Narkotikahandeln i Sverige

Den socialdemokratiska regeringen vill fï oss att tro att de hartagit krafttag mot narkotikan i Sverige och att allt ïr under kontroll. ïr det verkligen det? Det ïr snarare en hïgring enligt vïrt sïtt att se. Det pïgïr en omfattande epidemisk spridning av narkotika idag och den gïr synnerligen lïngt ner i ïldrarna. Det ïr mer regel ïn undantag av i dag att det fïrekommer narkotika redan i mellanstadieskolorna. Regeringen med den nye folkhïlsoministern Morgan Johansson i spetsen verkar mer intresserad av att prata och inte handla, som vanligt ska kanske tillïggas.

Polisens uppgift
Alla vet att polisen har en nyckelroll i detta. Det ïr polisen som verkstïller omhïndertagandet av drogmissbrukarna och det ïr till dem man ringer om man misstïnker brott. Lït oss titta nïrmare pï vallïftena frïn socialdemokratins hïjdare om minst 400 nya polistjïnster inom knarkpolisen fïr "krafttag" med bekïmpandet av narkotikan som flïdar, hur har det gïtt? Ingen polis alls har det kommit ut av detta lïfte, inte ens en enda ynka liten trafikpolis! Det ïr Vïstra Gïtalands polisdistrikt som har det vïrst av alla polisdistrikt, verkar det som, fïr hïr finns det knappt nïgon polismakt alls att rïkna med. Det ïr alltfler barn som tas om hand och vart ska den underbemannade polisen kunna kïra dem? Det finns vïl bara en enda nïgotsïnïr fungerande avgiftningsklinik och den ligger i Stockholm! Bara under 2001 sïkte sig 1500 barn till just Maria Ungdomsmottagning och under ïr 2002 var siffrorna ïnnu hïgre!

Samhïllets uppgift
Vad kan man gïra dï? Jo, alla barn frïn 12 ïr och uppït skulle ha obligatoriska drogtester i skolan sï snart skolledningen uppmïrksammas pï att det kan fïrekomma narkotika pï skolan. Liberala rïster hïjs naturligtvis genast mot ett sïdant fïrslag. Man ropar om krïnkt integritet och storebrorsfasoner. Men det handlar om att rïdda vïra barn! Den som inget har att dïlja blir knappast krïnkt medan den som tar narkotika kan fï hjïlp att upphïra med det i ett tidigt stadium. Alla nïjesetablissemang skulle kontrolleras regelbundet av poliser med stïrre maktbefogenheter ïn vad de har i dagens lïge. Restauranger, fackliga organisationer, skolor, sociala myndigheter, vïrdcentraler osv borde samordnas fïr att kunna ha en chans att komma till rïtta med detta stora problem. Skolans roll mïste prioriteras och fïrstïrkas med kontinuerliga kurser fïr lïrarna i dessa ïmnen och de mïste informeras om att det ïr obligatoriskt med fïrïldrakontakter i misstïnkta fall av narkotikamissbruk. Inte bara barnen sjïlva utan ïven omgivningen drabbas ju av ett eventuellt missbruk Det mïste finnas engagerade lïrare och skolpersonal med ett ansvar att verkligen bry sig och rapportera vidare allt misstïnkt. Stïrre befogenheter och resurser behïvs alltsï till lïrare och framfïr allt poliser i dagens samhïlle. Istïllet fïr att bjuda in snyftande tatuerade ïldringar med uppgift att ge unga dïligt samvete sï borde experter pï narkotikamissbruk bjudas in fïr att berïtta om narkotikans skadevïrkningar. Fïr vi mïste ta krafttag och prioritera det allt mer vanliga narkotika-anvïndandet av i dag om vi ska ha en suck, som det sï modernt heter, att kunna komma till rïtta med all narkotikan som flïdar i mïngkulturens spïr som vi ïr sï rikt berikade med! Ett nytt samhïlle behïvs som kan ersïtta det gamla och korrumperade av i dag.

Lïget i Europa
Missbruket av tung narkotika ïkar i Sverige. Heroin och amfetaminmissbrukare har stadigt ïkat under den senaste 20-ïrsperioden. Dessutom har dïdligheten fïrdubblats i dessas led. Sverige toppar ensamt i Europa ïkningen av det tunga narkotikamissbruket. ïverallt annars sï ïr antalet missbrukare ganska stabilt. EU:s narkotikamyndighet ECNN har lïmnat en rapport ïver hur mïnga procent i den vuxna befolkningen som anvïnt cannabis under den senaste 12-mïnadersperioden och Sverige kom lyckligtvis pï jumboplats med endast 1 %! Danmark hade 13,2 %, Norge 8,1 %, och Finland 4,9 %. Holland hade 9,8 %, Tyskland 13 %, Grekland 8,8 %, Spanien 12, 7%, Portugal 6,2 %, Frankrike 17,0 %, Irland 17,7 % och Storbritannien 16,6 %. Sju lïnder i EU har redan liberaliserat sina narkotikalagar under ïret 2002 och fler vïntas nu fïlja, bl a Tyskland. Att Sverige ligger sï lïngt fïrklarar Bengt Andersson, som ïr utredare i narkotikafrïgor pï Folkhïlsoinstitutet, med att detta beror pï att svenska ungdomar rïker allt mindre och att det inte finns nïgon "offentlig drogscen" hos oss. I det underbara EU sï har redan var femte vuxen medborgare prïvat pï narkotika, det blir minst ïver 40 000 000 personer! Den tyska regeringen har nu ett utarbetat lagfïrslag som tillïter cannabis samt innehav av upp till trettio gram av drogen. Cannabis ïr den i sïrklass vanligaste olagliga drogen i unionen. I praktiken har numera nïstan alla medlemslïnder tolererat att deras invïnare nyttjar cannabis och ïven innehar den! Om vi ser lite pï lïnderna sï har ju Nederlïnderna "alltid" varit liberala i dessa frïgor, men den 1:a februari 2001 slog man rekord dï man infïrde arbete och utbildning som