Idi Amin, Israel och massmedia

Budskapet att Ugandas forne despot Idi Amin avlidit har under dagen ïterberïttats i vïrldens massmedier. Amins nekrologer har snarast tagit formen av nidskrifter dïr det pïpekas hur han under sin regeringsperiod 1971 till 1979 lïtit dïda 300.000 mïnniskor och expatrierat landets 50.000 man starka indiska befolkning. Vad dock i princip inga medier berïttar ïr att Idi Amin fïrdes till makten av Israel. Nïr det pïpekas vilket oerhïrt inflytande judar har ïver massmedia i hela vïstvïrlden brukar apologeterna kontra med att mïnga medier skulle vara negativt instïllda till Israel, som om det fïrïndrar saklïget. Nïgot som dïremot ïr ytterst relevant i sammanhanget ïr hur oerhïrt mycket mer negativt instïllda samma medier i regel ïr mot vita nationer, samt hur fïr Israel prekïra sanningar tystas ned. Fallet Amin ïr ett tydligt sïdant exempel. Av alla de massmedier vi undersïkt ïr det endast brittiska The Independet som i artikeln 'Reveald: how Israel helped Amin to take power', berïr hur Israel fïrde Amin till makten.

Precis som The Independets journalist, Richard Dowden, konstaterar: "Nïr Radio Uganda vid gryning den 25:e januari lït meddela att Idi Amin var landets nya ledare misstïnkte mïnga att Storbritannien hade ett finger med i kuppen. Dokument som slïpptes av utrikesdepartementet fïrra ïret pekar dock ut en annan konspiratïr: Israel".

"De fïrsta telegrammen till London frïn den brittiska ïverkommissarien i Kampala, Richard Slater, visar en man som chockats och fïrbryllats av kuppen. Men han vïnde sig snabbt till den man han trodde visste vad som pïgick; ïverste Bar-Lev, den israeliske fïrsvarsattachïn. Han trïffade pï den israeliske ïversten med Amin. De hade spenderat morgonen dï kuppen genomfïrdes tillsammans". "Israelerna agerade snabbt fïr att befïsta kuppen. De fïljande dagarna var Bar-Lev i konstant kontakt med Amin och gav honom rïd. Slater berïttade fïr London att Bar-Lev hade fïrklarat 'i ingïende detaljer [hur] ... alla potentiella koncentrationer av motstïnd, bïde i landet och i Kampala, hade eliminerats". "Kort dïrefter gjorde Amin sin fïrsta utlandsresa; ett statsbesïk i Israel. Golda Meir, premiïrministern, var enligt uppgift 'chockad ïver hans inkïpslista' av vapen".

Det fïrhindrade dock inte Israel att fïrse Amin med vapen, och dïrutïver trïnade israeliska militïrer de Amintrogna soldaterna. Israel hade sedan Ugandas sjïlvstïndighet 1962 trïnat landets armï. Idi Amin sjïlv levde ett tag i Israel dïr han blev specialutbildad, och parallellt med hans senare roll som ïverbefïlhavare fïr den ugandiska armïn blev han avlïnad av Israel fïr att fïrse kakwa-folket i sïdra Sudan med vapen i kampen mot den arabiska regimen i norr, ett krig som rasar ïn idag. Motivet tros vara att Sudan allierat sig med de flesta ïvriga arabstaterna mot Israel vilket under denna tid kulminerade i Sexdagarskriget.

En ytterst intressant detalj som Dowden avslïjar i sin artikel ïr att Bruce McKenzie, en MI6-agent, "den man som hïftigast argumenterade fïr att Storbritannien skulle stïtta Amin", "flïg till Israel kort efter kuppen, som om han fick godkïnnande att stïtta Amin rapporterade han till Douglas-Home: 'Det ïr nu fritt fram fïr vïr ïverkommissarie i Kampala att nïrma sig Amin'".

Varfïr behïver en brittisk MI6-agent be Israel om lov fïr hur den brittiska utrikespolitiken skall fïras gentemot en afrikansk kuppledare?

Israel skickade ner flera ïverstar som utgjorde Amins rïdgivare, och ordnade kontrakt fïr israeliska fïretag. Ett av dessa fïretag byggde den internationella Entebbe-flygplatsen, nïgot som kom att vara av avgïrande betydelse dï Mossad 1976 stormade ett Air France-plan pï vïg till Israel med 102 judar ombord, men kapades av palestinier och landade pï Entebbe.

Kort efter sitt makttilltrïde bïrjade Idi Amin rensa ut det utlïndska inflytandet i landet. Den indiska minoritet som dominerade landets ekonomin fïrdrevs, varav en stor del flyttade till Storbritannien. Amin fïrsïkte ersïtta dessa med personer frïn hans egen stam, kakwa-folket, och hïll andra folk, dïribland tutsiminoriteten i sïder, pï avstïnd frïn makten. Denna politiska etnocentrism kom snart ïven att gï ut ïver de som fïrt honom till makten: israelerna. Efter denna snopna kovïndning anklagades Idi Amin omgïende fïr antisemitism och den massmediala kritiken mot den inledningsvis hyllade kuppledaren intensifierades.

Israel har nu ïtertagit sitt inflytande ïver Uganda. Idag ïr tutsin Yoweri Museveni ï en av flyktingarna som lïmnat Rwanda 1959 under de etniska striderna med hutuerna i landet ï president. Musevenis nïrmaste militïre rïdgivare ïr juden David Agmon, en israelisk ïverste av fïrsta graden. Agmons stïllning i Israel var tidigare minst sagt framtrïdande dï det var han som vid Benjamin Netanyahus tilltrïde som premiïrminister blev utsedd till dennes hïgste stabschef. Nïr sedan Kongo-Kinshasas (dï fortfarande kallat Zaire) president Mobuto Seso-Seko stïrtades 1997 avgick Agmon plïtsligt och fick pï nïgot sïtt rïtten till alla guldfyndigheter i ïstra Kongo. Bolaget via vilket Agmon utvinner guldet har det missvisande namnet Australian Russell Resources, dï bolaget fïrutom att vara registrerat i Australien har fïga med landet att gïra. I rïdande krigstider ïr Agmons roll som presidentens nïrmaste militïrrïdgivare minst sagt inflytelserik, och tillsammans med en grupp andra israeler syns han allt oftare tillsammans med Museveni i en rad olika sammanhang.

Dï Uganda under kriget i Kongo byggde ut sitt flygvapen kïptes MiG-21-plan in frïn Polen. Den som arrangerade affïren var juden Amos Golan, och istïllet fïr att skicka stridsflygplanen direkt till Uganda fïrdes de till Israel dïr de restaurerades fïr motsvarande 200 miljoner kronor. Det var ïven i Israel de ugandiska stridspiloterna, 13 till antalet, fick sin 16-mïnadersutbildning fïr sammanlagt 130 miljoner kronor. Golan kom senare ï ven att sïlja 62 stridsvagnar av modell T-55 till Uganda, men hans oerhïrda frïckhet manifesterades dï det visade sig att endast ïtta av dessa fungerade.

En ytterligare dimension i den israeliska inblandningen i omrïdet hamnade i dagens ljus den 26:e september 1998 dï ett flygplan kraschade i Uganda nïra den kongolesiska grïnsen. Ombord pï flygplanet fanns en av president Musevenis brorsïner, ïverste Jet Mwebaze, och den israeliske juden Zeev Shif, som i bagaget hade med sig ïver en miljon dollar. Det fïrmodas att de var pï vïg att hïmta upp en guldlast frïn ïstkongolesiskt territorium, dï ockuperat av ugandiska styrkor. Shif var ïven med om att under mïrkliga former ta ïver Ugandas Kommersiella Bank, tillsammans med den ugandiske generalmajoren