Stockholm Att judar har ett otroligt inflytande ïver Sverige och svenskarna borde stï utom allt tvivel fïr de som ïppnat ïgonen fïr att se hur denna folkgrupp ïr starkt ïverrepresenterad inom bland annat media i fïrhïllande till sitt antal i landet. Fïr att ge ett tydligt exempel pï detta kan nïmnas att av de sju dagstidningar i Sverige med en upplaga pï ïver 100 000 per dag ïgs fyra av den judiska familjen Bonnier: Dagens Nyheter, Expressen, Sydsvenska Dagbladet och Dagens Industri. Gïteborgs-Posten ïgs dïrutïver av juden Peter Hjïrne. Av de tvï kvarvarande tidningarna, Aftonbladet och Svenska Dagbladet, sï ïr judinnan Helle Klein politisk chefredaktïr fïr den fïrstnïmnda tidningen. Alltsï, fem av Sveriges sju stïrsta tidningar ïgs av judar, medan en sjïtte har en judisk chefredaktïr. Detta ïr endast ett exempel pï vilket otroligt inflytande judar har i Sverige i relation till deras antal, nïgot som mïste anses som negativt fïr varje nation som strïvar efter sjïlvbestïmmande.Judarna ïr dock inte nïjda med den situation de har i Sverige utan strïvar aktivt fïr att fï fler av sitt folk till landet vilket visade sig senast i fredags dï en judisk demonstration genomfïrdes pï Raul Wallenbergs torg i Stockholm fïr att fï asylsïkande judar frïn Ryssland att fï stanna i landet. Genast visade vïra styrande demokrater var de har lojaliteten och sjïlvfallet deltog flera riksdagsledamïter i demonstrationen. Nïmnas kan ïven att bland annat riksdagsledamïterna Erik Ullenhag (fp) och Lena Adelsohn Liljeroth (m), gift med den tidigare moderatledaren och juden Ulf Adelsohn, hïll tal under demonstrationen.
Demonstrationen arrangerades under fïrevïndningen av att denna skulle vara en reaktion pï ett svar frïn migrationsminister Barbro Holmberg till Torsten Lindstrïm (kd) sedan denne sïnt en fïrfrïgan till Holmberg om vad hon skulle gïra fïr att fïrhindra utvisningen av asylsïkande judar. Holmberg svarade pï ett sïtt som inte fïll varken Torsten eller Sveriges judar pï lïppen och bland annat skriver hon i sitt svar att:
ïTill grund fïr sina beslut har bïde Migrationsverket och Utlïnningsnïmnden tillgïng till en omfattande rapportering om fïrhïllandena i de asylsïkandes hemlïnder. De har dessutom goda mïjligheter att genom flera kanaler sïka detaljerad kunskap om sïrskilda frïgor som till exempel minoritetsproblem i de forna sovjetrepublikerna.
Jag utgïr ifrïn att utlïnningsmyndigheterna tillïmpar lagstiftningen korrekt och anpassar sin praxis efter rïdande situation i de asylsïkande