Georgien Den forna sovjetrepubliken Georgien har nyss genomlevt en oblodig revolution dïr Sovjetunionens forne utrikesminister och Georgiens president sedan landets sjïlvstïndighet 1991, Eduard Sjevardnadze, tvingats avgï. I slutet av fïrra veckan hïlls pïtagliga demonstrationer i den georgiska huvudstaden Tblisi mot pïstïtt valfusk som fïrt Sjevardnadze till makten, demonstrationer som efter hand eskalerade och slutligen ledde till en stormning av parlamentet dïr Sjevardnadze symboliskt tvingades begiva sig ut genom en bakdïrr. Efter timmar av oklarheter kom sï beskedet att Sjevardnadze undertecknat ett dokument dïr han avsïger sig presidentposten.
Vad som utlysts till en folkets revolution innehïller emellertid en mïngd anmïrkningsvïrda faktorer. Fïr det fïrsta kan konstateras att den trojka av oppositionsledare som nu tagit ïver makten, om ïn temporïrt, samtliga tidigare haft ett nïra samarbete med Sjevardnadze och i stor utstrïckning varit med om att utforma den politik som utarmat landet. Trojkan bestïr av Michail Saakasjvili, Zurab Zhvania och Nino Burzjanadze.
![]()
Juden Zurab Zhvania var
pïdrivande under revolutionen i Georgien. Tidigare var han Sjevardnadzes nïrmaste man, parlamentets talman och ordfïrande fïr landets regeringsparti. |
Burzjanadze har temporïrt tagit ïver presidentrollen infïr det omval som skall hïllas om 45 dagar, men det mesta talar fïr att Zhvania eller Saakasjvili dï kommer ta ïver den officiella makten, och oavsett vem av dem sï lïr den andre fï en framskjuten position. Georgien stïr dï infïr situtionen att landet troligen kommer styras antingen av en jude eller en armenier, i en region dïr de etniska spïnningarna redan ïr mycket allvarliga. Abchazierna i vïster, adzjarierna i syd och ossetierna i norra Georgien har redan proklamerat sin ïnskan om suverïnitet och brutit med centralregieringen, samtidigt som den azerbajdjanska minoriteten ligger i fejd med den armeniska minoriteten. Revolutionen som avsatte Sjevardnadze mï ha varit oblodig, men betydligt blodigare efterdyningar hotar att fïlja.
Utïver allt detta ïr det intressant att konstatera vem som finansierade revolutionen, nïmligen den judiske mïngmiljardïren George Soros. Soros har investerat stor