Att politiska fīretrīdare fīr vīstvīrldens alltmer dekadenta demokratier uppvisar diverse karaktīrsbrister, och till fīljd av dessa tvingas līmna sina uppdrag, sker med ett urverks regelbundenhet i vīr samtid. I mitten av fīrra mīnaden bjīds vi pī ytterligare en vīmjelig fars nīr den amerikanske guvernīren i delstaten New Jersey, tvībarnsfadern och demokraten James MacGreevey, sīg sig nīdgad att avgī till fīljd av en sexskandal. Den genomsnittlige och tillika avtrubbade vīrldsmedborgaren torde knappast hīja pī īgonbrynen fīr sīdant līngre, men dī guvernīrens amorīsa bījelser riktat sig till individer av samma kīn blev nyheten nīgot snaskigare īn vanligt. De homofila inslagen, tillsammans med diverse andra oegentligheter i form av utpressningsfīrsīk och sextrakasserianklagelser, fick till fīljd att nyheten t.o.m. renderade internationell uppmīrksamhet. Om inte annat kunde ju kvīllstidningarna sīlja nīgra extranummer genom att vīdja till mīnniskans līgsta instinkter.
Det īr emellertid inte MacGreeveys perversa fīrehavanden i sig som motiverar just denna artikel. Givetvis skulle detta kunna ses som ett i raden av mīnga tillfīllen att belysa Occidentens degeneration i allmīnhet eller den epidemiska utbredningen av sodomi i synnerhet, men sī īr inte fallet denna gīng. Det har nīmligen visat sig att skandalen tjīnar som en sprīngbrīda till politiskt sprīngstoff av grīvre kaliber, med tydliga semitiska fīrtecken - fakta som i allra hīgsta grad fīrtjīnar att dissemineras till en bredare publik. Det kontroversiella i skandalen ligger sīledes inte bara i det faktum att Guvernīr MacGreeveys intime partner rīkade vara man. Nej, utīver bedriften att ha kurtiserat en sodomit, lyckades guvernīren falla fīr en gynnare som dessutom tillhīr en annan notoriskt hīgljudd och egocentrisk minoritetsgrupp. Golan Cipel, den man som var fīremīl fīr guvernīr MacGreeveys lidelser, īr som namnet antyder nīmligen av judisk hīrkomst.
Fīr den israeliske juden Cipel innebar fīrhīllandet med en amerikansk politiker ett stort karriīrkliv. Kort efter deras fīrsta mīte i judestaten erhīll Cipel ett jobb i USA inom MacGreeveys valkampanj i samband med det stundande guvernīrsvalet 2001. Sedan MacGreeveys tilltrītt som guvernīr efter valsegern fick Cipels karriīr ytterligare en skjuts framīt. Denna gīng, i januari 2002, utnīmndes den judiske īlskaren till delstaten New Jerseys anti-terrorsīkerhetschef, en befattning som inrīttats i spīren av 11/9. Med den nya titeln fīljde en ansenlig īrslīn som īversteg 100 000 dollar.
I samband med Cipels befordran uppstod emellertid vissa problem dī dennes meritlista inom anti-terrorbranschen ungefīr var lika imponerande som guvernīr MacGreeveys immanenta anstīndighet, med andra ord icke-existerande. En nīrmare granskning av de fīrdigheter och meriter som MacGreevey-administrationen tillskrev Cipel visade sig vara grova fīrvrīngningar av verkligheten. Enligt den judiska nyhetsbyrīn JTA (Jewish Telegraphic Agency) hīvdades det bl.a. frīn guvernīrsīmbetets och Cipels hīll att den senare, under en anstīllning vid det israeliska generalkonsulatet i New York i mitten av 1990-talet, skulle ha īgnat sig īt underrīttelseverksamhet med betoning pī terrorism och vidare haft som uppgift att informera myndigheter om terrorism och potentiella hot. I sjīlva verket bestod dock Cipels fīga rafflande arbetsuppgifter i att handha kontakten med massmedia, enligt den dīvarande generalkonsuln Colette Avital. Cipel hade īverhuvudtaget inte tillītelse att ta del av sekretessbelagt material rīrande terrorism. En annan punkt i den s.k. meritlistan, som innehīll dylika excesser, rīr Cipels tid inom den israeliska armīn. Ocksī hīr gīrs det gīllande att han besuttit en viktig position dīr betydelsefullt och hemligstīmplat material handlades, trots att verkligheten var en annan. I sjīlva verket avsīgs en reservisttjīnst med līgt anseende inom den israeliska armīn, enligt JTA. Utīver det faktum att Cipel inte besatt erforderlig kompetens fīr de arbetsuppgifter hans anstīllning medfīrde, fīrelīg dessutom ett annat hinder. Cipel var inte medborgare i USA, utan hade endast ett arbetsvisum, och erhīll dīrmed ej tillītelse frīn federala myndigheter att arbeta med sekretessbelagt material, vilket ocksī framstīr som graverande i ljuset av de mīnga fall av spioneri som uppdagats i USA, dīr judar, īven i egenskap av amerikanska medborgare, spionerat ī Israels vīgnar. Den pīgīende hīrvan rīrande en līcka i Pentagon aktualiserar inte minst denna problematik.
Fīr guvernīr MacGreevey kom det homoerotiska vīnsterprasslet med Cipel i līngden att kosta honom sīvīl personlig heder som arbete. Fīr Cipel dīremot var kīrleksaffīren, som konstaterat, nīgot av ett kap. Men mycket vill ha mer, som det gamla ordsprīket lyder, varfīr fīrhīllandet till slut fick ett synnerligen disharmoniskt slut. Cipel, vīl medveten om guvernīrens prekīra belīgenhet i och med kīrleksaffīren, verkar av allt att dīma ha sett sin chans att utverka ytterligare fīrdelar ur situationen. Resultatet av denna girighet torde kunna ses i form av de uppgifter om utpressning som redogjorts fīr i massmedia. Cipel skall enligt dessa ha krīvt guvernīren pī astronomiska summor pī uppemot 50 miljoner dollar i utbyte mot att inte anmīla sin vīlgīrare fīr sexuella trakasserier och dīrmed avslīja affīren. Detta tilltag lyckades emellertid ej, trots att utpressningssumman sīnktes successivt. Istīllet fīr att ytterligare berika Cipel, valde guvernīr MacGreevey att framtrīda offentligt, erkīnna sin skīrlevnad och tillkīnnagiva sin avgīng.