Lïrdagen den 16:e augusti samlades runt 4000 nationalister i den lilla bayerska staden Wunsiedel i Tyskland, fïr att marschera till fredskïmpen och martyren Rudolf Hess ïra. Delegationer frïn hela Europa hade tagit sig till staden dïr Rudolf Hess ligger begravd och sjïlvklart sï var ïven Nationalsocialistisk front, representerat av 35 man, pï plats fïr att hedra hans minne.
Polisen och antifa
Den tysk/sionistiska polismakten hade gett order till sitt manskap om att gïra vistelsen i Wunsiedel sï obekvïm som mïjligt. Polisen letade frenetiskt genom varje fordon efter fanor, propaganda och klïder som kunde beslagtas fïr hets mot folkgrupp. De registrerade och kroppsvisiterade alla deltagare i sina fïrsïk att gïra de nationella kïmparna illa till mods och i desperata fïrsïk att finna anledning till att gripa nïgon och dïrmed tillfredstïlla en folkfientlig media, nïgot som de inte lyckades med. Mïnga poliser gav ett intryck av att de tyckte att insatsen var ïverdriven dï de nationella skïtte sig klanderfritt.
Nïr den svenska delegationen anlïnde sï fick vi beskïda vïnsterextremisternas och kommunens tafatta fïrsïk att ge sken av en falsk folklig instïllning dïr majoriteten av stadens invïnare vurmar fïr mïngkultur och liberalism. Pï flera gator i Wunsiedel sï hade dessa nationalhatare klottrat anti-nationella budskap och hïngt upp banderoller med texter som "Nazister fïrsvinn" och "Inga nazister pï vïra gator". Dïrutïver hade ïven stadens gator infïr den aktuella dagen bytt namn och tillfïlliga gatuskyltar med namn som Anne Frank-strasse, Nelson Mandela-strasse m.fl. hade ersatt de ordinarie.
Det skenbara budskapet visade dock inte vara fïrankrat hos befolkningen, dï gatorna var fyllda med nyfikna Wunsiedelbor som stod och tittade pï nïr busslast efter busslast med nationella rullade in i staden.
Omrïdet
Vïl inne i staden sï slussades vi in pï det stora omrïde dïr marschen senare under dagen skulle utgï ifrïn. Strax efter ankomsten till mïtesomrïdet delgas nïrvarande deltagare de ordningsfïreskrifter som myndigheterna upprïttat dagen till ïra. Dessa innebar bl.a. att alla fornnordiska runor och sifferkombinationer som med viss fantasi kunde tolkas som rasistiska, var otillïtna. Dessutom var fanor, vars stïnger ïversteg en lïngd pï 2 meter och en tjocklek pï 2 cm fïrbjudna att brukas.
Pï omrïdet hade en scen upprïttats dïr tal hïlls av arrangïrerna och frïn representanter av flera Europeiska lïnder, mellan talen sï spelade trubadurer till deltagarnas belïtenhet. En av trubadurerna var sïngaren i det populïra brittiska bandet Nemesis. Arrangïrerna hade ïven upprïttat matbespisning till de hungriga deltagarnas glïdje samt fïrsïljning av klïder och musik.
Marschen
Nïr vïl alla hade