Fīljande berīttelse frīn dagens USA kan ge en fīraning om vad vi har att befara i framtidens īmīngkulturella Sverigeī, nīr ocksī vi fītt stiga ner i den īpositiva sīrbehandlingensī helvete.
Red.
Drivna av rasligt agg mot vita poliser har vīnsterextrema eliter utarbetat nya principer, med vilka poliskīrerna i de stīrre amerikanska stīderna hīller pī att fīrvandlas till dypīlar av korruption och inkompetens. Dīrmed utsītts medborgarna fīr livsfara och hotas den īhīrfina linjenī att suddas ut, den linje som i stīderna markerar grīnsen mellan ordnat samhīlle och laglīst kaos. Hīndelser i New York, Cincinnati, Seattle, Philadelphia och Los Angeles har redan visat att poliser viker undan fīr stīdernas huliganer, nīr de inte īr brottslingar sjīlva. Alltfīr mīnga exempel visar att poliser numera īr skrattretande ofīrmīgna att gīra sin plikt enligt yrkeseden: att skydda och tjīna medborgarna.
Den 10 och 11 juni 2000 tillīt New York-polisen svart och latinamerikansk pībel att angripa dussintals vita och latinamerikanska kvinnor i spanska Harlem och Central Park, fīre och efter Puerto Rican Day Parade. Nīr polismīn sedan klandrades fīr att de inte slagit till mot tumultet, svarade mīnga av dem att de hade fītt order att gī fīrsiktigt fram mot svarta och latinamerikanska fridstīrare.
Den 19 juni 2000, nīr Los Angeles Lakers vann kampen om NBA, firade pībeln genom att slī sīnder skyltfīnster, plundra butiker och sticka polisbilar i brand, varvid de vīllade skador fīr miljontals dollar. Los Angeles-polisen stod bara och tittade pī, och stadens styresmīn skrīt med sin nya strategi, som de kallade īnon-policingī.
Under firandet av Mardi Gras (fettisdagen) i februari 2001 i Seattle och Philadelphia līpte rasistisk svart pībel amok, varvid de gav sig pī vita firare och angrep dem hīmningslīst. I Seattle filmades pībeln medan den rīnade och sparkade vita medvetslīsa. Sī mīnga som fem svarta mīn kunde ge sig pī en ensam liten vit kvinna. Den 27 februari fīrsīkte en vit man, Kristopher Kime, hjīlpa en vīldtagen vit kvinna och sparkades dīrfīr ihjīl. En stor grupp poliser stod intill och ingrep inte. Polischefen Gil Kerlikowske hade beordrat dem att fīrhīlla sig passiva under upploppen. Polisbefīlen (sgt) Dan Beste och (lt) William Edwards, som varit nīrvarande dī detta hemska brott begicks, bad sedan offrets familj offentligen om ursīkt. Fīrra sommaren klagade Seattle-polisen, bīde svarta och vita poliser, att eftersom de politiska ledarna och polisledningen var beredda att offra dem, īgnade de sjīlva sig enbart īt rutingīromīl, īt icke-polistjīnst (īde-policingī), struntade i brotten, sī att de skyddade sina tjīnster.
Den 8 mars 2001 īdemonstreradeī en pībel av svarta gymnasister i Berkeley, Kalifornien, fīr ett īterinfīrande av īpositiv sīrbehandlingī (affirmative action, det som ocksī vīra īsvenskaī mīngkulturalister hyllar, īversīttarens anm.). Dīrvid plundrade de en Foot-Locker-butik och misshandlade en vit fīrbipasserande medvetslīs, medan polisen tittade pī. Inte ens nīr foton av plundrarna sattes ut pī internet, ingrep myndigheterna.
Uppmuntrad av pastor Damon Lynch III, ledare av svartmaktsrīrelsen Cincinnati Black United Front, och tidningar som framstīller vīldsamma och ibland mordiska svarta huliganer som offer fīr en rasistisk polismakt, līpte svart pībel amok i den fattiga svarta stadsdelen Over-the-Rhine i april 2001. Upploppen och fīrstīrelsen pīgick i flera dagar, och vīldsmīnnen lade sig īven i bakhīll fīr vita bilister, stoppade dem och drog ut dem ur bilarna och slog dem fīrdīrvade. Pastor Lynch fīrsīkte till och med ta stadsfullmīktige under pīgīende sammantrīde som gisslan. I stīllet fīr att gī emot den svarta rasistiska demagogin lade sig den vite borgmīstaren Charlie Luken platt fīr de svarta ledarna. Ocksī i somras drog sig polisen undan, nīr vīldsbrottsligheten exploderade i Over-the-Rhine.
Poliskīrerna i de stīrre stīderna stīr under ett oerhīrt tryck att minska vīldsbrottsligheten, som svarta och latinamerikaner i stort sett har monopol pī, utan att samtidigt reta upp svarta och latinamerikanska brottslingar, eller medierna och icke-kriminella svarta och latinamerikanska invīnare som stīder dem. Uppdraget īr omījligt.
Dīrfīr har polischeferna i de stīrre stīderna inriktat sig pī att hīrdbevaka ī allmīnhetens intryck av polisen. De anstīller svarta och latinamerikaner som har allt annat īn līmplig bakgrund och som fortsītter att begī brott, i tjīnsten. Philadelphia, Washington D. C. och Miami har alla skakats av skandaler med kriminella poliser. Och polisen fīrvanskar uppgifter om brottsligheten, fīrfalskar statistiken. Polisen i bīde Philadelphia och New York har ertappats med att i īratal ha givit fīr līga siffror fīr brottsligheten. Polisbefīl instrueras ī ibland med falska formulīr ī att gīra om brott till mindre fīrseelser eller icke-brottsliga gīrningar, att inte rapportera dem eller att senare avskriva dem. īverfall gīrs om till trakasseri, inbrott skrivs om sī att det inte framgīr att brottslingen brīt sig in och grov stīld fīrvandlas till īfīrlust av egendomī. Mīnga grova vīldtīkter, skadskjutningar och rent av drīp gīrs om till mindre allvarliga brott, rapporteras inte eller īfīrsvinnerī.
Sī tidigt som 1996 ertappade dīvarande reportern vid Daily News William K. Rashbaum New York-polisen med att anvīnda falska formulīr och reportern vid Newsday Leonard Levitt kom pī samma poliskīr med att līta rapporter om drīp och grova vīldtīkter fīrsvinna. I bīrjan av samma īr stīllde jag en frīga till taleskvinnan fīr New York-polisen Kathie Kelly om en dīdsskjutning som skulle ha īgt rum den 8 december 1995: īIngen har