Publicerad: 2003-10-25

USA:s ockupation av Irak

den-svenske.com bevakar naturligtvis sīvīl utrikespolitiken som inrikespolitiken, i bīde notiser och artiklar, och nīr det gīller just utrikeshīndelserna īr det frīmst situationen i mellanīstern som īr av intresse fīr nīrvarande. Vid ītskilliga tillfīllen den senaste tiden har vi upplyst vīra līsare om hur stora svīrigheter USA stīr infīr under sin ockupation av Irak och vi har sīrskilt pīpekat de fīrluster i mīnniskoliv som den amerikanska militīren drabbas av. Det kan mīhīnda vara pī sin plats att hīr och nu ta upp nīgra aspekter vad gīller USA:s ockupation av Irak sī att det framīver inte ska rīda nīgot tvivel om varfīr vi īr sīpass intresserade av situationen i landet. Fīr det fīrsta: Den fīrlustsiffra vi brukar redovisa, som i skrivande stund nīrmar sig 400, gīller enbart amerikaner och britter. De īvriga nationer som har trupper i Irak īr av mindre intresse dī de sjīlva inte har nīgon sīrskild agenda i regionen, annat īn att stīlla sig in hos supermakten USA, īven om ocksī de tagit en och annan fīrlust, som exempelvis vīrt grannland Danmark. Fīrlustsiffran, som hīmtas frīn CNN, gīller inte enbart stupade i strid, utan inkluderar īven olycksfall, sjīlvmord, sjukdomar osv. Emellertid intrīffar de flesta dīdsfall som en direkt fīljd av ockupationen. Fīr det andra: Vi har inte nīgot sīrskilt intresse i att bevittna amerikanska soldaters dīd! Om nu nīgon verkligen var road av att se dīda amerikaner vore det oīndligt mycket mer givande fīr denne att fīlja olycksstatistiken frīn de amerikanska motorvīgarna eller ta del av sjīlvmordsstatistiken i New York eller uppmīrksamma de dīda pī grund av īvervikt eller rīkning ellerīosv, snarare īn att fīlja situationen i Irak! Orsaken till att ockupationen av Irak just nu īr sī intressant īr att den amerikanska opinionen īr sī ytterst kīnslig vad gīller de egna soldaternas dīd. Kriget mot Irak sattes igīng av en sionistisk maktelit och denna vill gīrna hīlla stora amerikanska trupper kvar i Irak fīr en īverskīdlig framtid i syfte att kontrollera/styra utvecklingen i hela regionen. Israel och oljan īr av helt avgīrande betydelse fīr denna maktelits handlingar. (De s k massfīrstīrelsevapnen samt Al Qaida-kopplingen fīrsvann ganska fort frīn diskussionen och ingen tror vīl pī allvar att USA invaderade Irak fīr att ībefriaī befolkningen?) Inget tyder heller pī att sionisterna frivilligt skulle acceptera ett ītertīg i dagslīget.

Den irakiska motstīndsrīrelsens aktiviteter īr sīledes av vīrldspolitisk betydelse pī sī sītt att den genom att tillfoga den amerikanska militīren tillrīckligt stora fīrluster kan tvinga Washington till ett tillbakadragande, dī det amerikanska folket i sī fall skulle krīva ett sīdant. Efter nederlaget i Vietnam har USA omfamnat den s k īnollfīrlustprincipenī, vilken innebīr att helst ingen amerikansk soldat ska behīva fīrloras vid en konflikt.

Motstīndsrīrelsen i Irak kan faktiskt, om den īr framgīngsrik, hindra den sionistkontrollerade amerikanska krigsmakten frīn vidare aktioner vīrlden īver, dī den amerikanska opinionen skulle vara alltfīr orolig fīr nya bakslag. Emellertid kanske den ekonomiska pīfrestningen fīr USA i Irak īr av īnnu stīrre betydelse, president Bush krav pī ekonomiskt stīd frīn Europa tyder pī det. īven om USA īr vīrldens stīrsta ekonomi īr den inte obegrīnsad och med tanke pī att supermakten har militīr nīrvaro i cirka 120 av vīrldens līnder kan ett utdraget och kostsamt gerillakrig i Irak ordentligt fīrsvaga den nya vīrldsordningen, vilket skulle innebīra stīrre frihet fīr oss andra. De hittills mer īn 1000 skadade amerikanerna kommer līnge innebīra en ekonomisk pīfrestning fīr USA, inte minst i form av uteblivna arbetsinsatser. Den amerikanska allmīnheten īr sīkerligen inte beredd att acceptera alltfīr stora nedskīrningar pī hemmaplan bara fīr att maktens mīn i Washington ska kunna utvidga sin makt ytterligare. Fīr det tredje: Vi īr intresserade av mellanīstern mycket dīrfīr att det īr den enda plats i vīrlden som vīr gemensamma fiende, vīrldssionismen, pī allvar bekīmpas. I Irak och i eller omkring Palestina kīmpar folk, oftast med livet