Bush och Kerry fïrsïker blidka AIPAC infïr valet
USA Infïr det stundande presidentvalet i USA reser de tvï kandidaterna land och rike runt fïr att uppmana vïljare att rïsta pï just dem, ofta genom en smutsig polemik, vïl vïrdig vïrldens frïmsta demokrati. Sïrskilt noggranna ïr kandidaterna med att stïlla sig pï god fot med den amerikanska judenheten.
Nyligen hïll tvï av presidentkandidaternas nïrmaste rïdgivare tal infïr den judiska lobbyorganisationen AIPAC, dïr man fïrsïkrade dyrt och heligt att just deras presidentkandidat skulle verka fïr Israels intressen ivrigare ïn vad nïgon tidigare gjort. Frïn George Bush lïger talade sïkerhetsrïdgivaren Condolezza Rice, som fïrsïkrade att Yasser Arafat inte ïr en fïrhandlingspart i diskussionen om Israel och Palestina, en linje som judiska aktivister lïnge arbetat fïr.
Fïr John Kerry (Kohn) talade Richard Holbrooke, Kerrys utrikespolitiske rïdgivare. ïven Holbrooke fïrsïkrade att Arafat inte var nïgon fïrhandlingspart och att Israel dïrfïr inte skulle utsïttas fïr nïgon press sï lïnge det inte finns nïgon palestinsk fïrhandlingspart. Han betonade ocksï att USA skulle gï hïrdare ït Saudiarabien om Kerry blev vald till president, och kritiserade att Bush, enligt honom,inte agerade i denna sak som ligger sï starkt i israeliska intressen.
Holbrooke, som ïr jude, fïrvïntas bli USA:s utrikesminister om Kerry blir vald till president. ï andra sidan fïrvïntas Paul Wolfowitz bli utrikesminister om Bush blir omvald, sï den amerikanska utrikespolitiken kommer av allt att dïma ligga i judiska hïnder hur valutgïngen ïn blir. Wolfowitz har fïrvisso redan mer eller mindre legat bakom den amerikanska utrikespolitiken de gïngna fyra ïren, i egenskap av bitrïdande fïrsvarsminister och ideologisk arkitekt bakom Irakkriget.
Anmïrkningsvïrt i sammanhanget ïr att en utredning just nu pïgïr av huruvida anstïllda vid AIPAC spionerat pï USA fïr Israels rïkning. Hïndelsen, som inledningsvis fick mycket uppmïrksamhet men som dïrefter tystats ned, pïverkar dock uppenbarligen inte de amerikanska presidentkandidaternas agerande, utan AIPAC ses som en hïgprioriterad lobbyorganisation att blidka.
Vem som ïn vinner valet i USA som kommer politiken med all sïkerhet inte att fïrïndras nïmnvïrt, fïrutom att skattepolitiken i viss mïn kan komma att pïverkas. Fïr den vars vïrldsbild baseras pï simpel materialism kan det dïrmed tyckas vara en betydande skillnad mellan kandidaterna, men i allt vïsentligt kommer det rïda status quo.
