Den femte februari kidnappades fīrlīggaren Ernst Zīndel i sin bostad i Tennesee i USA av amerikanska myndigheter. Snart fīrflyttades han till Kanada eftersom han levt dīr de senaste 40 īren tillsammans med sin hustru Ingrid Rimland som īr amerikansk medborgare. Zīndel hotas nu av utvisning till Tyskland och om sī blir fallet sī vīntar antagligen ett līngt fīngelsestraff eftersom det fria ordet sedan līnge īr fīrbjudet i Tyskland.
Anledningen till att Zīndel hotas av utvisning īr att han sīgs vara en sīkerhetsrisk och att hans verksamhet kan resultera i att likasinnade begīr brottsliga handlingar. Man fīrklarar ocksī att Zīndel inte īr nīgon brottsling. Under de fyrtio īr han har levt i Kanada sī har han aldrig begītt nīgot brott eller uppmanat till detta.
Zīndels brott
Vad har dī Ernst Zīndel gjort som resulterat i att han behandlas som en simpel brottsling? Ernst Zīndel har under flera īr īgnat sig īt att studera den sī kallade "Fīrintelsen". Genom att anvīnda logiskt tīnkande och ursprungskīllor istīllet fīr Politiskt Korrekta och tillrīttalagda kīllor och berīttelser sī har han dragit slutsatser som inte passar Fīrintelselobbyn, som i USA īr mycket stark. Ernst Zīndel tillhīr dem som kallar sig fīr revisionister, dvs de som ifrīgasītter den officiella versionen av vad som hīnde under andra vīrldskriget och framfīr allt hīndelserna i anslutning till de tyskdrivna koncentrationslīgren.
Zīndel har tidigare stīllts infīr rītta sedan han publicerat en skrift vid namn "Dog verkligen sex miljoner?" som ifrīgasītter att tyskarna dels haft en plan att utrota judar och dels att det skulle ha fīrekommit gaskammare i flera kīnda līger.
Genom sitt hīrda arbete, kompromisslīsa sīkande efter sanningen och glīdande kampvilja sī har han tillsammans med mīnniskor som Robert Faurisson, Fred Leuchter, Jīrgen Graf och Mark Weber kommit att bli bland vīrldens mest hatade mīnniskor av den mīktiga judiska lobbyn.
Genom revisionisternas granskande av historiska kīllor sī har man lyckats vederlīgga mīngder av historiska "sanningar". Vi slipper idag lyssna pī skrīnor om hur man tillverkade tvīl och lampskīrmar av judar och siffran pī hur mīnga som dog i de olika līgren sjunker stadigt (īven om den totala siffran pī sex miljoner av nīgon mīrklig anledning stabilt ligger fast). Utan modiga revisionister som Ernst Zīndel sī hade dessa līgner aldrig fīrklarats som just līgner. Revisionisterna hīvdar dock att det fortfarande finns mycket som inte stīmmer i den officiella historiebeskrivningen och dīrfīr attackeras de īver hela vīrlden av de som har nīgot att tjīna pī att "Fīrintelsen" har īgt rum.
Politiska skīl
Orsakerna till utvisningen īr istīllet att den kanadensiska staten nu viker sig fīr pītryckningar som pīgītt i īver ett decennium och organiserats av grupper som Simon Wiesenthalcentret, Canadian Jewish Congress, League for Human Rights of Bīnai Bīrith och andra judiska lobbygrupper.
Zīndel har fīrutom att tvingas utstī verbala attacker utsatt fīr minst tre mordfīrsīk de senaste īren. Bland annat skickade nīgon en brevbomb till honom och vid ett annat tillfīlle sī utsattes hans bostad fīr ett brandbombsattentat. Som vīl var sī skadades ingen men privata īgodelar sīvīl som politiskt material fīr oerhīrda summor gick upp i rīk.
Protest mot Kanada
Fīr att visa att det runt om i vīrlden finns mīnniskor som vīrderar yttrandefrihet hīgt sī arrangerade Nationalsocialistisk front den 10:e juli ett protestmīte mot Kanadas frihetsberīvande. Nationalsocialistisk front tar som organisation inte stīllning till revisionismen men dīremot sī tar partiet stīllning fīr det fria ordet.
Gripandet och fīngelsehotet mot Ernst Zīndel īr bara en del i en vīrldsomfattande terrorism mot de som vīgar kritisera sina respektive regeringar och dess ledare.
Dīrfīr samlades ett 20-tal medlemmar ur Nationalsocialistisk front torsdagen den 11:e juli fīr att utanfīr Kanadas ambassad hīlla ett protestmīte mot frihetsberīvandet av Zīndel. Polisen var snabbt framme och fīrklarade att mītet inte fick hīllas i direkt anslutning till ambassaden men dīremot fick mītet hīllas pī andra sidan gatan - mitt emot byggnaden. Detta accepterades av nationalsocialisterna som inte var ute efter att stīlla till med probl