Vi publicerar hïr en text som skrevs av den irakiske presidenten Saddam Hussein nïgra dagar efter det spektakulïra anfallet mot New York fïr tvï ïr sedan. Saddam jïmfïr i texten, som ïr ett ïppet brev till det amerikanska folket, den 11 september 2001 med alla de angrepp USA riktat mot olika lïnder i vïrlden och pïpekar att anfallet med all sannolikhet hade sin grund i USA:s imperialistiska politik, samt dess stïd till den sionistiska staten i det ockuperade Palestina.
Han fïrutser dessutom att ett eller flera muslimska lïnder kommer drabbas av den amerikanska vedergïllningen, men varnar fïr att det bara kommer leda till ytterligare blodsutgjutelse (vilket vi kunnat se i Afghanistan, Irak, Saudi-Arabien och Indonesien bland andra lïnder!).
Jag har pga tidsbrist inte hunnit ïversïtta hela texten, men de delar jag utelïmnat har frïmst tagit upp ytterligare exempel pï amerikansk aggression samt det faktum att det endast en gïng intrïffat att nïgon korsat Atlanten fïr att angripa USA, medan USA vid ïtskilliga tillfïllen korsat samtliga oceaner fïr att vrïka ned sina bomber (om nu de skyldiga till angreppet pï New York verkligen kom frïn annat land?).
I dagslïget vet vi ju att Irak faktiskt blev en av de mïltavlor USA valde ut och sedan anfïll, men frïgan ïr om USA inte borde ha lyssnat till det som den irakiske presidenten dï hade att sïga. Den amerikanska ockupationsmakten har nu kïrt fast ordentligt i Irak (och Afghanistan), utan att ha fïngat in Saddam sjïlv, och den sionistiska Nya Vïrldsordningen tycks svagare ïn nïgonsin tidigare under vïr livstid.
Nïvïl, det var Saddams ord ni skulle fï lïsa, inte mina, och stïrre delen av hans ïppna brev fïljer nedan. Situationen i Irak och annorstïdes kommer vi sïkert fï anledning att ïterkomma till ofta framïver hïr pï den-svenske.com!
Johan Svensson
ïppet brev frïn Saddam Hussein till det amerikanska folket och de vïsterlïndska folken samt deras regeringarï 14 september, 2001
ïïterigen vill vi kommentera det som hïnde i USA den 11 september 2001, samt dess konsekvenser. Kommentarerna vi fïllde dagen efter hïndelsen utgïr kïrnan i vïrt stïllningstagande vad gïller den hïr och andra hïndelser, men fïljderna av det som hïnde i USA, i vïst i synnerhet och vïrlden i allmïnhet, gïr det viktigt fïr varje ledare att fïrstï innebïrden av ansvarstagande mot sitt folk, sin nation samt mïnskligheten som sïdan och att observera utvecklingen av situationen, att fïrstï innebïrden av det som hïnder och hïdanefter tïnka igenom sitt lands och folks stïllning fïr att inte fastna vid enbart hïndelsen i sig.
Nïr hïndelsen intrïffade skyndade sig arabiska ledare samt ledare fïr andra muslimska nationer att fïrdïma angreppet. Vïsterlïnningarna skyndade sig att inom nïgra timmar gïra uttalanden och anta resolutioner, varav en del ïr farliga, i solidaritet med USA och mot terrorism.
Till och med innan de fïtt klarhet bestïmde sig regeringar i vïst att gïra gemensam sak med USA, ïven om det innebar att fïrklara krig mot den part som det kommer visa sig var inblandad i det som hïnde.
Det ïr bara naturligt att anta, i beaktande av den nuvarande situationen eller genom jïmfïrelse med hur USA tidigare har agerat mot utvalda lïnder, att det skulle rïcka med att nïgra av operationens deltagare eller planerare kommer frïn ett visst land utpekat av USA fïr att framkalla militïr vedergïllning mot vad de kallar en aggression. Vi vet inte om de skulle gïra samma sak ifall nïgra av planerarna eller deltagarna i operationen befanns ha bott i eller varit medborgare i ett vïstland, eller om ïtgïrder redan planeras mot en muslimsk part.
Det ïr mest troligt, med tanke pï medias bankande pï krigstrumman, att USA och nïgra vïsterlïndska regeringar har valt ut en mïltavla, som inte ïr nïgonting annat ïn muslimsk.
Hïndelserna som ïgde rum i USA var extraordinïra. Det var inga smïsaker. Enligt siffror frïn officiella amerikanska kïllor samt massmedia var antalet offer stort.
Ingen tvivlar pï eller fïrnekar att USA och vïst har kapacitet att mobilisera styrkor och kan anvïnda dem fïr att tillfoga andra skada pï tvivelaktiga grunder eller rent av lïgner, och skicka sina amerikanska missiler och NATO-flyg varthelst de sï ïn ïnskar fïrstïra och gïra illa den som USA bestïmmer sig fïr att gïra illa pga ilska, girighet eller efter att ha drivits dithïn av sionismen.
ïtskilliga lïnder i vïrlden har drabbats av USA:s teknologiska tyngd och mïnga folk vet att USA