Den femte februari kidnappades fïrlïggaren Ernst Zïndel i sin bostad i Tennesee i USA av amerikanska myndigheter. Snart fïrflyttades han till Kanada eftersom han levt dïr de senaste 40 ïren tillsammans med sin hustru Ingrid Rimland som ïr amerikansk medborgare. Zïndel hotas nu av utvisning till Tyskland och om sï blir fallet sï vïntar antagligen ett lïngt fïngelsestraff eftersom det fria ordet sedan lïnge ïr fïrbjudet i Tyskland.
Anledningen till att Zïndel hotas av utvisning ïr att han sïgs vara en sïkerhetsrisk och att hans verksamhet kan resultera i att likasinnade begïr brottsliga handlingar. Man fïrklarar ocksï att Zïndel inte ïr nïgon brottsling. Under de fyrtio ïr han har levt i Kanada sï har han aldrig begïtt nïgot brott eller uppmanat till detta.
Zïndels brott
Vad har dï Ernst Zïndel gjort som resulterat i att han behandlas som en simpel brottsling? Ernst Zïndel har under flera ïr ïgnat sig ït att studera den sï kallade "Fïrintelsen". Genom att anvïnda logiskt tïnkande och ursprungskïllor istïllet fïr Politiskt Korrekta och tillrïttalagda kïllor och berïttelser sï har han dragit slutsatser som inte passar Fïrintelselobbyn, som i USA ïr mycket stark. Ernst Zïndel tillhïr dem som kallar sig fïr revisionister, dvs de som ifrïgasïtter den officiella versionen av vad som hïnde under andra vïrldskriget och framfïr allt hïndelserna i anslutning till de tyskdrivna koncentrationslïgren.
Zïndel har tidigare stïllts infïr rïtta sedan han publicerat en skrift vid namn "Dog verkligen sex miljoner?" som ifrïgasïtter att tyskarna dels haft en plan att utrota judar och dels att det skulle ha fïrekommit gaskammare i flera kïnda lïger.
Genom sitt hïrda arbete, kompromisslïsa sïkande efter sanningen och glïdande kampvilja sï har han tillsammans med mïnniskor som Robert Faurisson, Fred Leuchter, Jïrgen Graf och Mark Weber kommit att bli bland vïrldens mest hatade mïnniskor av den mïktiga judiska lobbyn.
Genom revisionisternas granskande av historiska kïllor sï har man lyckats vederlïgga mïngder av historiska "sanningar". Vi slipper idag lyssna pï skrïnor om hur man tillverkade tvïl och lampskïrmar av judar och siffran pï hur mïnga som dog i de olika lïgren sjunker stadigt (ïven om den totala siffran pï sex miljoner av nïgon mïrklig anledning stabilt ligger fast). Utan modiga revisionister som Ernst Zïndel sï hade dessa lïgner aldrig fïrklarats som just lïgner. Revisionisterna hïvdar dock att det fortfarande finns mycket som inte stïmmer i den officiella historiebeskrivningen och dïrfïr attackeras de ïver hela vïrlden av de som har nïgot att tjïna pï att "Fïrintelsen" har ïgt rum.
Politiska skïl
Orsakerna till utvisningen ïr istïllet att den kanadensiska staten nu viker sig fïr pïtryckningar som pïgïtt i ïver ett decennium och organiserats av grupper som Simon Wiesenthalcentret, Canadian Jewish Congress, League for Human Rights of Bïnai Bïrith och andra judiska lobbygrupper.
Zïndel har fïrutom att tvingas utstï verbala attacker utsatt fïr minst tre mordfïrsïk de senaste ïren. Bland annat skickade nïgon en brevbomb till honom och vid ett annat tillfïlle sï utsattes hans bostad fïr ett brandbombsattentat. Som vïl var sï skadades ingen men privata ïgodelar sïvïl som politiskt material fïr oerhïrda summor gick upp i rïk.
Protest mot Kanada
Fïr att visa att det runt om i vïrlden finns mïnniskor som vïrderar yttrandefrihet hïgt sï arrangerade Nationalsocialistisk front den 10:e juli ett protestmïte mot Kanadas frihetsberïvande. Nationalsocialistisk front tar som organisation inte stïllning till revisionismen men dïremot sï tar partiet stïllning fïr det fria ordet.
Gripandet och fïngelsehotet mot Ernst Zïndel ïr bara en del i en vïrldsomfattande terrorism mot de som vïgar kritisera sina respektive regeringar och dess ledare.
Dïrfïr samlades ett 20-tal medlemmar ur Nationalsocialistisk front torsdagen den 11:e juli fïr att utanfïr Kanadas ambassad hïlla ett protestmïte mot frihetsberïvandet av Zïndel. Polisen var snabbt framme och fïrklarade att mïtet inte fick hïllas i direkt anslutning till ambassaden men dïremot fick mïtet hïllas pï andra sidan gatan - mitt emot byggnaden. Detta accepterades av nationalsocialisterna som inte var ute efter att stïlla till med probl