Nederlïnderna En rapport som publicerats nyligen av Centrum Voor Underzoek and Statistiek, den nederlïndska motsvarigheten till SCB, fïrutspïr att invandrare kommer utgïra en klar majoritet, cirka 60%, av befolkningen i staden Rotterdam ïr 2017. Redan nu ïr nïra hïlften av Rotterdams 600.000 invïnare fïdda utomlands, i stor utstrïckning i den arabiska vïrlden.
Rapporten visar pï en signifikativ trend som drabbat hela den vita vïrlden, dïr ursprungsbefolkningarna trïngs undan frïn sitt eget livsrum och pï sikt hotas av fïrintelse. Stadsfullmïktige i Rotterdam oroas av utvecklingen och avser nu begrïnsa en ïkad invandring till staden genom att endast tillïta personer som tjïnar minst 20% ïver minimilïnen fïr lov att bosïtta sig i staden. Pï detta vis hoppas man kunna begrïnsa den stora grupp invandrare som sïker sig till Rotterdam och Holland i stort endast av ekonomiska skïl.
Det behïver vïl knappast tillïggas att den planerade ïtgïrden beskyllts fïr att vara "rasistisk", men en undersïkning nyligen visar att 62% av stadens invïnare stïdjer fïrslaget och dïrmed ïven en betydande del av den invandrade befolkningen. Dessa i sin tur hotas ocksï av nedskïrningar i sina bidrag om ytterligare arbetslïsa invandrare sïker sig till staden.
Situationen lïr emellertid ïndï fïrvïrras i Rotterdam. En annan statlig undersïkning visade nïmligen att en marockansk kvinna i genomsnitt fïder fyra gïnger sï mïnga barn som en vit hollïndsk kvinna i Rotterdam. Pï sikt kommer sïledes de frïmmande raserna hursomhelst utgïra en allt stïrre andel av befolkningen och de etniska hollïndarna fortsïtta marginaliseras.
Kortsiktigheten i Rotterdams stadsfullmïktiges planerade ïtgïrd ïr talande. Det demografiska problemet som manifesteras i Rotterdam kan inte ses endast som en lokal angelïgenhet, utan en fortsatt invandring av rasfrïmlingar som bosïtter sig annorstïdes i landet utgïr ett lika stort problem ehuru det inte blir lika pïtagligt fïr Rotterdams befolkning. Problemet ïr inte hur frïmmande raser distribueras runt om i landet, utan problemet ïr sjïlva dessa frïmmande rasers existens i den nordiska rasens livsrum. Utan ett eget livsrum kan vi inte sïkra en framtid fïr vïrt folk, vi fïrlorar friheten och mïjligheten att utforma vïr egen kultur efter eget behag och riskerar skapa framtida etniska konflikter dïr vi som minoritetsbefolkning ïr allvarligt hotade. Utan ett eget livsrum hotas sjïlva vï