. Detta var mycket bra. Vad som dīremot var mycket trīkigt var att polisledningen saknade den insikt som vi pī den-svenske.com hade redan innan. I sī fall hade mīngder av smīfīretagare sluppit fī sina butiker sīnderslagna, mīnniskor hade inte behīvt misshandlas och ordet Gīteborgskravall hade aldrig uppfunnits.
Frīn vīnsterns hīll fīrsīker man nu utmīla kravallerna som polisens fel. De dīmda lyfts fram som martyrer, trots att de dīmts fīr brott som misshandel och skadegīrelse. Det īr sorgligt att se hur en vīldspībel som AFA fortfarande gīr sida vid sida med utīt sett fredliga grupper som SSU och RKU.
Gīteborgskravallerna kommer dock troligen sakta men sīkert suddas ut ur folks minne. Det