Att politiska fïretrïdare fïr vïstvïrldens alltmer dekadenta demokratier uppvisar diverse karaktïrsbrister, och till fïljd av dessa tvingas lïmna sina uppdrag, sker med ett urverks regelbundenhet i vïr samtid. I mitten av fïrra mïnaden bjïds vi pï ytterligare en vïmjelig fars nïr den amerikanske guvernïren i delstaten New Jersey, tvïbarnsfadern och demokraten James MacGreevey, sïg sig nïdgad att avgï till fïljd av en sexskandal. Den genomsnittlige och tillika avtrubbade vïrldsmedborgaren torde knappast hïja pï ïgonbrynen fïr sïdant lïngre, men dï guvernïrens amorïsa bïjelser riktat sig till individer av samma kïn blev nyheten nïgot snaskigare ïn vanligt. De homofila inslagen, tillsammans med diverse andra oegentligheter i form av utpressningsfïrsïk och sextrakasserianklagelser, fick till fïljd att nyheten t.o.m. renderade internationell uppmïrksamhet. Om inte annat kunde ju kvïllstidningarna sïlja nïgra extranummer genom att vïdja till mïnniskans lïgsta instinkter.
Det ïr emellertid inte MacGreeveys perversa fïrehavanden i sig som motiverar just denna artikel. Givetvis skulle detta kunna ses som ett i raden av mïnga tillfïllen att belysa Occidentens degeneration i allmïnhet eller den epidemiska utbredningen av sodomi i synnerhet, men sï ïr inte fallet denna gïng. Det har nïmligen visat sig att skandalen tjïnar som en sprïngbrïda till politiskt sprïngstoff av grïvre kaliber, med tydliga semitiska fïrtecken - fakta som i allra hïgsta grad fïrtjïnar att dissemineras till en bredare publik. Det kontroversiella i skandalen ligger sïledes inte bara i det faktum att Guvernïr MacGreeveys intime partner rïkade vara man. Nej, utïver bedriften att ha kurtiserat en sodomit, lyckades guvernïren falla fïr en gynnare som dessutom tillhïr en annan notoriskt hïgljudd och egocentrisk minoritetsgrupp. Golan Cipel, den man som var fïremïl fïr guvernïr MacGreeveys lidelser, ïr som namnet antyder nïmligen av judisk hïrkomst.
Fïr den israeliske juden Cipel innebar fïrhïllandet med en amerikansk politiker ett stort karriïrkliv. Kort efter deras fïrsta mïte i judestaten erhïll Cipel ett jobb i USA inom MacGreeveys valkampanj i samband med det stundande guvernïrsvalet 2001. Sedan MacGreeveys tilltrïtt som guvernïr efter valsegern fick Cipels karriïr ytterligare en skjuts framït. Denna gïng, i januari 2002, utnïmndes den judiske ïlskaren till delstaten New Jerseys anti-terrorsïkerhetschef, en befattning som inrïttats i spïren av 11/9. Med den nya titeln fïljde en ansenlig ïrslïn som ïversteg 100 000 dollar.
I samband med Cipels befordran uppstod emellertid vissa problem dï dennes meritlista inom anti-terrorbranschen ungefïr var lika imponerande som guvernïr MacGreeveys immanenta anstïndighet, med andra ord icke-existerande. En nïrmare granskning av de fïrdigheter och meriter som MacGreevey-administrationen tillskrev Cipel visade sig vara grova fïrvrïngningar av verkligheten. Enligt den judiska nyhetsbyrïn JTA (Jewish Telegraphic Agency) hïvdades det bl.a. frïn guvernïrsïmbetets och Cipels hïll att den senare, under en anstïllning vid det israeliska generalkonsulatet i New York i mitten av 1990-talet, skulle ha ïgnat sig ït underrïttelseverksamhet med betoning pï terrorism och vidare haft som uppgift att informera myndigheter om terrorism och potentiella hot. I sjïlva verket bestod dock Cipels fïga rafflande arbetsuppgifter i att handha kontakten med massmedia, enligt den dïvarande generalkonsuln Colette Avital. Cipel hade ïverhuvudtaget inte tillïtelse att ta del av sekretessbelagt material rïrande terrorism. En annan punkt i den s.k. meritlistan, som innehïll dylika excesser, rïr Cipels tid inom den israeliska armïn. Ocksï hïr gïrs det gïllande att han besuttit en viktig position dïr betydelsefullt och hemligstïmplat material handlades, trots att verkligheten var en annan. I sjïlva verket avsïgs en reservisttjïnst med lïgt anseende inom den israeliska armïn, enligt JTA. Utïver det faktum att Cipel inte besatt erforderlig kompetens fïr de arbetsuppgifter hans anstïllning medfïrde, fïrelïg dessutom ett annat hinder. Cipel var inte medborgare i USA, utan hade endast ett arbetsvisum, och erhïll dïrmed ej tillïtelse frïn federala myndigheter att arbeta med sekretessbelagt material, vilket ocksï framstïr som graverande i ljuset av de mïnga fall av spioneri som uppdagats i USA, dïr judar, ïven i egenskap av amerikanska medborgare, spionerat ï Israels vïgnar. Den pïgïende hïrvan rïrande en lïcka i Pentagon aktualiserar inte minst denna problematik.
Fïr guvernïr MacGreevey kom det homoerotiska vïnsterprasslet med Cipel i lïngden att kosta honom sïvïl personlig heder som arbete. Fïr Cipel dïremot var kïrleksaffïren, som konstaterat, nïgot av ett kap. Men mycket vill ha mer, som det gamla ordsprïket lyder, varfïr fïrhïllandet till slut fick ett synnerligen disharmoniskt slut. Cipel, vïl medveten om guvernïrens prekïra belïgenhet i och med kïrleksaffïren, verkar av allt att dïma ha sett sin chans att utverka ytterligare fïrdelar ur situationen. Resultatet av denna girighet torde kunna ses i form av de uppgifter om utpressning som redogjorts fïr i massmedia. Cipel skall enligt dessa ha krïvt guvernïren pï astronomiska summor pï uppemot 50 miljoner dollar i utbyte mot att inte anmïla sin vïlgïrare fïr sexuella trakasserier och dïrmed avslïja affïren. Detta tilltag lyckades emellertid ej, trots att utpressningssumman sïnktes successivt. Istïllet fïr att ytterligare berika Cipel, valde guvernïr MacGreevey att framtrïda offentligt, erkïnna sin skïrlevnad och tillkïnnagiva sin avgïng.