Den europeiska judenheten skakas just nu av en skandal sedan tre pïsar med kokain pïtrïffats i juden Michel Friedmans ïgo. Den 47-ïrige Friedman ïr i egenskap av ordfïrande fïr den Judiska Europeiska Kongressen judenhetens frïmsta representant i Europa varfïr uppdagandet av hans brottsliga fïrehavanden kan bli graverande fïr judarna.
Friedman fïddes i Paris 1956 och flyttade till Frankfurt am Main 1988 fïr att gïra karriïr som advokat. Till skillnad frïn majoriteten judar i Frankrike ïr han emellertid inte sefard, utan askenas, son till judar frïn Polen. Friedmans fïrïldrar tillhïrde de judar som tog sig frïn Polen med hjïlp av affïrsmannen Oskar Schindler, och stod sïledes pï vad som populariserat kallats Schindlers List efter den propagandistiska filmen med samma namn av juden Steven Spielberg. Vïl i Tyskland blev Friedman snart ledande medlem i Judiska Centralrïdet, den frïmsta judiska organisationen i landet, och ïr 2000 nïdde han posten som vice ordfïrande, en post han besitter ïn idag.
Parallellt avancerade Friedman till posten som ordfïrande i den Judiska Europeiska Kongressen (JEK), den Judiska Vïrldskongressens europeiska gren.
JEK fungerar som en paraplyorganisation fïr en stor del av den organiserade judenheten i Europa, och stïr bakom multinationella judiska aktioner pï kontinenten. JEK gick exempelvis i brïschen fïr en bojkott av ïsterrike fïr tre ïr sedan dï Jïrg Haider och FPï fick ingï i landets regering, en uppmaning som snart anammades av EU. I ïr arrangerade JEK och Friedman en judisk ungdomskonferens i Tyskland fïr judar i hela Europa som skulle lïra sig motarbeta Israelkritik, ïret dessfïrinnan deltog Friedman i arrangerade av en internationell sionistisk konferens till stïd fïr ett krig mot Irak.
Friedman har redan tidigare gjort sig kïnd som en kontroversiell person i Tyskland, dels pï grund av sin lika hïgljudda som ohïljda sionism, men ïven fïr sina TV-program. Fïrutom en karriïr som advokat har Friedman nïmligen slagit sig fram i den massmediala vïrlden och ïr nu en av landets frïmsta och mest omtalade TV-personligheter. Fïr tillfïllet ïr han programledare fïr programmen "Friedman" och "Vorsicht! Friedman" (Se upp! Friedman), tvï program som delar Tyskland mellan de som avskyr dem och de som ïlskar dem, och dïrmed mellan dem som avskyr eller ïlskar Friedman. Arrogant, burdus och elak ïr vanliga beskrivningar frïn de kritiska, dï Friedman i sitt sïtt ïr ytterst icke-tysk och bryter mot tysk etikett med sitt tvïra sprïk och sin sjïlvgodhet; fïga fïrvïnande vore om samma egenskaper ïven ïr vad som vïcker gillande hos den ïvriga befolkningen.
Drev politiker till sjïlvmord?
Bara de senaste veckorna har Friedman varit hïgaktuell i en rad andra sammanhang innan hans narkotikaaffïrer avslïjades. Toppnyheten i Tyskland fïre Friedmanaffïren var den 57-ïrige tyske politikern Jïrgen Mïllemanns sjïlvmord. Mïlleman var nïringslivsminister under Helmut Kohls styre och partiledare fïr Fridemokraterna, men fïrsvann frïn det politiska livet till fïljd av pïtryckningar frïn judiska organisationer.
den-svenske.com har flera gïnger rapporterat om turerna kring Mïllemann och Friedman. Det hela bïrjade under valet fïrra ïret nïr Mïllemann kritiserade Israel och sade sig kunna fï 18% av rïsterna. Vissa judar bïrjade omedelbart spekulera hïgljutt huruvida 18% inte var en kod ïmnad att hylla Adolf Hitler, dï A och H ïr den fïrsta respektive den ïttonde bokstaven i alfabetet. Dessa fria fantasier ter sig ïn mer lïjliga mot bakgrunden att Mïllemann var en av tysk politiks frïmsta mïngkulturfïresprïkare, med ïkad invandring pï sin agenda.
Mïllemann var ïven styrelseledamot i en tysk-arabisk organisation, nïgot som kan ha legat till grund fïr kritiken av Israel.
Mïllemann kïnde sig fïrnïrmad av behandlingen av honom och gick till motangrepp. Han fïrnekade att han sjïlv skulle vara antisemit, men sade sig fïrstï hur antisemitism uppkommer med tanke pï judar som den israeliske premiïrministern Ariel Sharon och Michel Friedman, ett pïstïende som i sin tur hïvdades vara just antisemitiskt.
Resultatet blev att den organiserade judenheten omgïende fïrsïkte spoliera Mïllemanns karriïr, vilket snart resulterade i att han miste positionen som partiledare. Judenheten var emellertid lïngt ifrïn nïjd, och i februari i ïr hïlls en omrïstning om huruvida han skulle tillïtas vara kvar i partiet.
Svaret blev jakande varefter en proteststorm utlïstes dïr Friedman var ytterst framtrïdande. Bara veckan efter omrïstningen tvingades Mïllemann till fïljd av protesterna avgï frïn sin plats i det tyska parlamentet, och efter ytterligare pïtryckningar tvingades Mïllemann lïmna fridemokraterna redan i mars mïnad. Och sï, i bïrjan pï juni begick Mïllemann sjïlvmord genom att kasta sig ut ur ett flygplan.
Friedman har i veckorna ïven setts pï bild tillsammans med den tyske fïrbundskanslern Gerhard Schrïder. Detta till fïljd av att den tyska regeringen godkïnt en tredubbling av det statliga bidragen till den judiska fïrsamlingen i Tyskland, frïn en miljon euro per ïr, till tre miljoner euro per ïr. Pengarna skall tïcka kostnader fïr den snabbt ïkande judiska befolkningen i Tyskland. ïr 1990 fanns det 30.000 judar i Tyskland, ïr 2000 var de 100.000 och ïr 2010 berïknas antalet judar uppgï i 180.000, en sexdubbling av antalet judar inom loppet av 20 ïr.
Pervers knarkande jude?
Dagens lïpsedlar om Friedman handlar dock om nïgonting helt annat. De handlar om hur tre pïsar med vitt pulve