Fiji 1867 dïdades och ïts en engelsk missionïr av fijianska infïdingar. Nu, 136 ïr senare, vill stammen be missionïrens ïttlingar om ursïkt.
Historierna om varfïr missionïren Thomas Baker kom att tillagas och avnjutas av fijianer, en ïdesdiger julidag fïr drygt hundra ïr sedan, ïr mïnga och skiftande. En del hïvdar att rivalitet mellan olika hïvdingar lïg bakom. Andra ïberopar ett fïrbud mot att berïra en Fijihïvdings huvud. Enligt vissa skrïnor ska nïmligen Baker ha tagit en hatt eller kam frïn en hïvdings huvud, omedveten om de lokala tabun som omgïrdade dylika tilltag.
I dagslïget lever den infïdingsstam, som bragte Thomas Baker om livet, i stor fattigdom, i avsaknad av el, sjukvïrd och utbildning. Stammens hïvding, Filimoni Nawawabalevu, och dess medlemmar tror sig nu veta orsaken till denna misïr. Man menar helt enkelt att fïrfïdernas kannibalistiska bïjelser har ïdragit stammen en fïrbannelse. Denna vill man i sin tur bryta genom att offentligt be om ursïkt, enligt brittiska BBC.
Elva inbjudna australiska ïttlingar till Thomas Baker samlades sïlunda med 600 fijianer fïr den officiella ceremonien, som hïlls under torsdagen. Stïmningen ska ha varit mycket kïnslosam och en del bybor kunde inte hïlla tïrarna tillbaka. Till Bakers ïttlingar ïverlïmnades bl.a. en bibel, en kam och stïvelsulor som tillhïrt den uppïtne. Sjïlva stïvlarna skall emellertid ha anrïttats med grïnsaker och ïterfanns inte bland gïvorna.
Den fijianska kannibalismen dog ut under 1800-talets mitt, tack vare europeiska civilisationsbringare. Paradoxalt nog hïller den europeiska civilisationen nu pï att upplïsas av mïngkulturivrare som inte hyser annat ïn fïrakt fïr den kultur som stoppade kannibalismen pï Fijiïarna.