En rabbin frïn Beth Medrash Govoha, den frïmsta ortodoxa jeshivan, alltsï religiïsa judiska skolan, i USA har publicerat en bok kallad Romemut Yisrael Ufarashat Hagalut som fïrkunnar judisk ïverhïghet gentemot alla icke-judar. Romemut Yisrael Ufarashat Hagalut ïr hebreiska och betyder ungefïr "Judisk ïverhïghet och frïgan om exilen". Bokens fïrfattare, rabbi Saadya Grama, skriver bland annat att alla icke-judar "ïr fullstïndigt genomonda" och hïvdar att judarna ïr en "genetiskt ïverlïgsen art" som stïr ïver alla andra mïnniskor.
Boken har lovordats av flera framstïende judar, bland anant rabbi Aryeh Malkiel Kotler Beth Medrash Govohas rosh jeshiva, alltsï skolans frïmste religiïse ledare. I ett utlïtande skriver rabbi Kotler att boken pï ett lysande sïtt berïr "teman om exilen, valet av Israel och hennes exaltering och ïverhïghet ïver alla andra folk, allt i enlighet med Torans stïndpunkter, baserat pï de handfasta instruktioner han fïtt frïn sina lïrare".
Rabbi Grama utgïr ifrïn ett rasligt perspektiv pï judar och icke-judar i sin bok, nïgot som ïr sedvanligt inom judendomen. Att vara jude handlar inte frïmst om att vara religiïs utan betecknar en rastillhïrighet, varfïr ortodoxa judar i regel motsïtter sig konvertiter och snarare kallar sekulariserade judar fïr vilsna judar ïn icke-judar. Exempelvis skriver rabbi Grama att "skillnaden mellan Israels folk och vïrldens ïvriga folk ïr i sin essens en. Juden ïr genom sitt ursprung och hans essens fullstïndigt genomgod. Icke-juden, genom sitt ursprung och hans essens ïr fullstïndigt genomond. Det ïr inte bara frïgan om en religiïs distinktion, utan handlar snarare om tvï fullstïndigt olika arter".
Rabbi Grama hïvdar ocksï att judar nïr framgïng endast dï det gïr illa fïr icke-judar, att endast dï de "<>genomonda" icke-judarna stïr infïr en katastrof har judarna det riktigt bra. Han ïr dock kritiskt till hur den nuvarande sionismen ser ut och menar att judar bïr leva kvar bland icke-judarna, men ïtskilda. Han skriver att "Toran bemyndigar att judarna, dï de ïr i exil, fïr att lugna icke-judarna skall ta till bedrïgerier, dubbelspel och mutor sï de undgïr deras vrede". Synen pï hur icke-judar skall behandlas handlar dock inte enbart om blidkande. Rabbi Grama citerar vid upprepade tillfïllen hur judarna behandlar och massakrerar icke-judar i Bibeln med implikationer om att judarna bïr behandla icke-judar pï ett liknande sïtt ïven idag.
Denna bok ïr emellertid lïngtifrïn ensam i sin genre. En uppsjï av judiska bïcker har genom tiderna fïrkunnat samma budskap, en vïrldsïskïdning som varit central fïr judenheten dïr judar och icke-judar anses vara goda respektive onda. Den ortodoxa judendomens mest centrala bok heter HaTanya, skriven av rabbi Shneur Zalman, grundaren av den sï kallade chabadismen vars anhïngare kïnns igen pï sina svarta rockar, hattar och sidlockar. I HaTanya fïrkunnas bland annat att judar och icke-judar har fullstïndigt olika sjïlar, judar har goda och gudomliga sjïlar medan icke-judar har onda och djuriska sjïlar som hïrstammar frïn Satan. HaTanya menar ocksï att judar ïger rïtten att dïda icke-judar eftersom dessa ïndï inte kan anses vara levande varelser.
Synen pï skillnaderna mellan judar och icke-judar existerar inte endast inom den ortodoxa grenen av judendomen. Mïnga judar anser det exempelvis vara ett tecken pï godhet om nïgon ïr pro-israelisk och ett tecken pï ondska om nïgon ïr anti-israelisk. Pï liknande vis anses judar aldrig kunna vara orsaken till en konflikt mellan judar och icke-judar, ofta kallat "antisemitism", utan ic