Domarna har fallit i Sentier-hïrvan

88 judar dïmda till fïngelse
I Frankrike har 88 judar dïmts till fïngelse fïr sin inblandning i den s.k. Sentier-affïren, dïr franska banker lurades pï ïver 800 miljoner kronor. Sammanlagt var 124 personer, alla judar, misstïnkta och ïtalade fïr sin inblandning i hïrvan.
De tidigare turerna sammanfattades vïl av den judiske journalisten Joseph Aaron i en artikel i Chicago Jewish News den 9:e mars 2001:
"124 franska judar har anklagats fïr att leda ett enormt pyramidsystem som lurat franska banker pï ïver 80 miljoner dollar. Tolv av dessa judar flydde till Israel. Frankrike begïrde att de skulle skickas tillbaka, eftersom Israel har undertecknat ett internationellt utlïmningsavtal. Israel sa nej. Varfïr? Eftersom Frankrike inte fïljde samtliga tekniska riktlinjer dï de fyllde i utlïmningsbegïran.
Vilket ledde till att den franska ïklagaren anmïrkte pï att Israel villigt har hïrbïrgerat rymlingar tidigare och att Israel, i sjïlva verket, ïr pï en svartlista med 15 lïnder som inte samarbetar i kriget mot pengatvïtt. Vilket ledde till att en fransk TV-station gjorde ett program kallat ïIsrael: En brottslings paradisï.
Naturligtvis kallade de flesta franska judarna det fïr antisemitism, fokuserande pï median, inte pï fakta."

Pïgïtt i decennier
De 124 judarna hïrstammade till stor utstrïckning frïn Tunisien och Marocko, men emigrerade frïn de forna kolonierna till Frankrike i bïrjan pï 60-talet. Sentier ïr namnet pï ett klïddistrikt i Paris som "till stor del ïgs av franska judar" (AFP 1999-07-16) dïr de nu dïmda var verksamma.
Sammanlagt 33 banker och fïrsïkringsbolag fïll offer fïr ett avancerat spekulationssystem dïr endast Sentier-judarna stod som vinnare.
Det finns indikationer som tyder pï att bedrïgeriet pïgïtt i decennier, men att girigheten till slut sprïckte bubblan. I stort gick bedrïgeriet till som sï att judarna, de flesta ïgare av en rad klïdaffïrer, gick i god fïr varandra vid banklïn. "Fïr att erhïlla banklïnet skrev en annan [affïrsinnehavare] under ett kontrakt dïr han gick med pï att kïpa en stor del av lagret under en viss tid. Men det visade sig att majoriteten av affïrerna som undertecknade dylika kontrakt inte hade nïgon avsikt att kïpa godset. Dï det blev dags att betala lïnet, sï sïkte nïsta affïr ett lïn frïn en annan bank och ett nytt kontrakt frïn en annan affïr". (JTA 2000-03-05)
Dï de nu dïmda bïrjade slappna av och helt enkelt inte betalade tillbaka lïnen bïrjade hïrvan nystas upp, och den nu avklarade rïttegïngen kunde ïga rum.
Dï det inte fanns nïgon rïttegïngssal stor nog fïr alla judarna och deras jurister tvingades rïttegïngens domare se till sï att det franska justitiepalatset byggdes om fïr ïndamïlet. Straffen fïr de 88 judarna som dïmdes hamnade pï mellan 30 mïnaders och sju ïrs fïngelse. Det strïngaste straffet tilldïmdes juden Chaim Weizman, men han lïr aldrig behïva sitta av sin tid ty han var en av dem som hann smita ivïg till Israel. Med sig i bagaget till Israel hade Weizman 150 miljoner stulna franc.

Judarna lïmnas inte ut
Israels ursïkter fïr att inte utlïmna de 12 judarna ïr rent pekoralmïssiga.
Fïrst hette det att "de inte erhïllit nïgon officiell begïran fïr utlïmning" (JTA 2000-03-05), fïr att sedan nïr Frankrike upprepade sin begïran hïvda att "Frankrike ïter misslyckats att skicka in fïrfrïgan efter att ha informerats om de tillbïrliga riktlinjerna" (JTA 2000-03-05). Tydligen lyckades Frankrike fïrst med att inte skicka in nïgon begïran fïr att sedan misslyckas med att ïter skicka in den begïran de tidigare aldrig skickat in.
Ironiskt nog, eller talande nog om ni sï hellre vill, kïmpade Frankrike samtidigt med att fï den judiske mïngmiljonïren Arkadi Gaidamek utlïmnad frïn Israel. I vanlig ordning hïvdade Gaidamek sin oskuld och menade pï att han blev anklagad endast fïr att han ïr "en jude och en ryss som lyckas i affïrer" (AFP 2000-12-29). Hade Gaidamek bara lagt till att det var i illegala affïrer han lyckats kanske situationen skulle fïrstïs bïttre.
Israels agerande vad gïller vïgran att utlïmna kriminella borde svïrta nationens rykte, men detta "bord