Valet i Israel

Efter gïrdagens val i Israel stïr det klart att den pïgïende konflikten drivit mïnga judar lïngre hïgerut pï den demokratiska skalan. Detta ïr synbart dels i det faktum att Likud gick frïn 19 till 37 mandat, dels i att Arbetarpartiet minskade frïn 25 till 19 mandat och vïnstersinnade Meretz minskade frïn 10 till 6 mandat. Dock gick ïven det hïgersinnade och religiïsa Shaspartiet starkt bakït frïn 17 till 11 mandat och det ultrajudiska partiet Herut hamnade utanfïr Knesset. Samtidigt gick det sekulariserade och borgerliga partiet Shinui (fïrïndring) frïn 6 till 15 mandat.

Valets stora segrare ïr tveklïst Ariel Sharon som vunnit de israeliska judarnas sympati genom lïften om att mer vïld skall brukas mot palestinierna fïr att underkuva det pïgïende upproret. Frïgan som kvarstïr ïr hur Sharons kommande koalitionsregering skall se ut: Arbetarpartiet sïger sig inte vilja samarbeta med Likud, och Shinui vïgrar samarbeta med religiïsa partier. Pï hïgerkanten ïterfinns dock flera tïnkbara och villiga samarbetspartier som gott och vïl skulle kunna uppgï till de 61 mandat Sharon behïver fïr att ernï en majoritet av de 120 mandaten i Knesset. Shas hade exempelvis som sin valslogan: "Stïrk Sharon, Rïsta pï Shas".

Problemet skulle vara att Sharon dels vill ha en bred regering fïr att slippa opposition och oïnskade fraktionsbildningar, dels har Sharon tidigare haft problem med de religiïsa partierna vilket ledde till att han fïrra ïret slïngde ut dem ur regeringen.
Om Sharon skall behïlla makten i ytterligare fyra ïr och ïtta mïnader, dï nïsta val ïr tïnkt att hïllas, mïste hans maktbas vara stabil, vilket ïr svïruppnïeligt med demokratins idioti. Antalet partier i Knesset minskade, men utgïrs fortfarande av 13 partier som drager ït olika hïll vilket liksom i Italien stïndigt tvingat fram nyval dï samregeringarna varit omïjliga; det senaste nyvalet ïr ett exempel pï detta.
Om Arbetarpartiet och Shinui hïller fast vid sina pïstïdda samarbetsprinciper ï politiker ïr knappast kïnda som principfasta ï sï har Sharon dock knappast nïgra stïrre problem med en hïgerregering dï flera av Likuds viktigaste frïgor ïven har stïd bland dessa partier, sï som en hïrd linje mot palestinierna, ïkad judisk invandring, nej till bildandet av en palestinsk stat och etnisk rensning av araber.
En annan frïga ïr hur reaktionerna blir dï USA, troligen redan i februari, angriper Irak. Att Israel pï nïgot sïtt kommer dragas in i konflikten ïr i synnerhet tïnkbart, men hur och vilka konsekvenser det kan fï finns det ett otal tïnkbara variationer av som i sig kan pïverka den politiska situationen i Israel pï flera olika sïtt. Om nïgra veckor lïr vi fï svar.

Parti	Detta valet	Fïrra valet	Fïrïndring
Likud	37	19	18
Arbetarpartiet	19	25	-6
Shinui	15	6	9
Shas	11	17	-6
NU	7	7	ï0
Meretz	6	10