den-svenske.com publicerar fortlïpande artiklar frïn personer som ïr involverade i kampen fïr det vita folkets ïverlevnad oberoende av var i vïrlden de kïmpar. Detta fïr att lyfta fram olika synpunkter och infallsvinklar pï de problem vi stïr infïr och ïven de olika lïsningar som presenteras pï dessa.
den-svenske.com publicerar hïr en text skriven av den amerikanske nationalsocialisten Harold Covington som pï olika sïtt varit inblandad i kampen fïr vïrt folks ïverlevnad sedan 1970-talet. Harold Covington har i ïtskilliga artiklar analyserat omvïrlden pï ett trïffsïkert sïtt, samt erbjudit lïsningar pï de problem som vïrlden stïtt och fortfarande stïr infïr.
I dagslïget satsar Covington all sin energi ït det sï kallade Nordvïst-alternativet, dvs den idï att samtliga rasmedvetna vita amerikaner ska flytta till nïgon av USA:s tre nordvïstra stater fïr att dïr kunna gïra en sista (?) gemensam kraftanstrïngning fïr att sïkra existensen av vïrt folk i Nordamerika.
Jag har hïr valt att ïversïtta en av Covingtons ïldre artiklar som jag tror ni kommer finna informativ. Mer information om Nordvïst-alternativet finns pï Covingtons egen hemsida och en lïnk till den finns lïngst ned pï sidan.
Johan Svensson
Vad ïr den nya vïrldsordningen?
ïtskilliga mïnniskor frïn hela det politiska spektrat har en benïgenhet att bolla runt uttrycket ïDen nya vïrldsordningenï en hel del, vanligtvis som en benïmning fïr regeringen eller judarna eller trilateralerna eller de multinationella bankerna eller bara ïdomï. Den NVO ïr alla dessa ting, men den ïr inte bara en samling institutioner och mïnniskor, den ïr en idï, en verklig (om ocksï genomgïende ond) vision av mïnsklighetens framtid. Det bïsta sïttet jag nïgonsin hïrt det sïgas ïr att den ïr en idï om det stora globala konsument plantaget, en social och ekonomisk ordning styrd av en liten och enormt rik anglo-sionistisk elit som kommer kontrollera en vïrldstïckande befolkning av homogena, kaffefïrgade industritrïlar som avlats fram frïn den pïtvingade blandningen av de idag befintliga raserna pï jorden. Ett annat sïtt att beskriva den NVO skulle vara som fullbordandet av kapitalismen.
Under flera ïrhundraden har fïrst Europa och sedan resten av vïrlden slitits mellan tvï rivaliserande filosofier, bïda tvï ursprungligen judiska. Kapitalismen uppkom vid det feodala systemets kollaps och infiltrationen av judiska bankirer och penningutlïnare i den europeiska ekonomin under renïssansen. Den senare marxismen ïr naturligtvis dïpt efter sonen till en rabbin, Karl Marx, men dess lïrosatser ïr faktiskt av ett ïldre och nïgot dunkelt ursprung. Vi har t ex Levellerna frïn 1600-talet, och naturligtvis Adam Weishaupt-episoden frïn 1700-talet. Jag har aldrig helt och hïllet trott pï Illuminati-historien men det fanns avgjort marxistiska inslag i den franska revolutionen, Hebert och hans gïng, etc.
(Levellerna, i engelsk historia, var ett fïr sin tid radikalt parti som framtrïdde under den engelska revolutionen. Det motsatte sig bïde monarkin och det traditionella parlamentet och fïresprïkade allmïn rïstrïtt fïr mïn, republik och en skriven fïrfattning. Partiets ledare, John Lilburne (1614-1657), blev senare kvïkare. Titeln Illuminati antogs av ett hemligt sïllskap grundat av Adam Weishaupt den 1:a maj 1776; sïllskapets mïl var att bekïmpa religion och gynna rationalism (jfr det marxistiska uttrycket ïreligion ïr opium fïr folketï). Adam W. var professor i kanonisk lag i Ingolstadt. ïvers. anm.)
Det hïr ïr inte rïtt tid eller plats att gïra en lïngre avvikelse i dessa bïda rivaliserande krafters historia och ideologi, men i grunden sï delar marxismen och kapitalismen samma materialistiska, i huvudsak judiska, syn pï mïnskligheten och dess fïrutsïttningar. Bïda anser mïnniskan vara ett EKONOMISKT DJUR och ser mïnniskor som utbytbara delar i ekonomisk produktion och konsumtion. Folk ïr bara komponenter i den stora ekonomiska maskinen, antingen ïmarknadenï eller ïproletariatets diktaturï. De har enbart materiella behov vilka mïste tillfredstïllas till en viss nivï sï att de fortsïtter fungera i ekonomin. Folk har varken andliga behov eller identiteter, ingen kultur, ingen ras, ingen religion, inga ambitioner, inga sjïlvstïndiga tankar. De existerar uteslutande fïr att anvïndas som reservdelar och utnyttjas tills de ïr trasiga eller utslitna, varvid systemet plockar ut dem, kastar bort dem och installerar en ersïttare.
Det ïr nïdvïndigt att fïrstï den hïr ïsikten om folk av bïde kapitalismen och marxismen, dïrfïr att det ïr den hïr synen pï mïnniskan, som andefattig och raslïs komponent i en mïnsklig myrstack, som har lett till infïrandet av den genomgïende falska idïn om jïmlikhet mellan raserna i bïde kapitalistiska och marxistiska lïnder. Bïda system ïr instinktivt medvetna om det faktum att deras ideologi ïr felaktig, att mïnniskor INTE ïr andefattiga ekonomiska bestïndsdelar vars enda mening i livet ïr att arbeta, konsumera och frambringa vinster ït eliten. Men istïllet fïr att acceptera naturens mïnniskoskapelse och ïndra sin ideologi (och dïrmed avstï frïn vinster och elitstatus),