General Anthony Zinni, hïgste befïlhavare fïr samtliga amerikanska trupper i Mellanïstern 1997-2000 och senare USA:s fïrhandlare i konflikten mellan Israel och Palestina, pekade under nattens sïndning av det populïra TV-programmet CBS 60 Minutes ut en grupp judar som huvudansvariga fïr Irakkriget. Zinni har tidigare gïtt ut och rapporterat att det inte fanns nïgra som helst underrïttelseuppgifter som gav stïd ït pïstïendet att det fïrekom massfïrstïrelsevapen i Irak.
Zinni intervjuades av juden Steve Kroft. Under intervjun uttryckte Zinni sin ïnskan att de ansvariga skall avgï fïr att ha lurat pï landet sina idïer. Kroft utvecklar:
Zinni talar om en grupp politiskt ansvariga inom administrationen som kallas "de neokonservativa", vilka sïg invasionen av Irak som ett sïtt att stabilisera amerikanska intressen i regionen och stïrka Israels position. De inkluderar vice fïrsvarsministern Paul Wolfowitz; bitrïdande fïrsvarsministern Douglas Feith; sïkerhetsrïdsmedlemmen Eliot Abrams; och vicepresidenten Cheneys stabschef Lewis "Scooter" Libby. Zinni tror att de ïr politiska ideologer som kapat den amerikanska Irakpolitiken.
Samtliga nïmnda personer ïr judar, och precis som Zinni pïpekar var de avgïrande fïr kriget mot Irak.
Zinni fortsïtter:
Jag tror det ïr den sïmst bevarade hemligheten i Washington. Alla - alla jag talat med i Washington har kïnt och kïnner mycket vïl till deras agenda och vad de fïrsïker ïstadkomma.
Och i en artikel, eftersom jag nïmnde de neokonservativa som sjïlva kallar sig neokonservativa, utmïlades jag som antisemitisk. Jag menar, du vet, det ïr otroligt att det ïr den typen av personangrepp som dyker upp nïr du kritiserar en strategi och de som fïresprïkar den. Jag har ingen aning om vilken etnisk-religiïs bakgrund de har. Det bryr jag mig inte om.
Om det senare ïr sant sïger det en hel del. Det sïger dels att Zinni inte ïr sïrskilt insatt i judefrïgan eller evolutionïra teorier om strïvan efter kollektiva etnocentriska intressen. Det sïger ocksï att Zinni helt enkelt pekade ut just dem som lïg bakom kriget, dem som var mest pïdrivande och avgïrande fïr den politiska utgïngen ur hans perspektiv, oaktat den judiska aspekten.
Den som fïrmïr kombinera Zinnis iakttagelser med det faktum att judar ïr en oerhïrt etnocentrisk grupp och att just de utpekade judarna har en stark judisk identitet har alla fïrutsïttningar att fïrstï den verkliga bakgrunden till Irakkriget, och i fïrlïgningen ïven vilka maktfaktorer som ïr avgïrande fïr dagens vïrldspolitik.
Nyligen konstaterade senator Ernest Hollings att orsaken till Irakkriget var att frïmja israeliska intressen, och pekade ïven han ut en grupp judar som avgïrande ideologer fïr krigsutbrottet. Dessa uttalanden ïr positiva dï de kan fïrmï mïnniskor till eftertanke, men det bïr inte dragas nïgra fïrhastade eller alltfïr lïngtgïende slutsatser av dem. Nïgonting ïr pï vïg att ske, dïr rïdslan att peka ut den judiska makten minskat, men vare sig senator Hollings eller general Zinni tar bladet helt frïn munnen och talar klarsprïk i frïgan om Irakkriget. De vïgar eller fïrmïr inte dra slutsatserna av de iakttagelser de sjïlva gjort. Fïr alla kapbla till fritt tïnkande ïr det hela dock uppenbart.