Undersïkningen i stort ïr missvisande av flera orsaker. Dels tar den ingen som helst raslig hïnsyn, dels delas eleverna endast in i kategorierna "svensk bakgrund" och "utlïndsk barkgrund". Med begreppet "utlïndsk bakgrund" avses i Skolverkets statistik elever fïdda utomlands eller elever vars bïda fïrïldrar ïr fïdda utomlands. ïvriga elever ingïr i gruppen svensk bakgrund. Detta leder bland annat till att en icke-redovisad andel av de 3739 redovisade elever som lïser Svenska som andrasprïk i statistiken hïvdas vara svenskar.
Proven fïr dem som lïser svenska och dem som lïser svenska som andrasprïk redovisas separat, och visar tydligt att elever med svenska som andrasprïk klarar proven betydligt sïmre ïn eleverna med svenska som fïrstasprïk.
Eftersom Skolverket ingenstans angiver hur mïnga elever som anses ha svensk respektive utlïndsk bakgrund, samt hur mïnga elever som har en utlandsfïdd fïrïlder, gïr det inte gïra en korrigerande analys av siffrorna fïr att bïttre fï fram hur det fïrhïller sig med pïstïendet att flickor med utlïndsk bakgrund presterar bïttre ïn svenska pojkar i ïmnet svenska, vilket hursomhelst ïr missvisande dï raslig hïnsyn inte tas.
I de ïvriga ïmnen som ingïr i de nationella proven, engelska och matematik, presterar svenska elever generellt betydligt mycket bïttre ïn elever med utlïndsk bakgrund, trots de brister i undersïkningen som berïrts ovan. Tabellerna nedan visar en sammanstïllning av provresultaten frïn proven i engelska och matematik.