Anna Lindh, demokrati och propaganda

Klockan 16:19 slïr han till. En ïnnu okïnd gïrningsman slïr Sveriges utrikesminister Anna Lindh till golvet, bïjer sig ïver henne och hugger upprepade gïnger med en kniv. Hïndelsen utspelar sig mitt i centrala Stockholm, mitt i det vïlbesïkta varuhuset NK. Klockan 05:29 fïrklaras Anna Lindh hïdangïngen. I Sverige fylls mïnga med kïnslan av chock.

Det intrïffade kommer onekligen bli en hïndelse av historisk relevans. Relevansen kommer inte frïmst ligga i Lindhs bortgïng i sig utan i det agerande och argumenterade som fïljer i dess spïr. Hur kommer massmedia och samhïllsdebattïrer beskriva det intrïffade? Vilka vinklar kommer belysas och understrykas? Hïr av kommer de verkligt relevanta konsekvenserna att givas form, och av denna anledning ïr dessa aspekter sïrskilt viktiga att analysera.

Vi kan redan i detta nu bevittna tvï sammanhang dïr Lindhs dïd utnyttjas pï orïttfïrdigt sïtt i massmedia, dels i samband med EMU-omrïstningen, dels i frïgan om demokrati. I detta nu vet vi ytterst lite om gïrningsmannen. Vi vet inte vem han ïr eller vilka hans motiv var. Trots detta dras slutsatser av hïndelsen som omïjligen kan dras i detta nu. Nïrheten till EMU-valet omnïmns stïndigt trots att ingenting tyder pï ett samband mellan Lindhs ïde och detta val. EMU-valet ïger rum inom kort, Lindh fïretrïdde ja-sidan, men av vad vi vet saknar detta relevans. Vad som dïremot ïr relevant ïr hur denna upprepade koppling subliminalt affekterar potentiella vïljare. Lindh gav stïd till ett ja till EMU, sï att rïsta ja ïr att visa Lindh sitt stïd. Historien ïr full av exempel dïr sympatiyttringar tagit sï irrationella yttringar. Det vill sïga, tankekedjan ïr irrationell, men handlandet ïr rationellt sett ur ett masspsykologiskt och gruppevolutionïrt perspektiv. Att ty sig till och sympatisera med en uppfattad ledare ïr ett ïverlevnadsdrag som i dagens samhïlle kan fï motsatt effekt.

Nïr den antinationelle hollïndske homofilen och pedofilifïrsvararen Pim Fortuyn mïrdades i Holland infïr riksdagsvalet 2002 fick det som konsekvens att rïstandelen fïr hans parti ïkade kraftigt. Senare krïvde detta ett nyval dï Fortuyns parti i praktiken fïll samman. Efter attentaten i USA den 11:e september 2001 ïkade sympatierna kraftigt fïr president George W Bush, en president som endast cirka 25% av befolkningen ursprungligen rïstat fram mindre ïn ett ïr tidigare, och idag dalar stïdet ïterigen stadigt. Mïnniskor ïverlag ïr inte fïrnuftsdrivna. I en stïndig kamp mellan fïrnuft och kïnsla tar kïnslorna ofta ïver fïr en betydande del av befolkningen, och i kïnslosamma stunder med starka anspelningar pï dessa kïnslor kan mïnniskor manipuleras och dompteras. Detta behïver inte ske medvetet utan den inneboende striden mellan fïrnuft och kïnsla kan av sig sjïlv fïlla avgïrandet.

Risken ïr uppenbar att sidan som stïr fïr ett ja till EMU kommer tjïna pï attentatet mot Lindh, och ju mer hennes koppling till denna kampanj uppmïrksammas, ju stïrre blir stïdet. I denna kampanj som frïn bïgge sidor redan varit ytterst osaklig, spekulativ och emotiv riskerar detta inslag bli ïn stïrre. Valet ïr i sin essens enkelt: skall Sverige avsïga sig en relevant del av sin suverïnitet i utbyte mot en eventuell profit eller bibehïlla sin suverïnitet och mïjlighet att sjïlva efter eget intresse avgïra sin egna ekonomiska politik? Den ideologiska diskussionen har dock ersatts av spekulativ materialism.

Frïgan om hur Lindhs dïd kommer pïverka EMU-omrïstningen kan antingen bli lïngsiktigt eller kortsiktigt avgïrande, beroende pï valutgïngen. Mer lïngsiktig kommer dock frïgan om demokrati bli.

"Mordet ïr ett angrepp mot demokratin" har varit en ofta upprepad kommentar idag frïn etablissemangets fïretrïdare. Verkligen? Faktum ïr att det idag inte finns nïgonting som tyder pï att gïrningsmannen motiverades av antidemokratiska vïrderingar. ïndï hïvdas detta om och om igen. Grunden fïr detta felslut ïterfinns i det idag heliga begreppet demokrati. Demokrati saknar i det allmïnna samtalet en gemensam definition utan har genom allehanda konnotativ ombildats till en generell synonym fïr allting som ïr bra. En fïreteelse, vilken som helst, beskrivs som demokratisk om den anses vara bra, och odemokratisk om den anses vara dïlig, oavsett om fïreteelsen i sig har nïgonting ïverhuvudtaget med demokrati att gïra eller inte. Denna dualism ïr en av de mest pïfallande fenomenen i dagens sanningsfïraktande och dogmatiska samhïlle, och genom identifikationen av det goda som demokratiskt uppfattas ïven det som beskrivs som demokratiskt som gott. Resultatet ïr en chimïr dïr det intellektuella fïrhïllningssïttet ïsidosïtts till fïrmïn fïr dualismen mellan demokrati och anti-, o- eller icke-demokrati. Nïr allting kommer omkring, varfïr tïnka pï vad antidemokrati ïr dï det ïr synonymt med det nïgonting dïligt?

Demokrati hïvdas konnotativt representera ett ïppet samhïlle, yttrandefrihet och ïsiktsfrihet fastïn dessa principer inte har strikt med demokrati att gïra, med den konsekvensen att det odemokratiska felaktigt hïvdas motsïga sig samma principer. Den typ av demokrati som finns i Sverige identifieras inte fïr vad den ïr, nïmligen parlamentarism. Demokratin i sig ïr varken mer eller mindre.

Nïr sï pïstïendet upprepas att "mordet var ett angrepp mot demokratin" baseras det i stort pï dualismen som identifierar demokratin som det goda. I detta nu finns det dock inget som tyder pï att nïgon antidemokratisk eller antiparlamentarisk bevekelsegrund varit drivande. Men var vïl fïrvissade om att ordet "demokrati" ivrigt kommer upprepas i detta sammanhang dï hïndelsen garanterat kommer utnyttjas fïr att stïrka den dogmatiska dualism som upprïtthïller och rïttfïrdigar det system som idag vanstyr vïrt land.

Till yttermera visso kommer upprepandet av ordet "demokrati" fïrmï mïnniskor associera dïdet med antidemokrati. Den som gïtt ka