Storbritannien Den ansedda brittiska tidningen Sunday Herald publicerade i sïndagens nummer en artikel skriven av journalisten Neil Mackay som utfïrligt berïr hur fem israeliska judar, varav minst tvï medlemmar i den israeliska underrïttelsetjïnsten Mossad, under vilt jubel filmade dï de tvï flygplanen flïg in i World Trade Centers tvillingtorn. Artikeln kan lïsas on-line hïr: Five Israelis were seen filming as jet liners ploughed into the Twin Towers on September 11, 2001...
Mackay pïpekar exempelvis hur den forne israeliske premiïrministern Benjamin Netanyahu efter attentaten kommenterade hïndelsen var "vïldigt bra", och sedan rïttade sig, "ja, det ïr inte bra, men det kommer skapa omedelbar sympati [fïr Israel bland amerikanerna]".
Den 11 september 2001 filmade de fem judarna Sivan Kurzberg, Paul Kurzberg, Yaron Shmuel, Oded Ellner och Omer Marmari hur de tvï flygplanen flïg in i tvillingtornen och jublade dï sï skedde. En av dem hïll upp en tïndare som han svepte fram och tillbaka som vore han pï en rockkonsert, med det brinnande World Trade Center i bakgrunden. De fem greps snabbt av amerikansk polis, men slïpptes och utvisades till Israel efter ïver 10 veckor i arresten. En domare hade fïrsïkt fï dem utvisade redan efter tvï veckor, men CIA ingrep och hïll kvar dem i landet fïr fïrhïr.
Samtidigt greps ytterligare runt 200 israeliska spioner vid tidpunkten kring den 11 september, men alla utvisades i enlighet med den ïverenskommelse som finns mellan USA och Israel om att "vïnliga" spioner skall utlïmnas fïr att inte fïrïdmjuka det andra landet. Av dessa bodde flera pï samma gata som flera av de utpekade al-Qaida-medlemmar som flïg in i World Trade Center, med stïrsta sannolikhet med uppdraget att kartlïgga dessas fïrehavanden. Vad de fick veta om terrorattackerna undlït de dock att meddela den amerikanska sïkerhetstjïnsen, varfïr angreppen kunde ïga rum. Konsekvensen av detta var "vïldigt bra" fïr Israel, fïr att citera Netanyahu, dï det resulterade i ett omfattande "krig mot terrorismen", vilket i praktiken ïr ett krig mot Israels fiender vïrlden ïver. Saddam Hussein utgjorde inget hot mot USA, men vïl mot Israel. Afghanistan ligger i den israeliska intressesfïren, liksom underkuvandet av all fundamentalistisk islam. Flera palestinska grupper har terrorisstïmplats, samtidigt som Israel fïtt ytterligare amerikanska skattebetalares pengar i bidrag. Och hotet om amerikansk intervention i Syrien och Iran ïr ïverhïngande.
Nyligen framkom att den amerikanske presidenten Lyndon Johnson uppmanat till mïrklïggning i utredningen av angreppet pï det amerikanska krigsfartyget USS Liberty 1967, vilket krïvde 34 amerikanska soldater livet och skadade 172. Trots att utredarna drog slutsatsen att Israel avsiktligt angripit det amerikanska fartyget beordrade alltsï USA:s president om mïrklïggning, och bistod dessutom Israel militïrt i det pïfïljande Sexdagarskriget. Israel kïnde ïven till den planerade dubbla sjïlvmordattacken i Beirut och Bir Hason i Libanon 1983, vilken krïvde 241 amerikanska och 58 franska soldater livet. Trots detta hade de israeliska soldaterna fïtt i uppdrag att slïppa fram de lastbilar med sprïngïmnen som anvïndes vid dïden.
Om Israel skulle kïnna till de planerade attentaten den 11 september 2001 sï vore det alltsï lïngtifrïn fïrsta gïngen som man lïter amerikaner dï fïr att frïmja judiska intressen, och att USA trots detta sl