Publicerad: 2004-05-25

General Zinni pekar ut judar som ansvariga fīr Irakkriget

General Anthony Zinni, hīgste befīlhavare fīr samtliga amerikanska trupper i Mellanīstern 1997-2000 och senare USA:s fīrhandlare i konflikten mellan Israel och Palestina, pekade under nattens sīndning av det populīra TV-programmet CBS 60 Minutes ut en grupp judar som huvudansvariga fīr Irakkriget. Zinni har tidigare gītt ut och rapporterat att det inte fanns nīgra som helst underrīttelseuppgifter som gav stīd īt pīstīendet att det fīrekom massfīrstīrelsevapen i Irak.

Zinni intervjuades av juden Steve Kroft. Under intervjun uttryckte Zinni sin īnskan att de ansvariga skall avgī fīr att ha lurat pī landet sina idīer. Kroft utvecklar:

Zinni talar om en grupp politiskt ansvariga inom administrationen som kallas "de neokonservativa", vilka sīg invasionen av Irak som ett sītt att stabilisera amerikanska intressen i regionen och stīrka Israels position. De inkluderar vice fīrsvarsministern Paul Wolfowitz; bitrīdande fīrsvarsministern Douglas Feith; sīkerhetsrīdsmedlemmen Eliot Abrams; och vicepresidenten Cheneys stabschef Lewis "Scooter" Libby. Zinni tror att de īr politiska ideologer som kapat den amerikanska Irakpolitiken.


Samtliga nīmnda personer īr judar, och precis som Zinni pīpekar var de avgīrande fīr kriget mot Irak.

Zinni fortsītter:

Jag tror det īr den sīmst bevarade hemligheten i Washington. Alla - alla jag talat med i Washington har kīnt och kīnner mycket vīl till deras agenda och vad de fīrsīker īstadkomma.

Och i en artikel, eftersom jag nīmnde de neokonservativa som sjīlva kallar sig neokonservativa, utmīlades jag som antisemitisk. Jag menar, du vet, det īr otroligt att det īr den typen av personangrepp som dyker upp nīr du kritiserar en strategi och de som fīresprīkar den. Jag har ingen aning om vilken etnisk-religiīs bakgrund de har. Det bryr jag mig inte om.


Om det senare īr sant sīger det en hel del. Det sīger dels att Zinni inte īr sīrskilt insatt i judefrīgan eller evolutionīra teorier om strīvan efter kollektiva etnocentriska intressen. Det sīger ocksī att Zinni helt enkelt pekade ut just dem som līg bakom kriget, dem som var mest pīdrivande och avgīrande fīr den politiska utgīngen ur hans perspektiv, oaktat den judiska aspekten.

Den som fīrmīr kombinera Zinnis iakttagelser med det faktum att judar īr en oerhīrt etnocentrisk grupp och att just de utpekade judarna har en stark judisk identitet har alla fīrutsīttningar att fīrstī den verkliga bakgrunden till Irakkriget, och i fīrlīgningen īven vilka maktfaktorer som īr avgīrande fīr dagens vīrldspolitik.

Nyligen konstaterade senator Ernest Hollings att orsaken till Irakkriget var att frīmja israeliska intressen, och pekade īven han ut en grupp judar som avgīrande ideologer fīr krigsutbrottet. Dessa uttalanden īr positiva dī de kan fīrmī mīnniskor till eftertanke, men det bīr inte dragas nīgra fīrhastade eller alltfīr līngtgīende slutsatser av dem. Nīgonting īr pī vīg att ske, dīr rīdslan att peka ut den judiska makten minskat, men vare sig senator Hollings eller general Zinni tar bladet helt frīn munnen och talar klarsprīk i frīgan om Irakkriget. De vīgar eller fīrmīr inte dra slutsatserna av de iakttagelser de sjīlva gjort. Fīr alla kapbla till fritt tīnkande īr det hela dock uppenbart.