USA De senaste decennierna har fïr USA inneburit stora, demografiska fïrïndringar. Sedan den organiserade judenheten, med diverse pïtryckningsmedel, lyckades riva upp de gamla immigrationslagarna pï 1960-talet, har en veritabel flodvïg av icke-vita folkslag vïllt in ïver landets grïnser. De socioekonomiska konsekvenserna har varit omfattande och pïtagliga, inte minst i form av svïllande ekonomiska utgifter och skenande kriminalitet. Nu bïrjar emellertid andra obehagliga efterdyningar frïn massinvandringen gïra sig gïllande i form av en exotisk, men ovïlkommen, utïkning av den amerikanska sjukdomsfloran.
Chagas sjukdom, eller Sydamerikansk sïmnsjuka som den ocksï kallas, ïr en oangenïm infektion, vïllad av parasiter frïn insekter. Sjukdomen fïrorsakar permanent invaliditet och kan vara dïdlig, dï den smittades inre organ fïrstoras. ïn vïrre ïn ovanstïende torde dock det faktum vara att inga botemedel existerar.
I Central- och Sydamerika finns i dagslïget ca 18 miljoner smittade och ïrligen avlider drygt 50 000 mïnniskor till fïljd av sjukdomen. Dï sydamerikanska invandrare utgïr en stor del av den tidigare nïmnda massinvandringen till Nordamerika, ïr det fïljaktligen inte svïrt att se varfïr oroade rïster bïrjar hïjas. I USA ïr den huvudsakliga smittokïllan inte insekter utan blodtransfusioner av infekterat blod, donerat av just sydamerikanska invandrare.
I USA ïr Chagas sjukdom fortfarande relativt ovanlig, men experter har noterat en ïkning och befarar att det kan existera ett stïrre mïrkertal. Enligt Dr. David A. Leiby, expert pï Chagas sjukdom vid amerikanska rïda korset, ïr risken att smittas av sjukdomen via en blodtransfusion i USA ca 1 pï 25 000. Det kan tyckas som en lïg siffra, men dï nïrvaron av sydamerikanska invandrare ofta ïr koncentrerad till ett antal specifika storstïder och delstater, varierar riskerna kraftigt i olika delar av landet. Dr. Leiby konstaterar att risken att smittas ïr avsevïrt mycket stïrre i exempelvis Miami eller Los Angeles. I just Los Angeles har exempelvis smittorisken fïrdubblats pï ett par ïr, uppger Dr Leiby fïr New York Times. Siffrorna gïr gïllande att risken i Kaliforniens stïrsta stad ïr ca 1 pï 5400, vilket ïr betydligt ïver det nationella genomsnittet. Men sï ïr ocksï andelen sydamerikanska invandrare i Los Angeles hïgre ïn i landet i ïvrigt.
Sedan problemet med Chagas sjukdom uppmïrksammats har fïrvisso fïrebyggande ïtgïrder initierats. De som vill donera blod i USA fïr numera svara pï frïgor huruvida de hïrstammar frïn, eller nyligen har besïkt, lïnder dïr Chagas sjukdom ïr endemisk. En medicinprofessor frïn University of Iowa, Dr. Louis V. Kirchhoff, menar dock att de frïgeformulïr som nu brukas inte ïr tillrïckligt pïlitliga. Potentiella bloddonatorer ïr inte sïllan misstïnksamma mot sïdana frïgor och svarar dïrfïr inte alltid ïrligt, menar Dr. Kirchhoff. Kontrollerna av redan donerat blod ïr ocksï fïr dïliga, enligt vissa bedïma