Kristdemokraterna (Kd) har lïnge profilerat sig som kïrnfamiljens vïktare. Med sin sïvïl vïljar- som medlemsbas i frireligiïsa grupper och samfund har man sedan 1964 arbetat sig fram frïn inget till ett parti med makt och satt sï sent som under 1990-talet i regeringen tillsammans med de andra borgerliga och liberala partierna. Sin kulmen nïdde man i valet 1998 men sedan dess tycks populariteten ha dalat. En av anledningarna ïr naturligtvis att partiets fïrgstarka partiledare Alf Svensson avgïtt men hela fïrklaringen gïr nog inte att finna dïr. Under Alf Svenssons tid har partiet formerats om pï mïnga fronter. ïnda fram pï 1980-talet vïgrade man titulera sig som ett borgerligt eller socialistiskt parti men har numera valt att lïsa sig fast vid den hïgerlïra som kallas borgerlighet. Som fast i den dogmen har man sedan fïljt sina borgerliga vïnner i nïstan alla frïgor.
Kïndisar har alltid varit populïra att anvïnda i politiken men man mïste ïndï tycka att Kd:s val varit ganska mïrkliga, man har tagit de som kommit och inte brytt sig mycket om deras bakgrund eller framtidsutsikter. Man har istïllet glatt anpassat sig eftersom de kïnda ansiktena trots allt kunnat dra till sig nya intresserade till partiet.
Nïr man fick en judisk ïkïndisï pï sin riksdagslista sï fïrklarade man att partiet numera vilade pï judiskkristen moraluppfattning. Sedan Jerzy Einhorn dïtt bïrjade man dock diskutera att ïtergï till den ïkristnaï grunden, nïgot som dock i sï fall endast skulle handla om ett namnbyte och betyda lika mycket som nïr Vïnsterpartiet strïk ordet ïkommunisternaï ur sitt partinamn.
ïn mer mïrkligt var det nïr man kallade till mïten fïr att ïhïrarna skulle fï lyssna pï Alf Svensson och Gert Fylking. Kristdemokraten Fylking drog sïkert ïhïrare men frïgan ïr om man fick den typ av ïhïrare som attraheras av Kd:s politik. Gert Fylking ïr kïnd, men orsakerna ïr inte politiska utan inom en annan bransch. Gert ïr bland annat den som gjorde ett fenomen kallat ïHelikopternï eller ïkirgisiska propellernï kïnd genom att utfïra den i TV. I Robert Aschbergs program pï TV3 blev han sedan en ïterkommande gïst som bland annat sprang runt iklïdd en djurdrïkt och juckade mot mïnniskors ben och som arrangïr av ett ïn mer osmakligt inslag kallat lavemang-SM. Han har ocksï vid ïterkommande tillfïllen stïrt Svenska akademiens stïndiga ordfïrande dï denne meddelat vem som tilldelats Nobelpriset i litteratur. Om hans beteende rimmar bra med partiets moraluppfattning lïter jag vara en ïppen frïga.
Kristdemokraterna har lïnge ridit pï sitt rykte att vïrna svensk moral och vara vïrdekonservativa. Detta ïr dock ett felaktigt rykte som framfïr allt lyfts fram av media och Kd:s politiska motstïndare pï vïnsterkanten. Kd ïr exempelvis, liksom ïvriga etablerade partier, fïr ett ïkat ïflyktingmottagandeï och tillhïr dem som skrikit hïgst om hïjt U-landsbistïnd. I sin valhandbok frïn 1994 skrev man till exempel: ïSolidaritet med resurssvaga mïnniskor, oavsett var de kommer ifrïn, ïr naturligt fïr oss kristdemokrater. Att bekïmpa orïttvisor och bidra till utvecklingen i tredje vïrlden ïr dïrfïr en viktig del av politiken. Bistïndet ska medverka till en sjïlvstïndig ekonomisk och demokratisk utveckling. Bistïndet bïr uppgï till minst en, men helst tvï procent av bruttonationalinkomsten, BNI.ï
Den som tycker sig kïnna igen argumentationen men inte vet varifrïn kan fïrsïka minnas argumentationen frïn George W Bush nïr USA opererar i Irak fïr att ïmedverka till en sjïlvstïndig ekonomisk och demokratisk utvecklingï. Liksom Irak kan man nog konstatera att varje land helst utvecklas i vilken riktning de sjïlva ïnskar och att det ïr just det som ïr en sjïlvstïndig utveckling.
Nïr vi ïr inne pï Irak kan vi titta pï ett annat aktuellt exempel pï bistïndspolitik som gïller USA:s bistïnd till Filippinerna. Det sistnïmnda landet erhïller bistïnd frïn USA och har antagligen dïrfïr stïtt pï USA:s sida i kriget mot Iraks befolkning. Nïr filippinska medborgare utsattes fïr ett gisslandrama som sïkerligen hade slutat med dïdlig utgïng om inte Filippinerna drog tillbaks sina soldater frïn Irak sï valde man att rïdda sina medborgare och dra tillbaka styrkorna. Nu ser det ut som att USA kommer minska bistïndet till Filippinerna som ett straff och man behïver inte vara nïgon stïrre tïnkare fïr att inse att bistïnd ïven kan anvïndas som utpressning mot lïnder som man gjort beroende av utlïndskt penninginflïde. Etiskt? Knappast! Betydligt bïttre vore att lïta varje nation ta hand om sitt eget folk med de resurser som finns.
I samma valhandbok argumenterar man starkt fïr att invandringen till Sverige mïste fortsïtta fïr att vïr kris inte gïr att jïmfïra med invandrarnas och fïr att ïfakta visar dessutom att invandringen, ur strikt ekonomisk synvinkel, varit en mycket lïnsam affïr fïr Sverigeï. Sjïlvklart vïljer man att inte precisera denna fakta men det ïr kanske inte sï lïtt dï sïdan fakta inte finns annat ïn i dessa vïrldsfïrbïttrares huvuden.
Andra idïer som fïrs fram av Kd ïr bland annat lïgr