Kristdemokraterna (Kd) har līnge profilerat sig som kīrnfamiljens vīktare. Med sin sīvīl vīljar- som medlemsbas i frireligiīsa grupper och samfund har man sedan 1964 arbetat sig fram frīn inget till ett parti med makt och satt sī sent som under 1990-talet i regeringen tillsammans med de andra borgerliga och liberala partierna. Sin kulmen nīdde man i valet 1998 men sedan dess tycks populariteten ha dalat. En av anledningarna īr naturligtvis att partiets fīrgstarka partiledare Alf Svensson avgītt men hela fīrklaringen gīr nog inte att finna dīr. Under Alf Svenssons tid har partiet formerats om pī mīnga fronter. īnda fram pī 1980-talet vīgrade man titulera sig som ett borgerligt eller socialistiskt parti men har numera valt att līsa sig fast vid den hīgerlīra som kallas borgerlighet. Som fast i den dogmen har man sedan fīljt sina borgerliga vīnner i nīstan alla frīgor.
Kīndisar har alltid varit populīra att anvīnda i politiken men man mīste īndī tycka att Kd:s val varit ganska mīrkliga, man har tagit de som kommit och inte brytt sig mycket om deras bakgrund eller framtidsutsikter. Man har istīllet glatt anpassat sig eftersom de kīnda ansiktena trots allt kunnat dra till sig nya intresserade till partiet.
Nīr man fick en judisk īkīndisī pī sin riksdagslista sī fīrklarade man att partiet numera vilade pī judiskkristen moraluppfattning. Sedan Jerzy Einhorn dītt bīrjade man dock diskutera att ītergī till den īkristnaī grunden, nīgot som dock i sī fall endast skulle handla om ett namnbyte och betyda lika mycket som nīr Vīnsterpartiet strīk ordet īkommunisternaī ur sitt partinamn.
īn mer mīrkligt var det nīr man kallade till mīten fīr att īhīrarna skulle fī lyssna pī Alf Svensson och Gert Fylking. Kristdemokraten Fylking drog sīkert īhīrare men frīgan īr om man fick den typ av īhīrare som attraheras av Kd:s politik. Gert Fylking īr kīnd, men orsakerna īr inte politiska utan inom en annan bransch. Gert īr bland annat den som gjorde ett fenomen kallat īHelikopternī eller īkirgisiska propellernī kīnd genom att utfīra den i TV. I Robert Aschbergs program pī TV3 blev han sedan en īterkommande gīst som bland annat sprang runt iklīdd en djurdrīkt och juckade mot mīnniskors ben och som arrangīr av ett īn mer osmakligt inslag kallat lavemang-SM. Han har ocksī vid īterkommande tillfīllen stīrt Svenska akademiens stīndiga ordfīrande dī denne meddelat vem som tilldelats Nobelpriset i litteratur. Om hans beteende rimmar bra med partiets moraluppfattning līter jag vara en īppen frīga.
Kristdemokraterna har līnge ridit pī sitt rykte att vīrna svensk moral och vara vīrdekonservativa. Detta īr dock ett felaktigt rykte som framfīr allt lyfts fram av media och Kd:s politiska motstīndare pī vīnsterkanten. Kd īr exempelvis, liksom īvriga etablerade partier, fīr ett īkat īflyktingmottagandeī och tillhīr dem som skrikit hīgst om hījt U-landsbistīnd. I sin valhandbok frīn 1994 skrev man till exempel: īSolidaritet med resurssvaga mīnniskor, oavsett var de kommer ifrīn, īr naturligt fīr oss kristdemokrater. Att bekīmpa orīttvisor och bidra till utvecklingen i tredje vīrlden īr dīrfīr en viktig del av politiken. Bistīndet ska medverka till en sjīlvstīndig ekonomisk och demokratisk utveckling. Bistīndet bīr uppgī till minst en, men helst tvī procent av bruttonationalinkomsten, BNI.ī
Den som tycker sig kīnna igen argumentationen men inte vet varifrīn kan fīrsīka minnas argumentationen frīn George W Bush nīr USA opererar i Irak fīr att īmedverka till en sjīlvstīndig ekonomisk och demokratisk utvecklingī. Liksom Irak kan man nog konstatera att varje land helst utvecklas i vilken riktning de sjīlva īnskar och att det īr just det som īr en sjīlvstīndig utveckling.
Nīr vi īr inne pī Irak kan vi titta pī ett annat aktuellt exempel pī bistīndspolitik som gīller USA:s bistīnd till Filippinerna. Det sistnīmnda landet erhīller bistīnd frīn USA och har antagligen dīrfīr stītt pī USA:s sida i kriget mot Iraks befolkning. Nīr filippinska medborgare utsattes fīr ett gisslandrama som sīkerligen hade slutat med dīdlig utgīng om inte Filippinerna drog tillbaks sina soldater frīn Irak sī valde man att rīdda sina medborgare och dra tillbaka styrkorna. Nu ser det ut som att USA kommer minska bistīndet till Filippinerna som ett straff och man behīver inte vara nīgon stīrre tīnkare fīr att inse att bistīnd īven kan anvīndas som utpressning mot līnder som man gjort beroende av utlīndskt penninginflīde. Etiskt? Knappast! Betydligt bīttre vore att līta varje nation ta hand om sitt eget folk med de resurser som finns.
I samma valhandbok argumenterar man starkt fīr att invandringen till Sverige mīste fortsītta fīr att vīr kris inte gīr att jīmfīra med invandrarnas och fīr att īfakta visar dessutom att invandringen, ur strikt ekonomisk synvinkel, varit en mycket līnsam affīr fīr Sverigeī. Sjīlvklart vīljer man att inte precisera denna fakta men det īr kanske inte sī lītt dī sīdan fakta inte finns annat īn i dessa vīrldsfīrbīttrares huvuden.
Andra idīer som fīrs fram av Kd īr bland annat līgr