Franklin och judefrïgan

Benjamin Franklin (1706-1790) fïddes i Boston och utbildade sig dïr till boktryckare. Efter att ha vistats i London 1724-26 ïtervïnde han till de nordamerikanska kolonierna och etablerade sig som boktryckare och fïrlïggare i Philadelphia. Tack vare goda inkomster frïn egna publikationer kunde han 1748 dra sig tillbaka frïn affïrsverksamheten och istïllet gïra sig kïnd som en hïgt ansedd vetenskapsman. Franklin gjorde bland annat experiment med blixten och tack vare dessa kunde han uppfinna ïskledaren. Politiskt fïrblev han lïnge en trogen anhïngare till England, men insïg till slut, mycket pga den brittiska kronans beskattningsrïtt, att en brytning var oundviklig och ïtervïnde till Philadelphia efter ytterligare nïgra ïr i England.
Franklin utsïgs dïrefter till Pennsylvanias delegat i kongressen och deltog i utformandet av sjïlvstïndighetsfïrklaringen 1776. Under det pïfïljande kriget mot England reste han till Frankrike fïr att sïka militïrt stïd hos fransmïnnen, vilket han lyckades med, och fïrblev sedan dïr nïgra ïr som ambassadïr. 1785 ïtervïnde han ïterigen till, det numera sjïlvstïndiga, USA och ingick i den grupp mïn som utformade den amerikanska fïrfattningen. Benjamin Franklin framstïr som en av de mest betydelsefulla personerna i den vïsterlïndska historien och var redan under sin egen livstid mycket populïr.

Franklins syn pï judarna
Med anledning av hans popularitet sï bïr det vara av intresse fïr lïsaren att veta att han ocksï hade synpunkter pï det judiska folket. Jag vïljer dïrfïr att lyfta fram nïgra citat av denne man.
Frïn Charles Pinckneys skrivna dokument om fïrhandlingarna under nedtecknandet av Konstitutionen 1789, gïllande Benjamin Franklins uttalanden vid sammankomsten angïende judisk invandring. (Originalen finns i the Franklin Institute i Philadelphia)

ïDet finns en stor fara fïr Amerikas fïrenta stater. Den stora faran ïr juden. Mina herrar, i vilket land judarna ïn bosatt sig har de sïnkt bïde den moraliska standarden och nivïn pï ïrlighet i affïrslivet. De har skapat en stat i staten och nïr de stïtt pï motstïnd har de fïrsïkt strypa nationen ekonomiskt, som i fallen Portugal och Spanien.ï

ïI mer ïn 1700 ïr har de beklagat sig ïver sitt bedrïvliga ïde, att de drivits bort frïn sitt moderland; men mina herrar, om den civiliserade vïrlden idag skulle ïterge dem Palestina som deras omrïde skulle de omedelbart finna trïngande anledningar till att inte ïtervïnda dit. Varfïr? Dïrfïr att de ïr vampyrer och inte kan leva pï andra vampyrer. De kan inte leva bland sig sjïlva. De mïste leva bland kristna och andra som inte tillhïr deras ras.ï

ïOm de inte utesluts frïn de Fïrenta staterna av Konstitutionen kommer de inom hundra ïr strïmma in i vïrt land i sïdana antal att de kommer styra och fïrstïra oss, och fïrïndra vïr form av styre fïr vilket amerikaner har spillt sitt blod och offrat sina liv, egendomar och personliga friheter. Om judarna inte utesluts kommer vïra barn inom 200 ïr att arbeta pï fïlten fïr att fïda judarna, samtidigt som de sitter i sina rïknehus och muntert gnider sina hïnder.ï

ïJag varnar er mina herrar, om ni inte uteslu