Publicerad: 2002-07-11

Arne Bjīrkdahl īr dīd

En kamrat och stor nationalist har līmnat oss. Arne Bjīrkdahl boende i Visby har līmnat jordelivet.

Arne Bjīrkdahl somnade stilla in den 6:e juli 2002 sedan en tids sjukdom. Han hade dī legat pī sjukhus i en vecka.

Arne bīrjade kīmpa fīr det svenska folket i Nils Flygs parti och gick sedan vidare som medlem i flera organisationer, bland annat var han under 1970-talet aktiv i Frisinnade Unionspartiet. Under nīgra īr var han medlem av Sverigedemokraterna men hans kritik mot partiet var stīndigt stīrre īn de fī ord av berīm han kunde ge īt dem. Dīrfīr gladdes han nīr Nationaldemokraterna bildades.

Mīnga var de gīnger vi satt līngt in pī smītimmarna och diskuterade politik. Arne och jag var īverens om det mesta men han hade svīrt fīr den nordiska ledarprincipen varfīr Nationalsocialistisk front inte var nīgot fīr honom. Men vīnskapen oss emellan rubbades inte av detta. Inte heller den īlderskillnad som fanns mellan oss var nīgot hinder fīr vīr vīnskap. Ett exempel pī hur stor īldersskillnaden var upptīckte vi en kvīll dī vi kom pī att min far och Arnes son hade gjort militīrtjīnst tillsammans.

Arne har aldrig varit ute efter ledarposter eller līn fīr sin kamp fīr ett bīttre Sverige, trots ītskilliga timmar av aktivt arbete sīsom flygbladsutdelande, affischerande, mītesarrangerande mm. Arne var en sann idealist, en grīsrot.

Jag visste att varje gīng jag besīkte Gotland sī var jag vīlkommen till Arne fīr ideologiska samtal, en kopp kaffe eller en whiskey vid soffbordet.

En tioīrig vīnskap har nu hastigt avbrutits. Arnes dīd līmnar ett tomrum hos mig, liksom hos hundratals andra nationalister som nīgon gīng kommit i kontakt med honom. Jag kommer aldrig glīmma vīra samtal. Arnes livslīnga insats fīr Sverige och svenskarna īr mycket stīrre īn mīnga andras. īven om han mot slutet insīg att han sjīlv aldrig skulle fī uppleva ett svenskt Sverige igen sī gjorde han vad han kunde fīr att vi, hans efterkommande generationer, ska fī uppleva ett tryggt Sverige.

Arne kīmpade in i det sista. I hīst skulle han ha kandiderat pī Nationaldemokraternas riksdagslista. Om alla nationalister hade kīmpat lika hīrt och fanatiskt som Arne sī hade īven han fītt uppleva nationalismens seger. Men vi som kīmpar vidare och har inspirerats av hans insatser kommer gīra allt fīr att fīrverkliga hans drīmmar.

Jag har fīrlorat en av mina nīrmsta vīnner, den svenska nationalismen har fīrlorat en av sina bīsta kīmpar, Moder Svea har fīrlorat en av sina bīsta sīner.