Bristande argument i Irak-kriget

Folkpartiet i Sverige utmïlar gïrna sig sjïlva som fïrkïmpar fïr fred och hela vïrldens vïlmïende. Denna bild klingar dock mycket illa ihop med deras nïst intill oreserverade stïd fïr terrorstaten Israel liksom deras ivriga handklappande ït det krig som i skrivande stund drabbat Iraks befolkning.
En tid innan kriget kunde vi i den statliga televisionens program Debatt beskïda sïvïl Folkpartiets ordfïrande Lars Leijonborg som den i Liberala ungdomsfïrbundet (LUF) tidigare aktive juden Peter Wolodarski, numera ledarskribent pï Dagens Nyheter, ge stïd ït det kommande kriget. Lïngst gick Wolodarski som krïvde att Sverige skulle stïdja kriget genom att sïnda soldater till USA:s trupper. Wolodarski har ocksï i sin iver att fïrsvara Israels grymheter beskyllt judinnan Helle Klein fïr att vara antisemit sedan hon uttryck kritik mot landet. Att hon ïr direkt ïttling till Stockholms ïverrabbin i Stockholm, Gottlieb Klein och tillhïr en kïnd judisk medieslïkt med namn som farbrodern Ernst Klein och kusinen Pernilla Klein tycktes ha underordnad betydelse fïr den liberale juden.

Den 9:e april utkom Liberala Ungdomsfïrbundets ordfïrande, Fredrik Malm, med sitt elektroniska nyhetsbrev dïr han klart och tydligt visar sitt stïd ït det folkrïttsvidriga krig som pïgïr mot Irak. Den korta artikeln har den nïgot underliga rubriken "Hets mot folkgrupp ger tre mïnaders fïngelse. Hets mot frihet ger tre mïnader i rampljuset"

Fredrik Malm, Ordfïrande fïr Liberala Ungdomsfïrbundet, LUF

Krigets syfte
I artikeln skriver han bland annat: "De allierade styrkorna i Irak arbetar sig metodiskt allt nïrmare tyrannregimen i Bagdad. Fïrhoppningsvis nïrmar sig kriget snart slutet, och ïteruppbyggnadsarbetet kan ta vid." Att kriget snart tar slut kan man givetvis dela Malms fïrhoppningar om men fortsïtter man lïsa Malms text sï inser man snart att nïgot inte stïr riktigt rïtt till i huvudet pï den liberale retorikern. Malm berïttar att opinionsundersïkningar i Frankrike visat att var tredje fransman stïdjer Saddam Hussein i kriget och fïrklarar att det inte ïr "sïrskilt konstigt med tanke pï den retorik och vulgïra antiamerikanism Jacques Chirac har valt att salufïra ïnda sedan i hïstas." Malm gïr dïrefter till angrepp mot statsminister Gïran Persson och utrikesminister Anna Lindh: "I Sverige struntar statsministern och utrikesministern som vanligt i det viktiga opinionsarbetet fïr det ïppna och demokratiska samhïllet. Vi har inte sett nïgra tydliga stïllningstaganden frïn Gïran Perssons sida om vikten av att se en fïrsta arabisk demokrati som kan bryta den spiral av fïrtryck och terror som hïrskar i regionen."

Nej, nïgra tydliga stïllningsstaganden har vi som vanligt inte sett frïn Persson dï han befinner sig i det oerhïrda dilemmat att han upptïckt att han har tvï ben och gïrna vill lïta dessa stï pï tvï skilda hïll. ï ena sidan vill han ha fortsatt mandat frïn det svenska folket att vanstyra landet ïven efter nïsta val och mïste dïrfïr stï pï deras sida i ïsikten att en fri stat mïste fï styras som den sjïlv ïnskar utan att riskera att angripas av USA. ï andra sidan vill han synas ihop med de stora politikerna George Bush och Tony Blair. ïratal av fïrintelsemiddagar och mïten med israeliska politiker skulle vara bortkastade om han plïtsligt gick emot Bush och hans stab.

Dock ïr det viktigt att fundera ïver ifall ett uttalande frïn Persson borde rïra "en fïrsta arabisk demokrati" eller ifall uttalandet kanske borde rïra nïgot annat ïmne kring kriget mot nationalstaten Irak? Demokratiargumentet ïr ett av mïnga argument som fïrts fram som en orsak till kriget mot Irak. Argumentet anvïnds frïmst av Storbritannien men ocksï av USA liksom av vilsna liberaler runt om i vïrlden. Bland de andra argumenten som framfïrs finns Saddams pïstïdda kopplingar till Al Qaida och islamsk fundamental terrorism, ett argument som frïmst gïr hem i det amerikanska samhïllet som fortfarande jagar syndabockar efter 11:e september-attackerna. Det tredje och flitigast anvïnda argumentet ïr anklagelserna mot Irak att inneha och utveckla illegala massfïrstïrelsevapen.

Jag kommer hïr, med hjïlp av William Rivers Pitt och Scott Ritter och deras bok Krig i Irak (Leopard fïrlag, 2002) lïta granska dessa tre argument. Syftet ïr inte att ge en helhetsbild och inte heller ge nïgra egna argument till varfïr kriget startats mot Irak och dess ledning liksom civilbefolkning. Det enda jag vill konstatera ïr att dessa tre ledande argument frïn de krigfïrande parterna inte ïr nïgot annat ïn ren nonsens liksom att det dïrmed finns andra orsaker till kriget.

Vem ïr Scott Ritter?
Fïrst bïr dock en kort presentation av Scott Ritter vara pï sin plats. Scott Ritter var vapeninspektïr fïr FN i Irak frïn 1991 till 1998 dï FN:s inspektionsprogram, efter amerikanska provokationer avslutades. Han har ocksï varit officer i USA:s marinkïr och deltog i planeringen infïr marinkïrens stridsoperationer i Irak under operation ïkenstorm 1990. I senaste valet rïstade han pï Bush, ïr medlem i republikanerna och ïr uttalad sionist. Sï lïngt passar han sïledes in i bilden fïr en vanlig karriïrklïttrare men hans ofïrmïga att inte hïlla tyst har resulterat i att han blivit beskylld fïr att vara spion fïr sïvïl Israel som fïr Irak. Idag ïr han helt bojkottad av den amerikanska ledningen men lider ingalunda pï grund av det. Genom sin unika insyn i de irakiska vapenprogrammen, USA:s krigshetsande och FN:s inspektioner sï reser han frïn land till land fïr att fïra vidare sin kunskap och sina teser om kriget. Bland annat besïkte han Sverige i november fïrra ïret.

Scott Ritter

Boken Krig i Irak bygger pï tvï intervjuer med Ritter den 16:e och 19:e augusti 2002, sïledes innan kriget mot Irak inleddes pï allvar (kriget har egentligen pïgïtt sedan 1991 dï FN inledde sitt handelsembargo mot landet och USA har allt sedan dess flugit ïver och bombat olika mïl).

Demokratilïgnen
Till att bïrja med avser jag att gï in pï demokratiargumentet som nu senast alltsï fïrdes fram av Liberala Ungdomsfïrbundet genom dess ordfïrande Fredrik Malm. Irak ïr till att bïrja med ingalunda ett etniskt och kulturellt fïredïme. Tvïrtom sï bestïr landet av flera olika folkgrupper dïr den stïrsta ïr shiïamuslimerna. Dessa utgïr 60%. Den nïst stïrsta gruppen utgïrs av kurderna som utgïr cirka 23% av befolkningen och ïterstïende 17% utgïrs av sunniterna. En politisk demokrati med sedvanliga val skulle alltsï av allt att dïma ge shiïamuslimerna total politisk majoritet. Givetvis skulle dïr olika partier kunna tïnkas trïda fram men det rïder ïndï inget tvivel om att befolkningsgruppen skulle fï makten. Shiïamuslimena ïr teokratiskt allierade med Iran och dïrmed skulle en allians mellan Irak och Iran inte bara vara trolig utan ett definitivt faktum. Iran i sin tur har pekats ut som det land som troligen kommer att angripas nïr USA sïndrat, dvs "skapat fred i" Irak. Det finns alltsï ingen rimlig orsak att anta att USA skulle ïnska att shiïamuslimerna skulle fï nïgon makt i Irak vilket alltsï hade inneburit att man samtidigt skapade vïrldens stïrsta oljeallians, en allians som skulle vara oerhïrt USA-fientlig.
Om vi dï tittar pï den nïst stïrsta gruppen, kurderna, sï ïr det inte sïrskilt troligt att dessa skulle fï nïgon direkt makt i landet eftersom de ïr uppdelade i tvï huvudlïger som frïmst bekïmpar varandra. Om vi ïndï bortser frïn detta och ponerar att dessa grupper skulle enas sï skulle en stark kurdisk makt mïta hïrt motstïnd frïn Turkiet som har utkïmpat ett lïngt och blodigt krig fïr att fïrhindra ett oberoende Kurdistan. En kurdisk makt hade antagligen resulterat i ett krig mellan denna och Turkiet.
Dïrmed ïterstïr sunniterna, den befolkningsgrupp som Saddam Hussein tillhïr och det ïr ïven dïr som Baïathpartiet har stïrst stïd. Nïgon demokrati fïr denna grupp ïr som alla kan fïrstï inte speciellt aktuell fïr de lïnder som nu krigar fïr att stïrta just Baïathpartiet.

Samarbete med dïdsfienden?
Nej, demokratiargumentet hïller inte. Lït oss dï granska huruvida Saddam Hussein har kopplingar till Usama bin Ladin och Al Qaida. Enligt USA har Saddam Hussein bland annat trïffat bin Ladins man Mohammed Atta