Israeliskt svek och amerikansk nesa - attacken mot USS Liberty

Torpedhïlet syns tydligt i skrovet pï USS Liberty, samt flera hïl efter kulor och rakter.

Den israeliska attacken mot det amerikanska fartyget USS Liberty ïr nïgot det talas tyst om i den fïrljugna tid av sionistisk hegemoni vi nu lever i. Faktum ïr att detta svekfulla illdïd, i skuggan av det spektakulïra israeliska sexdagarskriget, antagligen ïr ett helt okïnt kapitel, bïde fïr amerikaner och europïer i allmïnhet. Hïromveckan framlades emellertid nya uppgifter, som kastade nytt ljus ïver en av de stïrre skamflïckarna i den judeoamerikanska historieskrivningen.

USS Libertys ïde ïr en skakande historia som exponerar den ovedersïgliga realiteten att varken Israel eller USA drar sig fïr att offra amerikanska liv fïr sionismen och judenheten. I en tid dï en efter en av Israels fiender i Mellanïstern stïrtas med amerikanska maktmedel, blir Liberty-incidenten en vïrdefull lïxa i de snedvridna maktfïrhïllanden som rïder i vïrldens nu enda supermakt. Att judenhetens apologeter lïnge ïnskat dra ett streck ïver denna sionistiska ofïrrïtt, som kostade ett trettiotal amerikaner livet, ïr ingen tillfïllighet.

En ovïntad attack pï ett fïrsvarslïst skepp

Ett israeliskt spaningsflygplan cirkulerar runt USS Liberty, fïre angreppet.

USS Liberty var ett av den amerikanska marinens underrïttelsefartyg, med uppgift att avlyssna frïmmande radiokommunikation. Fartyget befann sig sommaren 1967 pï internationellt vatten, strax utanfïr den egyptiska medelhavskusten, dïr den israeliska armïn nyligen ryckt fram under sexdagarskrigets inledningsfas. Pï morgonen den 8:e juni dïk plïtsligt israeliska stridsflygplan upp pï himlen och bïrjade cirkulera ïver USS Liberty. De inkommande israeliska planen flïg sï lïgt att deras ansikten var synliga fïr en del besïttningsmïn, som entusiastiskt vinkade ït sina fïrmenta allierade. Bestïrtningen blev fïljaktligen enorm nïr det stod klart att israelernas avsikter var lïngtifrïn vïnligt sinnade.

De israeliska stridsflygplanen anfïll det vïrnlïsa och lïngsamma USS Liberty med automatkanoner, raketer och napalm. Gïng efter gïng genomfïrdes de dïdliga attackrundorna tills ammunitionen var slut och israelerna tvingades ïtervïnda. Trots att USS Liberty vid det hïr laget, som nïgon bedïmare uttryckte det, sïg ut som en flytande schweizerost, hïll hon sig kvar ovan ytan. Dess vïl synliga, och fïr kommunikation nïdvïndiga, radiotorn hade emellertid utgjort anfallarnas fïrsta mïl. Dessfïrinnan hade de israeliska angriparna begagnat sig av stïrsignaler, varfïr besïttningen inte kunde underrïtta omvïrlden om den ofïrutsedda attacken. Utïver denna radioisolering rasade ett flertal brïnder, orsakade av napalm, pï dïck.

En israelisk torpedbït sedd frïn USS Liberty

Medan besïttningen desperat kïmpade fïr att komma tillrïtta med en synnerligen prekïr situation, dïk plïtsligt tre israeliska torpedbïtar upp vid krigsskïdeplatsen och ïterupptog anfallet. Israelerna fïrsïkte nu sïnka USS Liberty medelst torpedering. Nïgot som nïst intill ocksï lyckades; en torped rev upp ett stort hïl i fartygets skrov precis under vattenlinjen. Torpedbïtarnas avsikt var uppenbar; inga ïverlevande skulle lïmnas. Detta demonstrerades med frapperande grymhet dï samma torpedbïtar ïven angrep ett antal utsatta livbïtar. I dessa befann sig ett stïrre antal svïrt sïrade amerikaner, som USS Libertys besïttning fïrtvivlat fïrsïkte rïdda. Att angripa dessa fïrsvarslïsa farkoster ïr inte bara ett praktexempel pï de anfallande israelernas inhumanitet, ïn viktigare pïvisar angreppet ett reellt krigsbrott; det ïr givetvis helt ofïrenligt med internationell rïtt att angripa livrïddningsfarkoster. Israel har dock aldrig prïvats fïr detta krigsbrott.

En till synes hopplïs situation till trots, lyckades till sist den modiga besïttningen fï ivïg ett radionïdrop, med hjïlp av reservutrustning som riggats precis innan torpedtrïffen. Fartygets nïdsignal undgick lyckligtvis israelernas elektroniska stïrningsfïrsïk och uppfattades av den 6:e amerikanska flottan, vars hangarfartyg skickade stridsflygplan till bistïnd. Budskapet om israelernas insidiïsa anfall mot ett fïrsvarslïst underrïttelsefartyg hade emellertid nïtt den politiska maktens hïgborg i Washington, liksom israelerna, via radioavlysning, fïrstïtt att deras anfallsplaner upptïckts och dïrmed gïtt om intet. Attacken avbrïts och en ursïkt framfïrdes omedelbart. USS Liberty hade misstagits fïr ett egyptiskt fartyg, hette det frïn israeliskt hïll. ïven USA:s dïvarande president Lyndon B Johnson skred snabbt till verket. Med lismande tjïnstvillighet och feg foglighet beordrade han att flygfïrstïrkningarna, som brïdskade till sina landsmïns undsïttning, skulle ïterkallas med omedelbar verkan.

Israelernas hïrt ïtgïngna mïl fïr anfallet hade ïverlevt attacken och bogserades senare till Malta. Dïr noterades det att fartyget rïknade ïver 800 hïl, tillfogade av projektiler av varierande storlek. Anfallet mot USS Liberty renderade sammanlagt 34 stupade och 172 sïrade amerikanska besïttningsmïn. De israeliska styrkorna led inga fïrluster.

Misstag eller falskspel?

Nïr nyheten om USS Libertys ïde lïckte ut till en konfunderad omvïrld, misstïnktes spontant egyptiska kombattanter (till fïljd av det kontinuerliga ekonomiska och politiska stïd som Israel erhïllit frïn amerikanerna och som givetvis ogillades av Egypten). Tongïngarna var hïrda i USA tills det framkom att Israel lïg bakom dïdet. En diametralt motsatt stïndpunkt, i ïdmjukhetens tecken, anammades dï ïgonblickligen. Den israeliska aggressionen hïvdades vara ett beklagligt facit av ett lika tragiskt missïde. Denna dubiïsa instïllning var alltsï inte enbart reserverad ït fïrgrundsgestalter fïr den israeliska staten. ïven USA:s frïmsta ledare, i form av sjïlvaste presidenten, fïrfïktade, som visat, denna stïndpunkt frïn fïrsta stund.

Att israelerna fïrsïkte bortfïrklara Liberty-incidenten ïr fïga fïrvïnande. Ytterst anmïrkningsvïrt ïr emellertid att den drabbade partens hïgsta ledning var mer ïn villig att acceptera den angripande partens halvmesyr till ursïkt, samtidigt som man var ohïgade att ens ïvervïga mïjligheten att det skulle ha kunnat fïreligga ett faktiskt motiv av nïgot slag. Faktum var att det redan frïn bïrjan hopade sig en rad frïgetecken kring anfallet, centrerade kring frïgan huruvida det verkligen var mïjligt att missta USS Liberty fïr ett egyptiskt fartyg. En rad fïrbryllande omstïndigheter, i samband med anfallet, bestrider nïmligen israelernas fïrmenta faute:

• 
  
• Fïr det fïrsta vajade en amerikansk flagga vïl synlig pï USS Libertys dïck. Nïr de israeliska piloternas syfte blev uppenbart fïr besïttningen ersattes dessutom denna flagga med den stïrsta modell som fanns att tillgï ombord. Inte heller denna hade nïgon inverkan, vare sig pï piloterna eller besïttningarna pï de efterfïljande torpedbïtarna.
• Fïr det andra hade USS Liberty stora och vïl iakttagbara internationella identifikationsnummer pï skrovet. ïven dessa ignorerades av de anfallande israelerna, som enkelt och snabbt hade kunnat verifiera mïlets nationstillhïrighet.
• Fïr det tredje genomfïrdes anfallet pï dagtid under de bïsta av vïderleksfïrhïllanden. Sikten var med andra ord utmïrkt, bïde fïr stridsflygarna och torpedbïtsbesïttningarna. Enligt vittnesmïl var, som tidigare nïmnt, israelerna dïrtill mycket nïrgïngna, bïde innan och under sjïlva anfallet, som i sig alltsï inte genomfïrdes frïn nïgon avsevïrd distans.
• Fïr det fjïrde nyttjade, som tidigare nïmnt, israelerna stïrsignaler. Dessa sïndes ut pï just de fem frekvenser som amerikanerna kontinuerligt brukade. I kombination med det faktum att egypterna anvïnde sig av andra frekvenser framstïr det som ganska besynnerligt att pïstï att anfallsmïlets nationstillhïrighet fïrvïxlats. Tvïrtom torde israelerna i allra hïgsta grad ha varit medvetna om vilka de angrep.
  

Utïver ovanstïende argument, kan ocksï tillïggas att de ïverlevande, som besuttit kurage nog att tala ut om det intrïffade, har mïtts av hïftiga anklagelser om antisemitism. Detta upplevde inte minst James M. Ennes, tjïnstgïrande officer pï USS Liberty vid tidpunkten fïr anfallet, som fïrfattade en bok om det intrïffade med titeln "Assault on the Liberty; The True Story of the Israeli Attack on an American Intelligence Ship". Denna ignorerade sionisternas lumpna fïrsïk till historierevisionism, vilket givetvis inte sïgs med blida ïgon av judiskinfluerad massmedia. Herr Ennes, och dennes sanningsenliga redogïrelse fïr anfallet mot Liberty, klandrades i vanlig ordning fïr "antisemitism" - ett symptomatiskt beteende som verkar uppkomma nïrhelst tvivelaktiga ageranden frïn judenhetens sida tangeras i den offentliga debatten.

Nya uppgifter uppdagas

Som visat var alltsï den officiella israeliska versionen, som rekordsnabbt och okritiskt anammats av USA, redan frïn start fïga vattentït och fïr bara nïgra veckor sedan bïrjade den lïcka som ett sïll. Detta efter att ny fakta blivit tillgïngliga fïr allmïnheten.

De nya uppgifterna kommer frïn Ward Boston, pensionerad kommendïr och tillika jurist i den amerikanska flottan. Tillsammans med en amiral, vid namn Isaac Kidd, ledde kommendïr Boston den klandervïrda utredning som fïljde i kïlvattnen av Liberty-incidenten. Processens korta avhandling och det faktum att man exempelvis inte fïrhïrde en enda israel, vittnar om hur oseriïst utgïngslïget var. Hïr ïr det emellertid viktigt att poïngtera att besluten om de bristfïlliga ramar, inom vilka utredningen skulle bedrivas, hïrstammade frïn hïgre ort och inte frïn vare sig Amiral Kidd eller kommendïr Boston. Tvïrtom ïr det den senare som nu trïtt fram och avlossat fïrïdande kritik mot Liberty-utredningen och den ytterst ansvariga Johnson-administrationen. Dessa vïlgrundade anklagelser spïr onekligen pï misstankarna om en ït omvïrlden medvetet fabricerad lïgn. Enligt kommendïr Boston tvingades nïmligen dennes hïgre rankade kollega, den numera framlidne amiral Kidd, av dïvarande president Lyndon B Johnson och fïrsvarsminister Robert McNamara till konklusionen att den israeliska attacke