den-svenske.com bevakar naturligtvis sïvïl utrikespolitiken som inrikespolitiken, i bïde notiser och artiklar, och nïr det gïller just utrikeshïndelserna ïr det frïmst situationen i mellanïstern som ïr av intresse fïr nïrvarande. Vid ïtskilliga tillfïllen den senaste tiden har vi upplyst vïra lïsare om hur stora svïrigheter USA stïr infïr under sin ockupation av Irak och vi har sïrskilt pïpekat de fïrluster i mïnniskoliv som den amerikanska militïren drabbas av. Det kan mïhïnda vara pï sin plats att hïr och nu ta upp nïgra aspekter vad gïller USA:s ockupation av Irak sï att det framïver inte ska rïda nïgot tvivel om varfïr vi ïr sïpass intresserade av situationen i landet. Fïr det fïrsta: Den fïrlustsiffra vi brukar redovisa, som i skrivande stund nïrmar sig 400, gïller enbart amerikaner och britter. De ïvriga nationer som har trupper i Irak ïr av mindre intresse dï de sjïlva inte har nïgon sïrskild agenda i regionen, annat ïn att stïlla sig in hos supermakten USA, ïven om ocksï de tagit en och annan fïrlust, som exempelvis vïrt grannland Danmark. Fïrlustsiffran, som hïmtas frïn CNN, gïller inte enbart stupade i strid, utan inkluderar ïven olycksfall, sjïlvmord, sjukdomar osv. Emellertid intrïffar de flesta dïdsfall som en direkt fïljd av ockupationen. Fïr det andra: Vi har inte nïgot sïrskilt intresse i att bevittna amerikanska soldaters dïd! Om nu nïgon verkligen var road av att se dïda amerikaner vore det oïndligt mycket mer givande fïr denne att fïlja olycksstatistiken frïn de amerikanska motorvïgarna eller ta del av sjïlvmordsstatistiken i New York eller uppmïrksamma de dïda pï grund av ïvervikt eller rïkning ellerïosv, snarare ïn att fïlja situationen i Irak! Orsaken till att ockupationen av Irak just nu ïr sï intressant ïr att den amerikanska opinionen ïr sï ytterst kïnslig vad gïller de egna soldaternas dïd. Kriget mot Irak sattes igïng av en sionistisk maktelit och denna vill gïrna hïlla stora amerikanska trupper kvar i Irak fïr en ïverskïdlig framtid i syfte att kontrollera/styra utvecklingen i hela regionen. Israel och oljan ïr av helt avgïrande betydelse fïr denna maktelits handlingar. (De s k massfïrstïrelsevapnen samt Al Qaida-kopplingen fïrsvann ganska fort frïn diskussionen och ingen tror vïl pï allvar att USA invaderade Irak fïr att ïbefriaï befolkningen?) Inget tyder heller pï att sionisterna frivilligt skulle acceptera ett ïtertïg i dagslïget.
Den irakiska motstïndsrïrelsens aktiviteter ïr sïledes av vïrldspolitisk betydelse pï sï sïtt att den genom att tillfoga den amerikanska militïren tillrïckligt stora fïrluster kan tvinga Washington till ett tillbakadragande, dï det amerikanska folket i sï fall skulle krïva ett sïdant. Efter nederlaget i Vietnam har USA omfamnat den s k ïnollfïrlustprincipenï, vilken innebïr att helst ingen amerikansk soldat ska behïva fïrloras vid en konflikt.
Motstïndsrïrelsen i Irak kan faktiskt, om den ïr framgïngsrik, hindra den sionistkontrollerade amerikanska krigsmakten frïn vidare aktioner vïrlden ïver, dï den amerikanska opinionen skulle vara alltfïr orolig fïr nya bakslag. Emellertid kanske den ekonomiska pïfrestningen fïr USA i Irak ïr av ïnnu stïrre betydelse, president Bush krav pï ekonomiskt stïd frïn Europa tyder pï det. ïven om USA ïr vïrldens stïrsta ekonomi ïr den inte obegrïnsad och med tanke pï att supermakten har militïr nïrvaro i cirka 120 av vïrldens lïnder kan ett utdraget och kostsamt gerillakrig i Irak ordentligt fïrsvaga den nya vïrldsordningen, vilket skulle innebïra stïrre frihet fïr oss andra. De hittills mer ïn 1000 skadade amerikanerna kommer lïnge innebïra en ekonomisk pïfrestning fïr USA, inte minst i form av uteblivna arbetsinsatser. Den amerikanska allmïnheten ïr sïkerligen inte beredd att acceptera alltfïr stora nedskïrningar pï hemmaplan bara fïr att maktens mïn i Washington ska kunna utvidga sin makt ytterligare. Fïr det tredje: Vi ïr intresserade av mellanïstern mycket dïrfïr att det ïr den enda plats i vïrlden som vïr gemensamma fiende, vïrldssionismen, pï allvar bekïmpas. I Irak och i eller omkring Palestina kïmpar folk, oftast med livet