Tyskland Den kristdemokratiske politikern Martin Hohmann har tvingats till korset av den organiserade judenheten fïr att be om ursïkt fïr ett tal han hïll i oktober dïr han ansïg att judar skulle behandlas som alla andra folk. Hohmann ansïg att om tyskarna skulle kunna beskrivas som ett "fïrbrytarfolk" fïr pïstïdda ïvergrepp under Andra vïrldskriget sï borde alla andra folk kunna anses vara "fïrbrytarfolk" om de kunde kopplas till ïvergrepp.
Hohmann beklagade hur det tyska folket fortfarande kïnner sig skuldbelagda fïr pïstïdda hïndelser under Andra vïrldskriget, "medan andra beter sig som oskyldiga lamm". Han tog upp den judiska dominansen bland bolsjevikerna i den "ryska" revolutionen. "Man kan med vissa rïtta frïga sig om den judiska 'skulden' till de miljontals som dog i revolutionens fïrsta fas", sade Homann och konstaterade att "judar var aktiva i stort antal bïden inom [den kommunistiska polisen] Tjekans ledarskap och exekutionspatruller. Sïledes kan man med viss rïtta beskriva judar som ett Tïtervolk [fïrbrytarfolk]".
Det viktiga att pïpeka i sammanhanget ïr att Hohmann dock inte ansïg att vare sig tyskar eller judar bïr betraktas som Tïtervolk, utan anvïnde liknelsen som ett exempel fïr att visa att om judar inte anses vara ett fïrbrytarfolk till fïljd av den fïrintelse av icke-judar de ïsamkat bland annat under den "ryska" revolutionen, sï borde heller inte tyskar anses vara det fïr pïstïdda hïndelser under Andra vïrldskriget. Hohmann sade rakt ut i sitt tal att "varken tyskarna eller judarna ïr fïrbrytarfolk".
Vad som upprïrt judeheten ïr alltsï att Hohmann dels velat att tyskar inte skall anses vara ett fïrbrytarfolk, dels att han ansïg judars gïrningar eller lidanden vara jïmfïrbara med andra folks gïrningar och lidanden, inte att han kallat judarna fïr ett fïrbrytarfolk, vilket han tvïrtom uttryckligen hïvdade att de inte var. Med andra ord handlar det om ett fall av judisk etnocentrisk partikularism, dïr judar anses stï moraliskt hïgre ïn andra folk och vara ojïmfïrbara med dessa.
Av fïrstïeliga skïl fïrsïkte Hohmann sïledes fïrsvara sig och det tyska folket dï protesterna fïrst riktades mot honom, men pï lïrdagen gav han efter fïr trycket frïn judenheten och tvingades be om ursïkt, en ursïkt fïr att han ansïg judar kunna jïmfïras med andra folk. Ledaren fïr den judiska fïrsamlingen i Tyskland, Paul Spiegel, menade att Hohmanns tal var "antisemitiskt" och att ursïkten inte var nog utan mïste fïljas upp med en fïllande dom. En anmïlan har ocksï lïmnats in dïr Hohmann hïvdas ha varnhedrat de dïda. Hur detta gïtt till framgïr emellertid inte av anmïlan.
| Relaterat |