Publicerad: 2003-07-12

Truman om judarna

Den forne amerikanske presidenten Harry S Trumans dagbok har pïtrïffats bland det material som donerades av presidenten sjïlv till the Truman Library redan ïr 1965. Truman eftertrïdde president Franklin D Roosevelt ïr 1945, mitt under Andra vïrldskrigets slutskede, och var dïrefter USA:s officielle ledare fram till 1953.

Truman och judefrïgan
Det mest intressanta som pïtrïffats i Trumans dagbok ïr hans syn pï judarna och den judiska karaktïren. Efter ett samtal den 21:a juli 1947 med juden Henry Morgenthau Jr., USA:s finansminister ïren 1934 till 1945 och kïnd fïresprïkare av fïrintelsen av tio miljoner tyskar, skriver Truman fïljande:

"Judarna har ingen kïnsla fïr proportioner och inte heller har dem nïgot omdïme vad gïller vïrldsfrïgorna. Henry tog tusen judar till New York pï en fïrment temporïr basis, men de stannade kvar. Jag finner judarna vïldigt, vïldigt sjïlviska. De bryr sig inte om hur mïnga ester, letter, finnar, polacker, jugoslaver eller greker som mïrdas eller misshandlas som tvïngsfïrflyttade, sï lïnge judarna specialbehandlas. Nu dï de har makt, fysiskt, finansiellt eller politiskt kan varken Hitler eller Stalin anses vara grymmare eller behandla den som ïr i underlïge vïrre ïn dem".

Det ïr sïllan bevis pïtrïffas som sï svart pï vitt konstaterar hur ledande politiker i vïrlden kïnner till de judiska egenintressen som styr deras agenda, eller som konstaterar judisk grymhet och likgiltighet infïr icke-judiskt liv, samtidigt som de sjïlva krïver bïttre behandling ïn alla andra. Det sannerligen anmïrkningsvïrda i sammanhanget ïr dock hur Truman ïndï fortsïttningsvis lït judarna ha ett oerhïrt inflytande i landet, hur han hïll sig med ett stort antal judiska rïdgivare, hur han verkligen gav judarna specialbehandling i Europa och hur han verkade fïr Israels erkïnnande fastïn det amerikanska utrikesdepartementet motsatte sig ett erkïnnande.
Det relevanta i sammanhanget ïr att inse varfïr Truman agerade som han gjorde, vilket sannerligen inte lïg i det amerikanska folkets intresse, utan i judiska, varfïr han aldrig under sitt presidentskap talade klarsprïk eller agerade utefter vad han visste.

ïven Nixon dolde sin insikt
En liknande hïndelse avslïjades hïrom ïret dï bandupptagningar med president Richard Nixon offentliggjordes dïr han konstaterade sin uppfattning att judar kontrollerar massmedia, vilket ïr en uppfattning alla objektiva personer kommer fram till:

I ett fïrtroligt samtal mellan Nixon och fader Billy Graham, en av USA:s frïmsta kristna och moraliska profiler, diskuterade de vilka som ïr landets verkliga, och destruktiva, maktinnehavare: judarna.
Dï fader Graham framlïgger att han tror att judarna kontrollerar media sï replikerar Nixon:
"Tror du det?"
"Ja, sir."
"Oh boy, det gïr jag med. Jag kan aldrig sïga det, men jag tror det."
"Nej, men om du blir omvald sï kan vi kanske gïra nïgonting ït saken."
Senare fortsïtter fader Graham:
"Flera judar ïr mina vïnner. De svïrmar runtomkring mig och ïr vïnliga m