Ja, som ni vet har det krig USA inledde mot Irak den 20 mars 2003 nu pïgïtt i ett ïr och utvecklat sig till nïgot som mïnga fïrutsïg, men som George W Bush & Co i sin krigsiver valde att bortse ifrïn. Lugn och ro ïr inte direkt nïgot det irakiska folket kunnat vïnja sig vid under den amerikanska ockupationen och ïven om framtiden kan te sig en smula oviss ïr det nog ïndï rimligt att antaga att oroligheterna i landet kommer fortsïtta ett bra tag framïver.
Amerikanska soldater fortsïtter att dï (nu drygt 560 totalt), bombattentat drabbar ideligen civila (bïde irakier och utlïnningar) samt irakiska poliser i amerikansk tjïnst och konflikter mellan olika etniska grupper riskerar att blossa upp nïr som helst.
Kriget fïrs idag mellan USA och dess allierade pï den ena sidan och den irakiska motstïndsrïrelsen och dess allierade pï den andra sidan. Krigshandlingarna ïr inte lïngre begrïnsade till Irak utan den 11 mars gjordes ïven den spanska huvudstaden Madrid till krigsskïdeplats, dïr med stor sannolikhet allierade till motstïndsrïrelsen sïg till att ocksï civila i Spanien fick kïnna av krigets fasor.
Oansvariga politiker i Europa har dragit in sina respektive lïnder i en konflikt som kan visa sig bli bïde lïngvarig och otrevlig, och vi kan ju undra om de verkligen pï allvar hade fïrvïntat sig att de skulle kunna hïnga pï USA:s krigstïg vïrlden ïver utan att det nïgon gïng skulle slï tillbaka? Nu hïvdas det naturligtvis att det som hïnde i Madrid var ett "terrordïd", men vi borde dï frïga oss varfïr de amerikanska bombningarna som drabbade civila irakier inte ocksï rïknas som terrordïd av vïsterlandets politiker och media, och varfïr inte mïl pï USA-alliansens egen hemmaplan ïven de skulle kunna bli aktuella!?
Hursomhelst har nu den nya spanska regeringen lovat dra tillbaka de spanska trupperna frïn Irak om inte FN tar ïver styret i sommar, vilket ïr en seger fïr USA:s motstïndare och det ïr inte helt otroligt att nïgot annat av alliansens lïnder inom en snar framtid drabbas av kriget.
Vad gïller kriget pï plats i Irak har motstïndsrïrelsen med eftertryck bevisat att den amerikanska krigsmaskinen ingalunda ïr osïrbar. Med rïtt metoder kan en pï pappret ïverlïgsen fiende bekïmpas mycket effektivt och syftet med motsïndet ïr ju inte att besegra USA i grunden, utan snarare gïra det sï dyrt fïr dem att ockupera Irak att de till slut inte har nïgot annat alternativ ïn att dra sig tillbaka.
Andra lïnder som hotas av USA torde nu kïnna sig lite bïttre till mods dï de kunnat se hur USA ïr ofïrmïget att besegra en motstïndsrïrelse pï 5.000 man (amerikanska uppgifter) och dïrmed fïrlorar en hel del i anseende. Hur skulle den amerikanska militïren kunna vara mer framgïngsrik mot ett land som inte varit utsatt fïr sanktioner under tolv ïr, likt de som Irak utsattes fïr mellan 199