Publicerad: 2003-09-25

Vad īr den nya vīrldsordningen?

den-svenske.com publicerar fortlīpande artiklar frīn personer som īr involverade i kampen fīr det vita folkets īverlevnad oberoende av var i vīrlden de kīmpar. Detta fīr att lyfta fram olika synpunkter och infallsvinklar pī de problem vi stīr infīr och īven de olika līsningar som presenteras pī dessa.

den-svenske.com publicerar hīr en text skriven av den amerikanske nationalsocialisten Harold Covington som pī olika sītt varit inblandad i kampen fīr vīrt folks īverlevnad sedan 1970-talet. Harold Covington har i ītskilliga artiklar analyserat omvīrlden pī ett trīffsīkert sītt, samt erbjudit līsningar pī de problem som vīrlden stītt och fortfarande stīr infīr.

I dagslīget satsar Covington all sin energi īt det sī kallade Nordvīst-alternativet, dvs den idī att samtliga rasmedvetna vita amerikaner ska flytta till nīgon av USA:s tre nordvīstra stater fīr att dīr kunna gīra en sista (?) gemensam kraftanstrīngning fīr att sīkra existensen av vīrt folk i Nordamerika.

Jag har hīr valt att īversītta en av Covingtons īldre artiklar som jag tror ni kommer finna informativ. Mer information om Nordvīst-alternativet finns pī Covingtons egen hemsida och en līnk till den finns līngst ned pī sidan.

Johan Svensson

Vad īr den nya vīrldsordningen?

ītskilliga mīnniskor frīn hela det politiska spektrat har en benīgenhet att bolla runt uttrycket īDen nya vīrldsordningenī en hel del, vanligtvis som en benīmning fīr regeringen eller judarna eller trilateralerna eller de multinationella bankerna eller bara īdomī. Den NVO īr alla dessa ting, men den īr inte bara en samling institutioner och mīnniskor, den īr en idī, en verklig (om ocksī genomgīende ond) vision av mīnsklighetens framtid. Det bīsta sīttet jag nīgonsin hīrt det sīgas īr att den īr en idī om det stora globala konsument plantaget, en social och ekonomisk ordning styrd av en liten och enormt rik anglo-sionistisk elit som kommer kontrollera en vīrldstīckande befolkning av homogena, kaffefīrgade industritrīlar som avlats fram frīn den pītvingade blandningen av de idag befintliga raserna pī jorden. Ett annat sītt att beskriva den NVO skulle vara som fullbordandet av kapitalismen.

Under flera īrhundraden har fīrst Europa och sedan resten av vīrlden slitits mellan tvī rivaliserande filosofier, bīda tvī ursprungligen judiska. Kapitalismen uppkom vid det feodala systemets kollaps och infiltrationen av judiska bankirer och penningutlīnare i den europeiska ekonomin under renīssansen. Den senare marxismen īr naturligtvis dīpt efter sonen till en rabbin, Karl Marx, men dess līrosatser īr faktiskt av ett īldre och nīgot dunkelt ursprung. Vi har t ex Levellerna frīn 1600-talet, och naturligtvis Adam Weishaupt-episoden frīn 1700-talet. Jag har aldrig helt och hīllet trott pī Illuminati-historien men det fanns avgjort marxistiska inslag i den franska revolutionen, Hebert och hans gīng, etc.

(Levellerna, i engelsk historia, var ett fīr sin tid radikalt parti som framtrīdde under den engelska revolutionen. Det motsatte sig bīde monarkin och det traditionella parlamentet och fīresprīkade allmīn rīstrītt fīr mīn, republik och en skriven fīrfattning. Partiets ledare, John Lilburne (1614-1657), blev senare kvīkare. Titeln Illuminati antogs av ett hemligt sīllskap grundat av Adam Weishaupt den 1:a maj 1776; sīllskapets mīl var att bekīmpa religion och gynna rationalism (jfr det marxistiska uttrycket īreligion īr opium fīr folketī). Adam W. var professor i kanonisk lag i Ingolstadt. īvers. anm.)

Det hīr īr inte rītt tid eller plats att gīra en līngre avvikelse i dessa bīda rivaliserande krafters historia och ideologi, men i grunden sī delar marxismen och kapitalismen samma materialistiska, i huvudsak judiska, syn pī mīnskligheten och dess fīrutsīttningar. Bīda anser mīnniskan vara ett EKONOMISKT DJUR och ser mīnniskor som utbytbara delar i ekonomisk produktion och konsumtion. Folk īr bara komponenter i den stora ekonomiska maskinen, antingen īmarknadenī eller īproletariatets diktaturī. De har enbart materiella behov vilka mīste tillfredstīllas till en viss nivī sī att de fortsītter fungera i ekonomin. Folk har varken andliga behov eller identiteter, ingen kultur, ingen ras, ingen religion, inga ambitioner, inga sjīlvstīndiga tankar. De existerar uteslutande fīr att anvīndas som reservdelar och utnyttjas tills de īr trasiga eller utslitna, varvid systemet plockar ut dem, kastar bort dem och installerar en ersīttare.

Det īr nīdvīndigt att fīrstī den hīr īsikten om folk av bīde kapitalismen och marxismen, dīrfīr att det īr den hīr synen pī mīnniskan, som andefattig och raslīs komponent i en mīnsklig myrstack, som har lett till infīrandet av den genomgīende falska idīn om jīmlikhet mellan raserna i bīde kapitalistiska och marxistiska līnder. Bīda system īr instinktivt medvetna om det faktum att deras ideologi īr felaktig, att mīnniskor INTE īr andefattiga ekonomiska bestīndsdelar vars enda mening i livet īr att arbeta, konsumera och frambringa vinster īt eliten. Men istīllet fīr att acceptera naturens mīnniskoskapelse och īndra sin ideologi (och dīrmed avstī frīn vinster och elitstatus),