Judinnan Lena Posner-Kïrïsi krïver restriktioner i organisations- och ïsiktsfriheten i Sverige, men endast fïr icke-judar. Posner, som ïr ordfïrande fïr sïvïl den Judiska Fïrsamlingen i Stockholm som det Judiska Centralrïdet i Sverige, refererar till debatten i Danmark om ett eventuellt fïrbud av den muslimska organisationen Hizb-ut-Tahrir, och menar att man ïven i Sverige mïste diskutera fïrbud av "antisemitiska" organisationer. Att Posner framfïr detta krav som enhïlligt skulle gynna den fïrsamling hon representerar ïr knappast konstigt, och del i en global trend dïr Politiskt Inkorrekta ïsikter fïrbjuds.
Det ïr ytterst viktigt att analysera konsekvenserna av vad Posner begïr, samt dubbelmoralen i denna begïran. Fïr att fïrstï vad ett fïrbud av "antisemitiska" organisationer innebïr sï ïr det av vikt att begreppet "antisemitism" fïrstïs i dess verkliga mening. Hos gemene man har innebïrden fïrvrïngts och konnotationen "judhat", eller "irrationellt judehat", hïvdas vara ordets verkliga definition. Upphovsmannen till begreppet "antisemit", Willhelm Marr, ansïg dock sig sjïlv vara "antisemit" och det torde vara sjïlvklart fïr de flesta att han med det inte ville beskriva sig sjïlv som vare sig irrationell eller hatisk. Vidare sï var Marr sjïlv av judiskt pïbrï, i dagslïget skulle han enligt de israeliska raslagarna innefattas av hemkomstrïtten, samt avverkade han under sin livstid fyra hustrur varav tre var judinnor.Antisemitism
Enligt Posner sjïlv ïr "antisemitismen" "ett begrepp som myntades pï 1870-talet [av Marr] fïr att ge judehatet en ïvetenskapligï och icke-religiïs prïgel i det rastïnkande Europa". (Menorah, nummer 2 ïr 2002, sid. 18) Antisemitismen ïr dock just analytisk, eller vetenskaplig om Posner sï vill, och dï hat endast ïr en emotion, alltsï skild frïn fïrnuftet, ïr judehat knappast synonymt med antisemitism. En mer semantiskt och etymologiskt korrekt beskrivning av antisemitism ïr judekritik. En antisemit anser att judar inte ïr dispenserade frïn kritik, vilket inte har nïgonting med hat att skaffa.
I regel avfïrdas antisemitismen med att mïnniskor har ett behov av att finna en syndabock dï nïgonting gïr dem illa, och att judar genom historien blivit drabbade av just detta. Att folk ofta tenderar vilja skylla ifrïn sig ïr ett fenomen som mïnga kïnslomïssigt och empiriskt inser stïmmer, varfïr den fïrklaringen av antisemitism ocksï accepteras av mïnga. Det uppenbara i resonemanget gïr dem dock ofta fïrbi. Samma sak gïller givetvis ïven fïr judar dï det gïr illa fïr dem, att det ïr inte deras fel utan alla andras, att alla genom alla tider har varit irrationella judehatare och de oskyldiga offer. Med andra ord ïr syndabocksfïrklaringen ett fenomen pï det fenomen som anses vara irrationellt. Vilken av versionerna stïmmer dï, judarnas eller antisemiternas?
Svaret ïr givetvis inte sï enkelt att endast endera versionen alltid stïmmer dï antisemitism i sig inte indikerar huruvida den ïr berïttigad eller ej; en illa genomfïrd analys kan alltid vara felaktig.
Svenska kyrkan
Vad Posner talar om dï hon begïr fïrbud av "antisemitiska" organisationer ïr alltsï fïrbud mot organisationer inom vilka det fïrekommer kritik av judar, definitivt inte nïdvïndigtvis judarna utan judar ïverhuvudtaget. Vad ïr de lïngsiktiga konsekvenserna ifall sïdana fïrbud skulle komma till stïnd?
Tidigare i ïr kritiserade Posner bland annat Svenska Kyrkan i den judiska tidskriften Menorah, nummer 2 sidan 18, och anklagade den implicit fïr antisemitism. Som slagtrï anvïnde hon, och medfïrfattarna Anders Carlberg och Lisa Abramowicz, en ledare av Olof Melin som publicerats i Svenska Kyrkans tidning den 11:e april i ïr. Melin fïreslïr i ledaren, obekant med antisemitismens denotation, att begreppet mer passande borde anvïndas fïr att beskriva Israels hat riktat mot palestinier, samt frïgar han sig om judar fïr all framtid skall befrias frïn moraliskt ansvar genom att hïvda att de var de frïmsta offren under andra vïrldskriget.
I Poseners artikel fïrsïker hon polemiskt avfïrda Melins ledare som hon anser "grundas pï falska resonemang frïn bïrjan till slut". Avslutningsvis hïvdar hon att "Kyrkan i Sverige och Europa inte [har] spelat nïgon sïrskilt hedrande roll [vad avser antisemitismen de senaste 2000 ïren]". Mï sï vara, men judendomen har heller inte spelat nïgon sïrskilt hedrande roll vad gïller spridningen av antikristna tankar och fïrfïljelser av kristna.
Vid sitt tal den 5:e maj i ïr under parollen "Mot Terror ï Fïr Fred ï Mot antisemitism ï var den ïn visar sig", gick Posner ïn en gïng till angrepp mot den Svenska Kyrkan: "De politiker, representanter fïr Svenska Kyrkan och massmedier som ensidigt fokuserar all kritik pï den ena parten i konflikten ï Israel - utan att stïlla krav pï den andra, har fïrlorat all trovïrdighet. Deras svek mot Israel, som befinner sig mitt i en kamp fïr sin fortsatta existens, kommer vi aldrig att glïmma".
Frïgan ïr dock om ïven Svenska Kyrkan enligt Posner borde fïrbjudas sï som antisemitisk? Den fïretrïder trots allt en lïra dïr judarna pekas ut som Satans sïner.
Ett annat fall dïr Posner kritiserat icke-judar och indirekt pekat ut dem som "antisemiter" var i samband med kravet att pojkar som omskïrs mïste bedïvas. Dï omskïrelsen ïr en klart integrerad del av judendomen, sï ïr pïpekandet att det skulle vara inhumant att omskïra barn utan bedïvning en klar kritik mot att en del av judendomen ïr inhuman, vilket mycket riktigt ïr antisemitiskt, men knappast grundat pï hat. Posner uttryckte sin upprïrdhet ïver den svenska lagen i en rad sammanhang, och alltsï indirekt upprïrd ïver att judar skall behïva fïlja samma lag som ïvriga svenskar.
Borde dï organisationer som fïresprïkar bedïvning av barn innan de omskïrs fïrbjudas sï som antisemitiska?
En annan potentiell grupp fïr att fïrbjuda i framtiden ïr de djurrïttsgrupper som med rïtta kommer protestera mot judars kommande krav att tillïta skïktning, tortyrslakt, i Sverige.
ïn mer troligt ïr det att muslimska organisationer som kritiserar Israel eller judar kommer begïras fïrbjudna. Vi stïr dï infïr det talande faktumet att muslimska organisationer i Sverige inte kan fïrbjudas dï de anses utgïra ett hot mot svenskar, men kan fïrbjudas om de sï bara kritiserar judar.
Anti-goyism
Vid sitt 5:e maj-tal pekade Posner ïven ut de flesta Israelkritiker som antisemiter:
"Antisemitismen visar ïter sitt fula tryne. Idag, under tïckmanteln av antisionism och Israelkritik. Fïrvisso, all kritik mot Israel ïr inte antisemitism. Men mycket av den kritik