Fïljande berïttelse frïn dagens USA kan ge en fïraning om vad vi har att befara i framtidens ïmïngkulturella Sverigeï, nïr ocksï vi fïtt stiga ner i den ïpositiva sïrbehandlingensï helvete.
Red.
Drivna av rasligt agg mot vita poliser har vïnsterextrema eliter utarbetat nya principer, med vilka poliskïrerna i de stïrre amerikanska stïderna hïller pï att fïrvandlas till dypïlar av korruption och inkompetens. Dïrmed utsïtts medborgarna fïr livsfara och hotas den ïhïrfina linjenï att suddas ut, den linje som i stïderna markerar grïnsen mellan ordnat samhïlle och laglïst kaos. Hïndelser i New York, Cincinnati, Seattle, Philadelphia och Los Angeles har redan visat att poliser viker undan fïr stïdernas huliganer, nïr de inte ïr brottslingar sjïlva. Alltfïr mïnga exempel visar att poliser numera ïr skrattretande ofïrmïgna att gïra sin plikt enligt yrkeseden: att skydda och tjïna medborgarna.
Den 10 och 11 juni 2000 tillït New York-polisen svart och latinamerikansk pïbel att angripa dussintals vita och latinamerikanska kvinnor i spanska Harlem och Central Park, fïre och efter Puerto Rican Day Parade. Nïr polismïn sedan klandrades fïr att de inte slagit till mot tumultet, svarade mïnga av dem att de hade fïtt order att gï fïrsiktigt fram mot svarta och latinamerikanska fridstïrare.
Den 19 juni 2000, nïr Los Angeles Lakers vann kampen om NBA, firade pïbeln genom att slï sïnder skyltfïnster, plundra butiker och sticka polisbilar i brand, varvid de vïllade skador fïr miljontals dollar. Los Angeles-polisen stod bara och tittade pï, och stadens styresmïn skrït med sin nya strategi, som de kallade ïnon-policingï.
Under firandet av Mardi Gras (fettisdagen) i februari 2001 i Seattle och Philadelphia lïpte rasistisk svart pïbel amok, varvid de gav sig pï vita firare och angrep dem hïmningslïst. I Seattle filmades pïbeln medan den rïnade och sparkade vita medvetslïsa. Sï mïnga som fem svarta mïn kunde ge sig pï en ensam liten vit kvinna. Den 27 februari fïrsïkte en vit man, Kristopher Kime, hjïlpa en vïldtagen vit kvinna och sparkades dïrfïr ihjïl. En stor grupp poliser stod intill och ingrep inte. Polischefen Gil Kerlikowske hade beordrat dem att fïrhïlla sig passiva under upploppen. Polisbefïlen (sgt) Dan Beste och (lt) William Edwards, som varit nïrvarande dï detta hemska brott begicks, bad sedan offrets familj offentligen om ursïkt. Fïrra sommaren klagade Seattle-polisen, bïde svarta och vita poliser, att eftersom de politiska ledarna och polisledningen var beredda att offra dem, ïgnade de sjïlva sig enbart ït rutingïromïl, ït icke-polistjïnst (ïde-policingï), struntade i brotten, sï att de skyddade sina tjïnster.
Den 8 mars 2001 ïdemonstreradeï en pïbel av svarta gymnasister i Berkeley, Kalifornien, fïr ett ïterinfïrande av ïpositiv sïrbehandlingï (affirmative action, det som ocksï vïra ïsvenskaï mïngkulturalister hyllar, ïversïttarens anm.). Dïrvid plundrade de en Foot-Locker-butik och misshandlade en vit fïrbipasserande medvetslïs, medan polisen tittade pï. Inte ens nïr foton av plundrarna sattes ut pï internet, ingrep myndigheterna.
Uppmuntrad av pastor Damon Lynch III, ledare av svartmaktsrïrelsen Cincinnati Black United Front, och tidningar som framstïller vïldsamma och ibland mordiska svarta huliganer som offer fïr en rasistisk polismakt, lïpte svart pïbel amok i den fattiga svarta stadsdelen Over-the-Rhine i april 2001. Upploppen och fïrstïrelsen pïgick i flera dagar, och vïldsmïnnen lade sig ïven i bakhïll fïr vita bilister, stoppade dem och drog ut dem ur bilarna och slog dem fïrdïrvade. Pastor Lynch fïrsïkte till och med ta stadsfullmïktige under pïgïende sammantrïde som gisslan. I stïllet fïr att gï emot den svarta rasistiska demagogin lade sig den vite borgmïstaren Charlie Luken platt fïr de svarta ledarna. Ocksï i somras drog sig polisen undan, nïr vïldsbrottsligheten exploderade i Over-the-Rhine.
Poliskïrerna i de stïrre stïderna stïr under ett oerhïrt tryck att minska vïldsbrottsligheten, som svarta och latinamerikaner i stort sett har monopol pï, utan att samtidigt reta upp svarta och latinamerikanska brottslingar, eller medierna och icke-kriminella svarta och latinamerikanska invïnare som stïder dem. Uppdraget ïr omïjligt.
Dïrfïr har polischeferna i de stïrre stïderna inriktat sig pï att hïrdbevaka ï allmïnhetens intryck av polisen. De anstïller svarta och latinamerikaner som har allt annat ïn lïmplig bakgrund och som fortsïtter att begï brott, i tjïnsten. Philadelphia, Washington D. C. och Miami har alla skakats av skandaler med kriminella poliser. Och polisen fïrvanskar uppgifter om brottsligheten, fïrfalskar statistiken. Polisen i bïde Philadelphia och New York har ertappats med att i ïratal ha givit fïr lïga siffror fïr brottsligheten. Polisbefïl instrueras ï ibland med falska formulïr ï att gïra om brott till mindre fïrseelser eller icke-brottsliga gïrningar, att inte rapportera dem eller att senare avskriva dem. ïverfall gïrs om till trakasseri, inbrott skrivs om sï att det inte framgïr att brottslingen brït sig in och grov stïld fïrvandlas till ïfïrlust av egendomï. Mïnga grova vïldtïkter, skadskjutningar och rent av drïp gïrs om till mindre allvarliga brott, rapporteras inte eller ïfïrsvinnerï.
Sï tidigt som 1996 ertappade dïvarande reportern vid Daily News William K. Rashbaum New York-polisen med att anvïnda falska formulïr och reportern vid Newsday Leonard Levitt kom pï samma poliskïr med att lïta rapporter om drïp och grova vïldtïkter fïrsvinna. I bïrjan av samma ïr stïllde jag en frïga till taleskvinnan fïr New York-polisen Kathie Kelly om en dïdsskjutning som skulle ha ïgt rum den 8 december 1995: ïIngen har