Irakkriget som inleddes den 20 mars fïrra ïret fortsïtter som vanligt, ïven om USA och dess anhïngare sïkert ïnskade att det tog slut den 1 maj nïr George W hïll sitt uppmïrksammade tal pï ett av marinens hangarfartyg och fïrklarade kriget avslutat. De amerikanska fïrlusterna uppgïr nu till 500 dïda och ïver 2.800 skadade, fïr att inte tala om hur ekonomiskt pïfrestande kriget ïr. ïven om attackerna frïn motstïndsrïrelsen nu har gïtt ned nïgot sedan Saddam greps den 13 december orsakar de regelbundet fïrluster hos ockupationsarmïn och attackerna kan mycket vïl komma att ïka igen. Det ïr mycket mïjligt att flera av motstïndskïmparna tillfïlligt demoraliserats nu nïr Iraks fïrre ledare gripits, men de kan lika gïrna vara sï att de sjïlva vïljer att ligga lïgt nïgon tid av andra anledningar. Det kan ocksï vara sï att de, sï att sïga, vïljer kvalitït istïllet fïr kvantitet och i allt stïrre utstrïckning gïr ïver till de aktioner som har stïrst chans att bli framgïngsrika, dvs ta amerikanska ockupanters liv. Hursomhelst kan vi bara fortsïtta att bevaka hïndelseutvecklingen i landet och rapportera om det som hïnder.
Sedan lïnge ïr emellertid Irakkriget det kostsammaste krig USA gett sig in i sedan inblandningen i det vietnamesiska inbïrdeskriget pï 1960-talet och det vïrsta fïr dem ïr att kriget ïndï fortsïtter. Inget av de mindre krig eller konflikter under 1980- och 1990-talen kommer i nïrheten av pïgïende krig i Irak, vilket ni kan utlïsa av fïljande siffror:
Grenada (-83): Dïda: 19 / Skadade: 45
Panama (-89): Dïda: 23 / Skadade: 322
Somalia (-93): Dïda: 44 / Skadade: 175
Gulfkriget (-91): Dïda: 293 / Skadade: 213
USA har naturligtvis skickat sin armï till fler delar av vïrlden under ïrens lopp, exempelvis Beirut dïr de fïrlorade 241 man i ett enda sjïlvmordsattentat 1983, men vi tar hïr upp nïgra exempel bara fïr att visa hur stort Irakkriget verkligen ïr och vilka fïljder det kan fï.
Som vi sagt tidigare ïr det mycket viktigt att den irakiska motstïndsrïrelsen, Fedayin-Saddam och andra, ïr framgïngsrika i sin kamp. Om USA ostraffat tillïts agera som de nu gïr i "Kriget mot terrorismen" gïr inget frihetsïlskande folk sïkert i framtiden dï den amerikanska imperialistarmïn kan styra och stïlla som den vill. USA mïste hindras frïn att pïtvinga enskilda nationer sin politik om vi ïverhuvud taget ska kunna tala om nïgon frihet i framtiden.
Nïr det gïller Irak fïr vi vïl se hur lïnge den amerikanska militïren verkligen blir kvar i landet, vilket naturligtvis har stor betydelse om det nu skulle rïra sig om flera ïr (med militïr nïrvaro i Irak och Afghanistan har de ju ringat in Iran, en av nationerna i Bush s k "ondskans axelmakter"). Frïgan ïr ocksï hur USA sï smïningom agerar nïr ett oundvikligt inbïrdeskrig bryter ut i landet ur vilket den stridsvana, och till synes Saddamlojala, motstïndsrïrelsen gïr segrande? Vad hïnder om sï kallade ïSaddamlojalisterï ïtertar makten i delar av Irak, antingen med vapenmakt eller via demokratiska val? Kan USA stï ut med ett demokratiskt Irak om det nu skulle ha frïckheten att rïsta fram nïgon som ïr fientligt instïlld till den amerikanska vïrldsimperialismen, eller ska det nuvarande ïstyrande rïdetï fortsïtta styra i flera ïr framïver med amerikanskt stïd? Shiamuslimska ledare, som talar fïr befolkningen i sïdra halvan av Irak, krïver av val hïlls redan under 2004 och i och med att shiamuslimerna utgïr mer ïn 50% av den irakiska befolkningen skulle de dïrmed enligt demokratisk logik ïven bestïmma ïver sunniaraberna och kurderna i norr. USA sïger dock ïppet att de inte anser irakierna mogna fïr allmïnna val, sï mïhïnda fïr vi se en upptrappning av motstïndet ocksï i de sïdra delarna dïr ïvriga nationaliteter i koalitionens ockupationsstyrka hïller till.
Hursomhelst, situationen pï plats i Irak kan vi inte pïverka, utan enbart fïlja med stort intresse. Dïremot kan vi stïdja den irakiska motstïndskampen genom att i dagligt tal med folk angripa den amerikanska ockupationen, upplysa dem om de amerikanska motgïngarna, fïrklara fïr dem att de