Fïr vem fïrs "kampen mot terrorismen"?

Det hïvdas frïn vissa hïll att USA:s pïgïende "kamp mot terrorismen" i sjïlva verket endast ïr ett knep fïr att gynna judiska intressen och Den Nya Vïrldsordningen. Andra avvisar detta och hïvdar att det knappast finns nïgra judar som kan pïverka dylika beslut, utan det endast ïr fixa idïer skapade av paranoida "antisemiter". Nedan kommer en del fakta om inblandade personer att presenteras sï att lïsaren sjïlv kan skapa sig en uppfattning i den frïgan.

Paul Dundes Wolfowitz
Vice fïrsvarsminister

Juden Paul Wolfowitz arbetade mellan 1970 och 1973 vid det anrika universitet Yale. Dïrefter engagerade han sig i ACDA, den frïmsta organisationen fïr avvïpning av de amerikanska medborgarna. Frïn 1980 inledde han sitt arbete vid fïrsvaret, och 1986 utsïgs han till USA:s ambassadïr i Indonesien, en befattning han behïll fram till 1989. Dïrefter blev han bitrïdande fïrsvarsminister fram till 1993, och hade sïledes en inflytelserik roll dï USA angrepp Irak 1991. Dï Bush (senior) fïrlorade omvalet blev Wolfowitz sï smïningom dekanus vid Johns Hopkins universitet.
Sï snart Bush (junior) blivit president 2001 sï ïterinkallades Wolfowitz och fick posten som vice fïrsvarsminister, och som sïdan leder han till stor del "kampen mot terrorismen".
Wolfowitz har nïra kontakt med den israeliska armïn och ïr en av de mest hïgljudda fïresprïkarna, liksom 1991, fïr att Irak skall angripas. Tidigare i ïr hïll Wolfowitz i en religiïs ceremoni fïr medlemmar av de ortodoxa
Lubavitch-judarna vid Pentagon.

Richard Perle
Ordfïrande fïr Pentagons fïrsvarspolitiska rïd

Juden Richard Perle arbetade efter fullbordad utbildning vid Princeton som chef fïr den israeliska tidningen Jerusalem Post. Senare kom han att bli senatorn Henry Jacksons stabschef, och var vïsentlig vid tecknandet av Jackson-Vanik-avtalet som innebar att judar kunde emigrera frïn Sovjetunionen till USA. Dï Perle lïmnade sin post ryktades det om att han stulit hemligstïmplat material och ïverlïmnat det till Israel.
Perle arbetade under 90-talet som konsult ït bland annat Bosnien. Nïr juden Richard Holbrooke diskuterade Daytonavtalet sï representerades Bosnien av Perle och juden Douglas Feith. Nïr Benjamin Netanyahu skulle besïka USA fïr fïrsta gïngen 1996 agerade Perle och Feith ïnyo tillsammans; denna gïng som Netanyahus rïdgivare. Nu ïr Perle alltsï Bush frïmste rïdgivare i fïrsvarspolitiska frïgor.
Perle har ïven varit en aktiv skribent med mïnga artiklar i framstïende tidningar, i regel behandlandes pro-sionistiska stïllningstaganden. Han har ofta framfïrt krav pï att Irak och en rad andra lïnder i Mellanïstern skall angripas militïrt.

Dov Zakheim
Bitrïdande fïrsvarsminister

Juden Dov Zakehim ïr fïrutom politiker ïven en ortodox rabbin. Han utexaminerades frïn Columbia 1970 och fortsatte sedan studierna vid London School of Economics. Han arbetade dïrefter som adjunkt vid den Nationella Krigshïgskolan, Columbia och det judiska Yeshiva-universitetet. Zakheim kandiderade tidigare i ïr till att bli Yeshiva-universitetets ïverhuvud, men drog senare tillbaka sin kandidatur.
Med bïrjan 1981 har Zakheim haft en rad poster inom Pentagon, och 1985 till 1987 arbetade han som vice statssekreterare inom fïrsvarsdepartementet. Han har haft ett avgïrande inflytande fïr den militïra upprustningen av Israel med amerikanska skattepengar.
Zakheim innehaver nu en av de fyra frïmsta posterna i Pentagon som fïrsvarsdepartementets styresman och chef ïver Pentagons finansdepartement.

Douglas Jay Feith
Bitrïdande fïrsvarsminister och politisk rïdgivare

Juden Douglas Feith har en av de fyra frïmsta befattningarna inom Pentagon, och ansvarar fïr "alla angelïgenheter med avseende pï formuleringen av nationell sïkerhets- och fïrsvarspolitik". Tillsammans innehaver alltsï Feith, Wolfowitz och Zakheim tre av de fyra frïmsta befattningarna i Pentagon.
Feith har sedan lïnge ett nïra samarbete med ZOA (Amerikas Sionistorganisation), som stïder Likud och via sin advokatbyrï, Feith & Zell, har han arbetat med att gynna den israeliska vapenindustrin. Byrïn har en filial i Israel, och nïrmare 70% av arbetet gïr ut pï att fïretrïda israeliska intressen. Namnet Zell hïntyder pï Feiths judiske partner, Marc Zell.
Feith sitter i den rïdgivande fïrsamlingen fïr det Judiska Kulturcentret i Washington tillsammans med sin judiska hustru Yana Feith; bïda har givit stora bidrag till judiska sakfrïgor.
Nïr det blev tal om att turkarnas massakrer av armenier skulle erkïnnas i USA engagerade sig Feith som en av de mest aktiva fïr att sï inte skulle ske, dï judarnas pïstïdda unikhet i sïdana fall skulle kunna ifrïgasïttas.
Dï Feith satt i Rïdet fïr Fred och Sïkerhet undertecknade han 19:e februari 1998 ett brev till Bill Clinton i vilket han bland annat menar pï att "vad som behïvs nu ïr en mïngsidig politisk och militïr strategi fïr att stïrta Saddam [Hussein] och hans regim". Ett annat intressant citat ifrïn Feith kan hïmtas frïn Jerusalem Post 30:e maj 1991 som reaktion pï att Bush valde att inte angripa Syrien: "Bushadministrationens politik gentemot Syrien underminerar den Nya Vïrldsordningen och sïkerheten i Mellanïstern".

Elliott Abrams
Rïdgivare vid Nationella sïkerhetsrïdet

Juden Elliot Abrams arbetade liksom Richard Perle fïr senatorn Henry Jackson 1975 till 1976, och dïrefter som stabschef fïr senatorn Daniel Patrick Moynihan. 1977 till 1979. Under Reagan arbetade han 1981 till 1985 som assisterande minister fïr mïnskliga rïttigheter och humanitïra angelïgenheter. 1985 till 1989 arbetade Abrams som assisterande minister fïr interamerikanska angelïgenheter, dïr han var pïdrivande fïr ett ïka inflytande fïr de latinamerikanska invandrarna.
Abrams spelade en nyckelroll i Iran-Contra-affïren och erkïnde sig 1991 skyldig till tvï fïrseelser vilket renderade honom 100 timmars samhïllstjïnst.
Abrams ïr ledande inom den amerikanska kommissionen fïr internationell religiïs frihet, och ïr redaktïr fïr National Review. Abrams ïr ïven ledande inom en grupp som arbetar fïr judisk rasrenhet, som satsar stora pengar pï att fïrhindra blandïktenskap mellan judar och icke-judar, medan Abrams dock inte anser det vara nïgon fara med blandïktenskap mellan andra raser.

Brad Blakeman
Presidentens schemalïggare

Juden Brad Blakeman arbetade tidigare som jurist och hade uppdrag fïr sïvïl de republikanska presidenterna som vicepresidenterna 1980 till 1993.
Blakeman ledde George Bush seniors och Qualeys presidentvalskampanj 1988, som de gick segrande ur, liksom presidentvalskampanjen 1992 som de fïrlorade. Han kom sedan att fï den ledande rollen ïven fïr George Bush juniors presidentvalskampanj ïr 2000. Parallellt satt han i styrelsen fïr USA:s "Fïrintelsemuseum".
Judinnan Janine Zacharia konstaterade i Jerusalem Post 2002-01-24 att Blakeman "enligt mitt fïrmenande ïr den mest inflytelserike av dem alla". Riktigheten i det kan ifrïgasïttas, ïven om Blakeman tveklïst ïr en av de mest inflytelserika i USA med rollen som schemalïggare fïr landets president.

Joshua "Josh" Bolten
Presidentens chefsrïdgivare

Juden Joshua Bolten var 1985 till 1989 rïdgivare i internationell handel vid Senatens finanskommittï. Dïrefter arbetade han i tre ïr som chefsrïdgivare ït USA:s Handelsombud, och ett ïr som rïdgivare till dïvarande presidenten George Bush senior. 1994 till 1999 var Bolten sedan chef fïr den judiska storbanken Goldman Sachs i London.
Under George Bush juniors presidentvalskampanj var Bolten den blivande presidentens politiske rïdgivare; en roll han bibehïllit och uppgraderat till att bli Bush chefsrïdgivare.

Ari Fleischer
Vita husets pressekreterare

Juden Ari Fleischer har arbetat med politik sedan han examinerades frïn Middelbury 1982. Frïn 1989 till 1994 var han den republikanske senatorn Pete Domenicis pressekreterare, och 1999 blev han George Bush rïdgivare och talesman i dennes presidentvalskampanj.
Dï Fleischer inte fïrmedlar Vita husets officiella stïndpunkter infïr vïrldens media ïgnar han sig ït att, tillsammans med en grupp judar frïn kongressen, studera judendomen tillsammans med den frïmste Lubavitchrabbinen i Washington, rabbi Levi Shemtov.

David Frum
Talskrivare ït George Bush

Juden David Frum fïddes i Kanada och har sedan lïnge varit en vida publicerad journalist och fïrfattare. Dï han tidigare