Publicerad: 2002-12-07

Kriget mot Irak: Det handlar inte om oljan din dumbom!

Mīnga līsare har hīrt av sig till den-svenske.com angīende kriget mot Irak som med stor sannolikhet snart kommer vara ett faktum. En myt som mīnga tagit till sig īr att kriget beror pī oljan. I denna artikel bevisar den amerikanska politikern David Duke att sī inte alls īr fallet. Artikeln īr en avskrift av ett radioprogram som gītt ut via David Dukes hemsida. den-svenske.com publicerar denna artikel fīr att ge en annan aspekt pī vīrldspolitiken īn vi serveras av etablerad media. Det innebīr inte att vi nīdvīndigtvis stīller upp pī allt som skrivs i artikeln.
Artikeln īr fritt īversatt och nīgot anpassad till de "svenska" lagarna men dess huvudsakliga innehīll och mening īr bevarad. Līs och līr.

Jag ītervīnde just frīn Bahrain och Qatar. I Qatar framtrīdde jag i en av vīrldens mest sedda TV-sattelitkanaler, Al-Jazeera. īver 70 miljoner tittare sīg och lyssnade pī nīr jag berīttade om de judiska hīgfīrrīdarna i den amerikanska regeringen som har sīlt ut USA till Israel.
I en īvertrīdelse mot Fīrenta staternas konstitution protesterade det judiskdominerade statsdepartementet mot och fīrsīkte stoppa min frihet att tala som en amerikansk medborgare. Jag īterkommer till det senare men fīrst vill jag gī in pī en av de stīrsta līgnerna kring det kommande kriget mot Irak; līgnen att det īr de stora oljeintressena, snarare īn sionisterna, som ligger bakom det planerade kriget.

Sionisterna īr illusionernas mīstare. Likt de hetsande fīrsīljningstaktikerna hos de amerikanska detaljhandelsjīttarna har vissa element frīn den judiskdominerade median i Amerika lanserat idīn att det kommande kriget i Irak handlar om olja. Dī det līter som en stīndpunkt fīr en genuin dissident sī har vissa patrioter hjīlpt till att sprida myten. En antikrigsexpert adopterade nyligen denna teori och ropade ut: "Det handlar om oljan, din dumbom!"

Dessa pīstīenden uppstod helt enkelt fīr att skjuta undan skulden fīr kriget frīn Israel och femtekolonnarna i Amerika. Krigshetsarna īr angelīgna om att det inte ska framgī att detta krig īr ett resultat av att de israeliska femtekolonnarna fīrsīker slī ner Israels fiender en efter en. Genom att sprida idīn om att kriget handlar om olja, en nīdvīndig resurs fīr Amerika och Europa, insinuerar man att det ligger i Amerikas och Europas ekonomiska intresse att invadera Irak. Slutsatsen blir att kriget mot Irak pī nīgot sītt gīr det mījligt fīr oss att ta oljan, vilket kommer bli positivt fīr ekonomin och gemene man. Sjīlvklart īr fīrestīllningen att vi bara ska kunna ta oljan helt enkelt befīngt. Oavsett vilket ny regim som styr i Irak sī kommer de sīlja oljan fīr det normala vīrldsmarknadspriset!

En del goda antikrigsmīnniskor har blivit vilseledda genom denna taktik och upprepar fīrestīllningen att det i sjīlva verket īr stora oljemagnater som ligger bakom detta krig. Familjen Bushīs band till oljeindustrin īberopas ofta i detta scenario. Och uppriktigt sagt, det īr tusen gīnger enklare i Amerika att tala om konspirationer kring de onda oljefīretagen īn att tala om de mer īppna och uppenbara judiska konspirationerna. Tala om stora oljekonspirationer och nīgon kommer sīga att du har fel, men ingen kommer anklaga dig fīr den stīrsta hīdelsen i vīr tid, den mest ondskefulla av alla irrlīror: Sī kallad "antisemitism".

Men har de stora oljeintressena eller Amerika verkligen stark ekonomisk motivation fīr detta krig? Nīgra uppenbara fakta fīrenat med osmyckat, hederligt bondfīrnuft kommer visa dig att kriget mot Irak inte ger nīgra fīrdelar īt den stora oljeindustrin, faktum īr istīllet att det orsakar dem stora risker. Betrīffande amerikanska och europeiska ekonomiska intressen i stort sī kommer kriget i Irak fī īdelīggande konsekvenser, fīr att inte sīga nīgot om att det kommer orsaka plītslig och fasansfull antiamerikansk terrorismen. Idag vill jag klargīra de ekonomiska konsekvenserna av det irakiska kriget. Den fīrsta frīgan īr: "Mīste vi gī i krig mot Irak fīr att fī landets olja?" Svaret īr: "Sjīlvklart inte." Vi kīpte olja frīn Saddam Hussein fīre Gulfkriget, och vi kan kīpa den nu. Om Amerika, genom krig, genomfīr ett regimbyte i Irak, sī kommer den amerikanska regeringen inte plītsligt kunna bīrja pumpa ut oljan och fīra īver avkastningen till vīrt finansdepartement. De som har den politiska makten i Irak kommer īven fortsīttningsvis kontrollera oljan och īven fortsīttningsvis sīlja det till vīrlden fīr internationella marknadspriser.

Līt mig gīra detta mycket klart, Irak har den nīst stīrsta oljereserven i vīrlden. Efter krigstidens oro och hījda oljepriser sī sjunker oljepriserna till fīljd av att de līttare fīr tilltrīde till vīrldsmarknaden. Vad innebīr det fīr de stora amerikanska och europeiska oljefīretagen som har stora volymer olja i Fīrenta Staterna (till exempel i Texas, Lousiana och Alaska), i Nordsjīn, i Ryssland och i Sydamerika? En īppning av den irakiska marknaden (Irak mīste sīlja stora kvantiteter efter krigsdepressionerna) kommer automatiskt innebīra botten, pressade priser fīr oljereserverna som de stora oljebolagen faktiskt īger! Kriget kommer inte hjīlpa deras affīrer men pī līng sikt skada dem. Det īr dīrfīr Ryssland, en nation med stora oljereserver men mindre judiska influenser, totalt motsītter sig kriget med vetskapen att det i det yttersta kommer skada deras oljeaffīrer.

Sī, i en slutlig analys kan vi konstatera att de stora oljebolagen inte har nīgra līngsiktiga intressen i att stīrta Saddam. Och det bīr tillīggas att de stora oljebolagen inte har nīgra starka intressen av normala relationer med Irak heller. Fīr om Amerika normaliserar relationerna med den sittande irakiska regimen sī kommer oljan flīda fritt, precis som det skulle om sanktionerna slīpptes efter ett sī kallat regimbyte. Oavsett regimbyte eller normaliserade relationer sī skulle det knappast gynna de stora oljebolagen.
Mer olja pī marknaden resulterar i līgre priser vilket inte pī nīgot sītt skulle vara bra fīr den amerikanska och europeiska ekonomin.

Energikostnader īr en av de stīrsta kostnaderna fīr vīr ekonomi och civilisation. Līgre energikostnader innebīr līgre priser, mer pengar fīr līner, skolor och andra behov i samhīllet. Om 30% av ett fīretags utgifter īr energirelaterade och energikostnaderna sjunker en tredjedel sī tjīnar fīretaget in 20%. Det blir mer pengar till līner, līgre priser hjīlper ocksī alla till en hīgre levnadsstandard.

Fīrestīll er att vi erbjīd oss att avsluta kriget och sanktionerna samt normaliserade relationerna till Saddam i utbyte mot sīrskilt līga oljepriser det kommande decenniet. Otvivelaktigt sī skulle Saddam anamma det omedelbart.

Sī, om Europa och Amerika vill ha irakisk olja till bra priser sī kan vi lītt fī det genom att avsluta sanktionerna mot Irak och ītervīnda till det enkla trivsamma samarbete som vi hade innan Gulfkriget. Och om vi krīvde FN-inspektioner och avvīpning av massfīrstīrelsevapen av bīde Irak och Israel sī hade de israeliska femtekolonnarna med ens tystnat i sina krav mot Irak, fīr Israel har betydligt mer illegala massfīrstīrelsevapen īn Irak. Irak har nu accepterat inspektioner. Jag kan inte ens fīrestīlla mig att Israel nīgonsin skulle gīra det!

ī andra sidan, ett regimbyte skulle naturligtvis īppna upp oljekanalerna, men efter bytet skulle det inte finnas motivation till att fīrhandla fram lika bra oljepriser som med Saddams regering. Irak har stora anledningar till att gīra mycket bra oljeaffīrer med oss just nu. Nīr vīl regimen īr borta sī fīrsvinner mījligheten. Titta pī den moderna historien. Vi kan och ska naturligtvis inte tvinga den nya regimen att ge oss en uppgīrelse som ger oss līga oljepriser. Som alltid kommer olja i normala tider sīljas pī den internationella
oljemarknaden. Men nu īr det fīrstīs ett vīldigt speciellt fall, Amerika har stor makt att gīra affīrer med Saddam Hussein: Affīrer som han inte kan tacka nej till!

Det kan bli katastrof fīr den europeiska och amerikanska ekonomin om vi gīr i krig mot Irak. Just nu īr vīr ekonomi svag och anstrīngd. De tillfīlliga oljepriserna och de enorma utgifterna frīn ett krig kan fīrstīra vīr brīckliga ekonomi och driva oss till en hemsk vīrldsdepression. Men kanske īnnu mer viktigt īr att en amerikansk invasion kan underblīsa den redan glīdande terrorismen i Mellanīstern. Vi har redan līrt oss līxan att terrorism kan ge fasansfulla effekter, inte bara pī vīra liv utan ocksī pī vīr ekonomi. Titta pī vad den har gjort mot vīr transport- och turistindustri och den