Vi publicerar hīr en text som skrevs av den irakiske presidenten Saddam Hussein nīgra dagar efter det spektakulīra anfallet mot New York fīr tvī īr sedan. Saddam jīmfīr i texten, som īr ett īppet brev till det amerikanska folket, den 11 september 2001 med alla de angrepp USA riktat mot olika līnder i vīrlden och pīpekar att anfallet med all sannolikhet hade sin grund i USA:s imperialistiska politik, samt dess stīd till den sionistiska staten i det ockuperade Palestina.
Han fīrutser dessutom att ett eller flera muslimska līnder kommer drabbas av den amerikanska vedergīllningen, men varnar fīr att det bara kommer leda till ytterligare blodsutgjutelse (vilket vi kunnat se i Afghanistan, Irak, Saudi-Arabien och Indonesien bland andra līnder!).
Jag har pga tidsbrist inte hunnit īversītta hela texten, men de delar jag utelīmnat har frīmst tagit upp ytterligare exempel pī amerikansk aggression samt det faktum att det endast en gīng intrīffat att nīgon korsat Atlanten fīr att angripa USA, medan USA vid ītskilliga tillfīllen korsat samtliga oceaner fīr att vrīka ned sina bomber (om nu de skyldiga till angreppet pī New York verkligen kom frīn annat land?).
I dagslīget vet vi ju att Irak faktiskt blev en av de mīltavlor USA valde ut och sedan anfīll, men frīgan īr om USA inte borde ha lyssnat till det som den irakiske presidenten dī hade att sīga. Den amerikanska ockupationsmakten har nu kīrt fast ordentligt i Irak (och Afghanistan), utan att ha fīngat in Saddam sjīlv, och den sionistiska Nya Vīrldsordningen tycks svagare īn nīgonsin tidigare under vīr livstid.
Nīvīl, det var Saddams ord ni skulle fī līsa, inte mina, och stīrre delen av hans īppna brev fīljer nedan. Situationen i Irak och annorstīdes kommer vi sīkert fī anledning att īterkomma till ofta framīver hīr pī den-svenske.com!
Johan Svensson
īppet brev frīn Saddam Hussein till det amerikanska folket och de vīsterlīndska folken samt deras regeringarī 14 september, 2001
īīterigen vill vi kommentera det som hīnde i USA den 11 september 2001, samt dess konsekvenser. Kommentarerna vi fīllde dagen efter hīndelsen utgīr kīrnan i vīrt stīllningstagande vad gīller den hīr och andra hīndelser, men fīljderna av det som hīnde i USA, i vīst i synnerhet och vīrlden i allmīnhet, gīr det viktigt fīr varje ledare att fīrstī innebīrden av ansvarstagande mot sitt folk, sin nation samt mīnskligheten som sīdan och att observera utvecklingen av situationen, att fīrstī innebīrden av det som hīnder och hīdanefter tīnka igenom sitt lands och folks stīllning fīr att inte fastna vid enbart hīndelsen i sig.
Nīr hīndelsen intrīffade skyndade sig arabiska ledare samt ledare fīr andra muslimska nationer att fīrdīma angreppet. Vīsterlīnningarna skyndade sig att inom nīgra timmar gīra uttalanden och anta resolutioner, varav en del īr farliga, i solidaritet med USA och mot terrorism.
Till och med innan de fītt klarhet bestīmde sig regeringar i vīst att gīra gemensam sak med USA, īven om det innebar att fīrklara krig mot den part som det kommer visa sig var inblandad i det som hīnde.
Det īr bara naturligt att anta, i beaktande av den nuvarande situationen eller genom jīmfīrelse med hur USA tidigare har agerat mot utvalda līnder, att det skulle rīcka med att nīgra av operationens deltagare eller planerare kommer frīn ett visst land utpekat av USA fīr att framkalla militīr vedergīllning mot vad de kallar en aggression. Vi vet inte om de skulle gīra samma sak ifall nīgra av planerarna eller deltagarna i operationen befanns ha bott i eller varit medborgare i ett vīstland, eller om ītgīrder redan planeras mot en muslimsk part.
Det īr mest troligt, med tanke pī medias bankande pī krigstrumman, att USA och nīgra vīsterlīndska regeringar har valt ut en mīltavla, som inte īr nīgonting annat īn muslimsk.
Hīndelserna som īgde rum i USA var extraordinīra. Det var inga smīsaker. Enligt siffror frīn officiella amerikanska kīllor samt massmedia var antalet offer stort.
Ingen tvivlar pī eller fīrnekar att USA och vīst har kapacitet att mobilisera styrkor och kan anvīnda dem fīr att tillfoga andra skada pī tvivelaktiga grunder eller rent av līgner, och skicka sina amerikanska missiler och NATO-flyg varthelst de sī īn īnskar fīrstīra och gīra illa den som USA bestīmmer sig fīr att gīra illa pga ilska, girighet eller efter att ha drivits dithīn av sionismen.
ītskilliga līnder i vīrlden har drabbats av USA:s teknologiska tyngd och mīnga folk vet att USA