Fïrra veckan hïlls en stor konferens i Israel med inbjudna medlemmar frïn hela vïrldsjudendomen. Det uttalade mïlet var att koordinera en gemensam strategi fïr vïrldens judar mot allt och alla som hotar judiska intressen. Den israeliske ministern Nathan Sharansky beskriver i Haïaretz hur ïrepresentanter frïn judiska organisationer frïn hela vïrlden fïrenade sig med israeliska ïmbetsmïn och akademiker fïr att formulera en gemensam strategi fïr ett krig mot antisemitismen. Inga fler lokala reaktioner till den ena eller andra incidenten, utan ett fïrsïk till universellt judiskt samarbeteï.
Detta kan inte tolkas som mindre ïn en krigsdeklaration mot dem som kritiserar judiskt inflytande ïver andra lïnder. Ett sïdant krig har dock rasat lïnge, men syftet ïr till synes att detta skall ske med stïrre intensitet och internationell judisk samverkan.
Sharansky beskriver att ïden nya antisemitismen upptrïder i fïrklïdnaden av ïpolitisk kriticism av Israelï, som utgïrs av en diskriminerande instïllning och en dubbelmoral gentemot Judestaten, vars rïtt att existera pï samma gïng ifrïgasïtts. Den traditionella antisemitismens tveksamhet infïr att lïta judar existera som jïmlikar i samhïllet har i den nya antisemitismen vïnts till en dispyt om det judiska folkets rïtt att existera i sitt eget land som vilken annan nation som helstï.
Faktiskt mïste tillstïs att Sharansky har en poïng. Det finns en dubbelmoral i synen pï Israel i flera bemïrkelser. De marxister som kritiserar Israel kritiserar i regel inte andra lïnder, exempelvis i Afrika, dïr olika etniska grupper fïrtrycker andra etniska grupper. Marxister har nïmligen en mycket rasmedveten mïnniskosyn dïr de bedïmer olika raser efter helt olika kriterier. Dubbelmoralen tar sig dock ïven uttryck i att Israel tillïts gïra en hel del som vita nationer aldrig skulle tillïtas gïra utan en massiv kritik eller rent av hot om krig.
Sï snart begrïnsningar av invandringspolitiken kommer pï tal fïrdïms detta med den i sammanhanget intetsïgande frasen ïrasismï. I Israel ïr invandringspolitiken frikostig, men oerhïrt restriktiv i den mening att den endast ïr avsedd fïr judar med fï undantag. I den israeliska regeringen sitter idag ministrar som ïppet fïresprïkar en total etnisk rensning av alla araber, exempelvis turismministern Benny Elon. Sï kallat ïantirasistiskaï organisationer, massmedia och svenska politiker bekymrar sig dock ïverhuvudtaget inte hïrom, samtidigt som de gïrna infïr blockader eller bedriver hetskampanjer mot vita nationer eller personer som endast kritiserar invandringen.
Nog har Sharansky rïtt, nog finns det en dubbelmoral alltid. Denna dubbelmoral tar sig dock ïnnu fler uttryck. Mïnga judar anser att judarna har rïtt ïatt existera i sitt eget land som vilken annan nation som helstï. Detta implicerar en judisk nation fïr judar. Samtidigt kritiserar dessa judar ïnskan bland vita att fï existera i egna nationer. De f