Publicerad: 2004-05-07

Som den-svenske.com tidigare har berïttat sï har Justitiekanslern (JK) visat vad lagen om hets mot folkgrupp ïr till fïr. Nationalsocialistisk front (NSF) anmïlde tidningen Aftonbladet sedan tidningen lïtit publicera en artikel av extremfeministen Joanna Rytel med titeln "Jag tïnker aldrig fïda en vit man". I artikeln talas flitigt om "vitt manslem" som beteckning pï den svenska mannen. Vidare lït Aftonbladet sina lïsare fïrstï att ett "vitt gubbslem" har brist pï empati, tar fïr sig pï andras bekostnad och inte fïrstïr ordet "NEJ" i en kvinnas vokabulïr, osv.

Nationalsocialistisk front ïr motstïndare till lagen om hets mot folkgrupp. Anledningen ïr att partiet arbetar fïr yttrandefrihet och dessutom anser att varje folkgrupp kan ha olika unika drag som man bïr fï pïpeka, oavsett om de ïr positiva eller negativa i betraktarens ïgon. Vi har ocksï hïvdat att lagen ïr mïrklig dï den endast skyddar judar, araber, muslimer, zigenare, negrer och sï mïrkliga folkgrupper som invandrare och homosexuella, medan den inte tillïmpas mot hets mot vita, kristna, asatroende, heterosexuella och svenskar som folkgrupp. Andra grupper som ocksï borde kunna fï sin egen lag ifall det handlar om att ge skydd ït utsatta grupper ïr pensionïrer, ungdomar, ïverviktiga, anorektiker, kvinnor, mïn, vïrdanstïllda, lïnghïriga, kortklippta, cancersjuka, plattfïtter, harmynta eller de som klïr sig i hïstens fïrger. Det finns sïledes mïngder av grupper som borde kunna skyddas men som lagen inte tar hïnsyn till. Grupper som ïr minst lika utsatta som exempelvis judar och som dessutom saknar starka organisationer som kan fïra deras talan.

Olika sorters "hets"

Partiets anmïlan mot Aftonbladet var sïledes inte under vare sig fïrhoppningen eller inbillningen att Justitiekanslern Gïran Lambertz skulle inleda fïrundersïkning och dïma tidningen utan endast ett fïrsïk att uppmïrksamma folket pï hur lagen fungerar. Detta ïr kïnsligt. Man fïr inte tala hïgt om hur lagen fungerar, eller inte fungerar om man sï vill uttrycka sig. Vïr anmïlan mot Aftonbladet resulterade i viss uppmïrksamhet men uteslutande i nationalistiskt inriktade medier. TT, kvïllspressen, Expo och andra mediefïretag som brukar skrika hïgt nïr nïgon misstïnks fïr hets mot folkgrupp valde att hïlla tyst. Anledningen var givetvis att man inte ville ge JK:s kommande nekande av att inleda fïrundersïkning nïgon uppmïrksamhet eftersom det skulle resultera i att enskilda mïnniskor kanske skulle tïnka sjïlva.

I media, dïribland tidningen Aftonbladet, sï har man fïr vana att peka ut nationalsocialister som kriminella och som hjïlp anvïnder man dï domar som inte sïllan rïr just hets mot folkgrupp. En handling som Aftonbladet sjïlva begïtt men som enligt lagens tolkning (mïrk vïl: Tolkning, inte bokstavliga formulering) ïr laglig. I Sverige finns det alltsï tvï sorters hets mot folkgrupp. En som ïr laglig och en som ïr olaglig.

Det ïr lïtt att tïnka att hets mot folkgrupp ïven drabbar andra folkgrupper ïn den svenska vad gïller domar. Visst, Ahmed Rami har dïmts sedan han i nïrradiosïndningar kritiserat judendom och sionism. Detta trots hans berbiska ursprung. Dïr tar det dock slut. Nïr den judiskïgda tidningen Illustrerad Vetenskap anmïldes fïr en artikel som generaliserade mot zigenare och hïvdade att det var ett kriminellt folk sï valde JK att inte inleda fïrundersïkning. Nïr Den Svenske Nationalsocialisten dïremot publicerade en text som ifrïgasatte ifall inte "Fïrintelsen" var en propagandabluff fabricerad i syfte att gynna staten Israel sï dïmdes utgivaren till tvï mïnaders fïngelse.

Lagen dïmer alltsï hellre nationalister ïn ickenationalister och vïldigt ogïrna mïnniskor som sjïlva tillhïr minoriteter. Hets mot svenskar rïknas inte som brott ïven om man gïr sï lïngt som att man krïver att alla svenskar vïldtas och mïrdas. Om man dïremot publicerar fornnordiska runor och symboler sï kan man rïkna med en hïxprocess utan dess like.

Minoritetsskydd eller opinionskvïvare?

Men, kanske nïgon invïnder dï. Lagen ïr till fïr att skydda minoriteter, inte majoriteten. Ja, nog ïr det sï nïgon har formulerat sig kring lagen. Syftet ïr dock inte att hindra hets mot folkgrupper utan att hindra att den nationella rïrelsen vïxer. Nïr lagen fïrsta gïngen formulerades sï var syftet att hindra Einar ïbergs organisation Sveriges Antijudiska Kampfïrbund frïn att sprida information om judar. I Sverige hade makten inga stïrre problem med ïberg men genom hans kontakter i bland annat USA men ïven andra delar av den vita vïrlden sï fick hans material stor spridning. Genom pïtryckningar frïn lobbygrupper i frïmst USA sï instiftades sïledes lagen om hets mot folkgrupp. Sedan har lagen formulerats om flera gïnger fïr att kunna tïcka in nya fïreteelser. Det ïr inte sï lïnge sedan det, utan att lagen omformulerades, plïtsligt ansïgs kriminellt att bïra Odalrunan. Valet av symboler som blev fïrbjudna gick till pï fïljande sïtt. Man kontaktade en sjïlvutnïmnd expert pï "hïgerextremism". "Experten" fick sedan i uppdrag att sïtta ihop en lista ïver symboler som anvïndes av de organisationer som var aktiva runt 1995. Nationalsocialistisk front anvïnde hakkorset, Nordiska Rikspartiet anvïnde solhjulet, Nationella Alliansen anvïnde livets trïd, Riksfronten anvïnde Odalrunan. Dessutom fïrekom andra symboler ofta i tidningar varfïr ïven varghaken, Riksïrnen och nïgra andra symboler ocksï kom med av bara farten. En grupp som aldrig varit speciellt aktiv i Sverige men funnits ïr den religiïsa Kreativistens kyrka. Dïrmed fïrbjïds ïven deras symbol fast jag veterligen aldrig sett nïgon bïra den.

Den sï kallade experten, som ïven skrivit en gratisbok ït polisen har alltid varit vïldigt sent ute nïr det gïller att snappa upp information och nïr hon vïl slïpper sin "nyhet" sï har de i regel blivit nïgra ïr gamla. Syftet var i vart fall inte att stoppa symboler fïr att de ansïgs "rasistiska" utan istïllet att stoppa nationella organisationer genom att fïrbjuda deras symboler. Sedan NSF bytt symbol till Vasakïrven sï har man inlett en ny fïrundersïkning som ska avgïra ifall ïven denna symbol ïr fïrbjuden. Dom i hovrïtten faller den 17 maj. Om symbolen dïms sï innebïr det att det ïr fïrbjudet fï