Publicerad: 2004-03-19

Irakkriget 1 īr

Ja, som ni vet har det krig USA inledde mot Irak den 20 mars 2003 nu pīgītt i ett īr och utvecklat sig till nīgot som mīnga fīrutsīg, men som George W Bush & Co i sin krigsiver valde att bortse ifrīn. Lugn och ro īr inte direkt nīgot det irakiska folket kunnat vīnja sig vid under den amerikanska ockupationen och īven om framtiden kan te sig en smula oviss īr det nog īndī rimligt att antaga att oroligheterna i landet kommer fortsītta ett bra tag framīver.

Amerikanska soldater fortsītter att dī (nu drygt 560 totalt), bombattentat drabbar ideligen civila (bīde irakier och utlīnningar) samt irakiska poliser i amerikansk tjīnst och konflikter mellan olika etniska grupper riskerar att blossa upp nīr som helst.

Kriget fīrs idag mellan USA och dess allierade pī den ena sidan och den irakiska motstīndsrīrelsen och dess allierade pī den andra sidan. Krigshandlingarna īr inte līngre begrīnsade till Irak utan den 11 mars gjordes īven den spanska huvudstaden Madrid till krigsskīdeplats, dīr med stor sannolikhet allierade till motstīndsrīrelsen sīg till att ocksī civila i Spanien fick kīnna av krigets fasor.

Oansvariga politiker i Europa har dragit in sina respektive līnder i en konflikt som kan visa sig bli bīde līngvarig och otrevlig, och vi kan ju undra om de verkligen pī allvar hade fīrvīntat sig att de skulle kunna hīnga pī USA:s krigstīg vīrlden īver utan att det nīgon gīng skulle slī tillbaka? Nu hīvdas det naturligtvis att det som hīnde i Madrid var ett "terrordīd", men vi borde dī frīga oss varfīr de amerikanska bombningarna som drabbade civila irakier inte ocksī rīknas som terrordīd av vīsterlandets politiker och media, och varfīr inte mīl pī USA-alliansens egen hemmaplan īven de skulle kunna bli aktuella!?

Hursomhelst har nu den nya spanska regeringen lovat dra tillbaka de spanska trupperna frīn Irak om inte FN tar īver styret i sommar, vilket īr en seger fīr USA:s motstīndare och det īr inte helt otroligt att nīgot annat av alliansens līnder inom en snar framtid drabbas av kriget.

Vad gīller kriget pī plats i Irak har motstīndsrīrelsen med eftertryck bevisat att den amerikanska krigsmaskinen ingalunda īr osīrbar. Med rītt metoder kan en pī pappret īverlīgsen fiende bekīmpas mycket effektivt och syftet med motsīndet īr ju inte att besegra USA i grunden, utan snarare gīra det sī dyrt fīr dem att ockupera Irak att de till slut inte har nīgot annat alternativ īn att dra sig tillbaka.

Andra līnder som hotas av USA torde nu kīnna sig lite bīttre till mods dī de kunnat se hur USA īr ofīrmīget att besegra en motstīndsrīrelse pī 5.000 man (amerikanska uppgifter) och dīrmed fīrlorar en hel del i anseende. Hur skulle den amerikanska militīren kunna vara mer framgīngsrik mot ett land som inte varit utsatt fīr sanktioner under tolv īr, likt de som Irak utsattes fīr mellan 199