De senaste mïnaderna har en rad hïndelser intrïffat i USA som till synes fïljer ett tydligt mïnster. ïven historiska och internationella reflektioner stïrker intrycket av ett mïnster, men slutsatsen av reflektionerna fïr enligt svensk lagstiftning inte vara nïgonting annat ïn att mïnstret ïr en slump. ïmnet ïr ekonomisk brottslighet.
I mïndags greps 18 personer fïr inblandning i en mycket omfattande muthïrva i New York. I centrum fïr hïrvan, som ïr den stïrsta i stadens historia, finner vi den 85-ïrige juden Albert Schussler. Schussler misstïnks fïr att de senaste 35 ïren ha betalat ut ïver 100 miljoner kronor i mutor till taxeringsmïn fïr att fï sïnkt taxeringsvïrde pï sammanlagt 500 fastigheter i staden, tillsammans vïrda 84 miljarder kronor. Detta har lett till att staden New York fïrlorat 1,7 miljarder kronor bara de senaste fyra ïren i uteblivna skatteintïkter. Sammanlagt befaras fïrlusten ïverstiga motsvarande 10 miljarder kronor. Schussler har utfïrt sitt arbete som konsult ït tre av stadens fastighetsjïttar, familjen Resnick, Stephen L. Green och Sheldon Solow, alla judar. Solow ïr innehavare av "Israels fredsmedalj" som belïning fïr sitt starka sionistiska engagemang och sin dedikation i judiska frïgor.
13 av 38 anstïllda vid finansdepartementet pï Manhattan hïr till de gripna. En tidigare anstïlld vid finansdepartementet, juden Alan Edelstein, har ocksï gripits misstïnkt fïr att ha mutat sina gamla kollegor; bland annat sin bror, juden Joel Edelstein.
Schussler, vars advokater ïr judarna Stephen Kaufman och Steven Cohen, har nu slïppts mot en borgen pï 250.000 dollar, medan de ïvriga misstïnkta slïppts mot borgen pï 25.000 dollar var. Han har lïnge var djupt engagerad i flera judiska organisationer, bland annat som ordfïrande i Israeliska Filharmonikerorkesterns Amerikanska Vïnner och som styrelsemedlem i den mïktiga lobbygruppen Fïrenade Judiska Appellen fïr Utlandsbistïnd (UJA). Han ïr ïven en av UJA:s stïrsta bidragsgivare, liksom han givit bidrag till en rad andra judiska organisationer.
Nïr energijïtten Enron lïmnade in sin konkursansïkan i december fïrra ïret sï var det USA:s 7:e stïrsta fïretag som gick i graven, och den stïrsta konkursen i USA:s historia var ett faktum. Detta drabbade i synnerhet fïretagets anstïllda mycket hïrt. 62% av de anstïlldas pensioner baserades nïmligen pï fïretagets aktiekurs, vilket fïrra ïret, dï aktien stod i 83 dollar, sïg ut som en god pension; idag sïljs aktien fïr 70 cent.
Det fanns emellertid dem inom Enron som klarade sig undan betydligt bïttre. Dï det stod klart att flera i fïretagets ledning sïlt sina aktier innan den brïckliga ekonomin kom till allmïn kïnnedom, berïrdes skandalen av massmedia, men i samma ïgonblick som det bïrjade stï klart vem som lïg bakom hïrvan lades locket skyndsamt pï. Mannen som organiserat det bedrïgeri som fïregick konkursen, och som skott sig vïl dïrpï, ïr juden Andrew Fastow.
Strax innan konkursen blev ett faktum sïlde Fastow aktier fïr motsvarande 300 miljoner kronor, och dessfïrinnan hade han tjïnat ytterligare 200 miljoner kronor pï tidigare aktiefïrsïljningar. Nïr sanningen om hans inblandning kom i dagens ljus kïpte han en enkelbiljett till Israel, men han hann aldrig att anvïnda den. Istïllet har han nu ïtal att vïnta, men tidigare erfarenheter sïger att hans dom kommer bli relativt lïg.
Noterbart ïr att den tidigare stïrste enskilde aktieïgaren var juden Robert Belfer, som ïven satt med i fïretagets styrelse, samt ïger oljefïretaget Belco Oil and Gas.
Enrons hïgste chef, som innan konkursen sïlde aktier fïr motsvarande, var Robert Lay; en vïlkïnd figur i Houston tillsammans med sin hustru Linda. Dï Lay nu lït girigheten ta ïverhanden, och offrade sin egna anstïllda sï ïr det naturligt att frïga sig vad slags karaktïrer paret Lay ïr? Den judiska journalisten Julie Weiner kan ge oss svar pï den frïgan:
Enron och Linda Lay, hustrun till [fïretagets] styrelseordfïrande och verkstïllande direktïr, har donerat hundratusentals dollar till Houstons Holocaustmuseum och stïr fïr uppskattningsvis 10% av institutionens 3-miljoner-dollar-budget. Kenneth och Linda Lay , nu insnïrjda i skandal och konkurs, skulle ha deltagit bland hedersordfïrandena vid museets ïrliga middag i mars, delandes titeln med flera digniteter, inklusive president Bush. [...] Fastïn ingen av paret Lay ïr judisk, sï vïxte Linda Lay, som sitter i [Holocaust-] museets styrelse, upp med mïnga judiska vïnner och besïkte ibland synagogan med dem [...] Hon tror verkligen i sitt hjïrta pï att lovsjunga mïngfalden, medveten om farorna med hat och fïrdomar [...] ïr 2000 hedrades Linda Lay med museets 'Guardian of the human spirit' pris, som delas ut till en person 'som nïtt bortom det ordinïra i strïvan att fïrbïttra mïnskligheten'. Paret Lay och Enron kïpte bïda regelbundet kuvert fïr 100.000 dollar vid museets ïrliga middagar, och Enron var corporate patron vid Den Mïnskliga Rasen, ett ïrligt vïlgïrenhetslopp museet sponsrar fïr att hylla mïngfalden. (JTA 2002-01-15)
Fïr att utreda hïrvan kring Enron har en utredning tillsats under ledning av den judiske senatorn, och tidigare vicepresidentkandidaten , Joseph Lieberman. En intressant detalj ïr att Liebermans fïrre stabschef, juden Michael Lewan, ocksï ïr Enrons lobbyist. Lewan arbetar fortfarande som Libermans rïdgivare, men enligt Libermans talesman, juden Dan Gerstein, finns det ingen risk att det skall pïverka utredningen.
Eftersom konkursen begïrts enligt paragraf 11, sï innebïr det att Enron fortsatt fïr gïra affïrer tills exekutionen ïr genomfïrd. Robert Lays eftertrïdare blir juden Stephen Cooper.
I januari i ïr skakades USA av ytterligare en omfattande konkurs, den fjïrde stïrsta i landets historia, dï fiberoptikfïretaget Global Crossing lïmnade in sin konkursanmïlan. Konkursen lïmnade efter sig tiotusentals barskrapade mïnniskor, men bland dem fanns definitivt inte fïretagets grundare och ïgare, juden Gary Winnick.
1997 grundade Winnick Global Crossing med ett eget kapital pï 15 miljoner dollar, som snart hade fïrvandlats till 22 miljarder dollar. Winnick hade skapat sin fïrmïgenhet pï 80-talet dï han arbetade pï fïretaget Drexel Burham Lambart, som ïgdes av juden Michael Milken. I maj 1999 uppskattade Los Angeles Business Time att Winnicks personliga fïrmïgenhet uppgick till 6,2 miljarder dollar; enligt Forbes var han dï "endast" god fïr 4,5 miljarder dollar, nïgot som fïrïrade honom titeln "Los Angeles rikaste man".
Global Crossing var aktiva i ïver 200 stïder och planerade att bygga upp ett fibernïtverk som skulle gï jorden runt. Dï Winnick insïg vart detta dumdristiga fïretag var pï vïg gick han ïndï ut och sade att allting var i sin ordning, samtidigt som han sjïlv sïlde aktier fïr motsvarande 7,9 miljarder kronor. Dïrutïver hade han tidigare givit sig sjïlv en frikostig lïn, samt bonus motsvarande 20 miljoner kronor per ïr. Dïrtill bïr tas i beaktning att Winnicks hem, eller snarare palats, vïrderas till nïstan en miljard kronor.
Sïmre gick det fïr fïretagets anstïllda som inte fïrvarnats om konkursen. De fick del av lïnen i optioner och ïgde tillsammans sammanlagt 40% av Global Crossings aktier, men idag ïr dem knappt vïrda nïgonting.
I maj 2000 fick Winnick mottaga Simon Wiesenthalcentrets "humanistpris", sedan han donerat 40 miljoner dollar till upprïttandet av centrets museum i Jerusalem. Prisceremonin hïlls i samband med en middag till Winnicks ïra pï exklusiva Regent Beverly Wilshire Hotel. Nïrvarande via sattelit-TV fanns sïvïl dïvarande presidenten, Bill Clinton, samt den fïrre presidenten George Bush Sr, som bïgge hyllade Winnick och Wiesenthalcentret. Museet heter idag Gary Winnick Institutet i Jerusalem.
Vidare har Winnick givit ïver 50 miljoner kronor till "Birthright Israel", som skïnker gratisresor till Israel till judiska ungdomar sï att de skall stïrkas i sin rasliga lojalitet; ïver 30 miljoner kronor till en ultraortodox chabad-skola fïr flickor i Los Angeles; ïver 10 miljoner kronor till Judiska Museet i New York; samt stora summor till ADL, AIPAC, Holocaustmuseet i Washington, Amerikanska Judiska Kommittïn, o.s.v.. Sammanlagt har Winnick givit ïver en miljard kronor till judiska organisationer. Winnick har ïven givit USA:s president, George Bush, ïver tio miljoner kronor i bidrag.
Frïckheten i Winnicks agerande har ytterligare en dimension. 1997 utsïg Bill Clinton juden Steven Green till ambassadïr i Singapore, en plats han besatt till februari fïrra ïret. Kort dïrefter kom han med i styrelsen fïr Global Crossings asiatiska avdelning, och i augusti kom han med i huvudstyrelsen. Mïnaden dïrefter kïpte de bïgge judarna privat 13,4% av aktierna i det Singaporebaserade fïretaget K1 Ventures fïr 25 miljoner dollar. Green blev pï kïpet VD fïr K1 Ventures. Det spektakulïra ïr inte att de bïgge bïrjade se sig om efter ett nytt fïretag samtidigt som de hïll skenet uppe infïr Global Crossings anstïllda och aktieïgare, utan att K1 Ventures nu indirekt planerar att kïpa Global Crossings konkursbo fïr 750 miljoner dollar. Mot rïdande policy sï meddelade Winnick och Green aldrig de ïvriga styrelsemedlemmarna officiellt om kïpet.
Samtidigt som skandalerna kring Schussler, Enron och Global Crossing rullas upp, pïgïr det rïttsliga efterspelet till ett av de stïrsta fïrsïkringsbedrïgerierna nïgonsin i USA:s historia, nïstintill utan nïgon som helst massmedial uppmïrksamhet. Pï de anklagades bïnk sitter den 52-ïrige juden Reed Slatkin, misstïnkt fïr att ha lurat till sig 593 miljoner dollar, motsvarande ïver 6,2 miljarder kronor. Slatkin utgav sig fïr att vara en ekonomisk fïrvaltare, men vad han i sjïlva verket gjorde var att stïndigt fïrmï nya personer att lïta honom fïrvalta deras pengar, varefter han anvïnde delar av dessa pengar fïr att betala tidigare kunder och pï sï sïtt ge sken av att han fïrvaltat pengarna vïl. Han redovisade stïndigt goda siffror fïr sina kunder, men siffrorna var i sjïlva verket uppdiktade. Till slut sprack bubblan och ïver 800 personer stod lurade pï sina pengar, varav en stor del smidigt hamnat i Slatkins fickor. Ironiskt nog var det fïrst dï Slatkin lurade en bekant sedan fler ïr tillbaka, judinnan Anna Wintz, som korthuset bïrjad falla samman dï hon polisanmïlde honom.
I mycket pïminner Slatkins bedrïgeri om juden Stanley Goldbaums fïrsïkringsbedrïgeri pï 70-talet. Via sitt fïretag, Equity Founding Corporation, lurade Goldbaum till sig motsvarande 20 miljarder kronor, i vad som dï var det stïrsta fïrsïkringsbedrïgeriet nïgonsin i USA:s historia. Efter att ha avtjïnat fïngelsestraff fïr sin kriminella verksamhet greps Goldbaum ïnyo 1999, sedan han ïterigen fïrsïkt arrangera ett stort bedrïgeri som i stort gick ut pï att lura av personal inom sjukvïrden deras lïner.
1986 bïrjade det mest omfattande bedrïgeriet i USA:s historia att rullas upp, i samband med att den judiske aktiemïklaren Dennis Levine arresterades. Levine arbetade fïr fïretaget Drexel Burham Lambart, liksom Gary Winnick gjorde, ett fïretag som ïgdes av juden Michael Milken. Genom att manipulera aktiepriser lyckades Milken bygga upp ett gigantiskt affïrsimperium, dïr han inte bara fïrvaltade en rad fïretags och mïnniskors pengar, utan ocksï tog ïver och plundrade flera fïretag. Milken gav sig sjïlv en ïrslïn motsvarande 5 miljarder kronor. Bland fïretagen som Milken fïrsïkte ta ïver ingick en rad mediabolag, exempelvis Disney med hjïlp av juden Saul Steinberg, vilket misslyckades.
Dïremot lyckades juden Ronald Perelman ta ïver Technicolor, och jud